Till bokens start

Britta till Kerstin, Skråmmen den 17 januari 1924

… I lördags voro Valborg, Stig o Rolf ute hos mig. Vi hade mycket trevligt. De kommo 3.30 och foro 10.30, så nog hade vi tid att ha roligt. Vi dansade runt julgranen o sutto sedan i mörkret och sågo hur ljusen slocknade ett efter ett … Sedan spelade vi ”hastig” o slutade med bridge. Rolf o jag vunno. På söndag voro vi tre andra ute hos Stig på förmiddagen, ty både han o jag skulle bort på afton. Vi voro till största delen ute o gingo vid Äppelviken, Stig o jag åkte spark … Jag antar att ni voro på Kil i söndags, jag tänkte mycket på er …

Bärstaflickorna Ulla och Britta bor under sin skoltid inackorderade hos Maja Kinberg i en villa i Stockholm som hon döpt till Skråmmen. Och naturligtvis umgås de då med alla sina Stockholms-släktingar, bland andra Yngve, Stig och Ingrid Drakenberg i Äppelviken samt Rolf och Valborg Starbäck på Söder. Maja har för mig alltid hört till Bärsta, dit hon flyttade 1924 till den största flygeln om 10 rum och kök, och där hon hade en ”världsberömd” trädgård. Hon var kusin med Ingrid Wetter genom att mammorna Stina och Hanna Wikström var systrar. Litet mindre släkt var hon med de mina. Hon var 5- och 6-männing med morfar John och 7- och 8-männing med morfars pappa Janne, sjökaptenen. Jag har varken träffat Maja eller hennes trädgård, men naturligtvis har jag varit till Karlskoga och besökt hennes gravsten och hennes barndomshem Skråmmen.

Mita till Kerstin, Lekeberga den 16 mars 1924

… Sten, Maja och jag åkte till Kil. Där voro Carl, Ingrid, Margareta, tant Stina, Helena och vi. Tant Anna var så kry och så prydlig. Marianne sköter nu tant och håller henne så fin. Hon hade fått mycket blommor och konfekt. Karin hade en ovanligt klädsam blå cheviotsklädning med vit krage …

De firade tydligen Annas 90 år ett par dagar för tidigt.

Britta till Kerstin, Skråmmen den 26 mars 1924

… På söndag voro Valborg, Ingrid, Rolf o Yngve här. De gingo hit o åkte in. Nästan hela kvällen sutto vi och spelade ”hastig”. Tant Anna Halling, som också var här, och Tant Maja spelade med oss, vi fingo hålla på 19 gånger innan jag vann … Har du skrivit till någon om vår gård? Fick nämligen ett kortbrev från Nolle, vari det stod: ”Undertecknad anmäler sig härmed som sökande till inspektorsplatsen på Eder blivande gård. Goda betyg och referenser finnas. Högaktningsfullt S-O.D.” På baksidan stod: Hur jag fått reda på det beror på min förmåga att ta reda på nyheter, Kerstin har inte sagt något.

Britta och Kerstin skojar om sin framtid, naturligtvis totalhemligt! De skall aldrig gifta sig utan ha en egen gård tillsammans med så och så många kor och så och så många får och mycket annat. Och så har retstickan Nolle fått reda på det!!!

Rolf och Valborg tog emot studenten Britta på skolgården och var med på middagen. Valborg hjälpte Britta att ordna alla blommorna efteråt.

Mita till Kerstin, Lekeberga den 30 mars 1924

… John, Sara, Karin och Marianne voro här från Kil, av Marianne fick jag en finfin vetekaka och av Sara en ask karameller, mycket goda …

Sten till Kerstin, Lekeberga den 17 april 1924

… I kväll kommer Sten-Olof hem, han har nu slutat i lantmannaskolan och omedelbart börjat i assistentkursen. Nisse Roth går också i den, han har fått uppskof med exersisen några veckor. I morgon komma tanterna Starbäck och farbror Bertil, det skall bli riktigt roligt … Påskafton komma Kilare hit som vanligt, om vädret bara tillåter. Mamma och jag voro till Kil i måndags och firade farbror Frithiofs 70-årsdag, och då var det värsta väglag jag någonsin åkt i till Kil, och det vill inte säga litet, så vi höllo på att stjälpa flera gånger. På hemvägen gick mamma ända till Åbytorp. Vi höllo på i nära 2 timmar till Kil. Där voro utom de hemmahörande Jerker och Lisa med man och de skulle stanna öfver helgen, så de komma nog hit i öfvermorgon …

Mita till Kerstin, Lekeberga efter påsk 1924

… Sara, Marianne och Frithiof voro ej här för det dåliga väglagets skull, och då vi voro på Kil fingo vi lov att gå ända från prästgårdsskogens början. Stockholmarna hade som vanligt åtskilligt gott med sig. Grötrimmen voro ganska bra, och Pappas får jag lov att skriva:

Jag sitter bredvid Olga Starbäck
och hon är riktigt täck.
På andra sidan har jag Erik Posse
som är en riktigt präktig gosse.
Det skulle mig glädja mycke
om de föll i varandras tycke.

Efter det rimmet ville skrattet aldrig sluta. Sigrid var inte med här, hon hade haft sådana där svimningar, så hon låg hemma. Därför blev det ingen dans här, men vid Kil dansade ungdomen litet …

Sten till Kerstin, Lekeberga den 10 maj 1924

… Sten-Olof och Nisse Roth mötte vid Bärsta, Kilare voro naturligtvis också med samt ungherrskapet på Riseberga. Vi voro ute och tittade litet på årsväxten och sen spelades vira förstås. Vi kommo ej hem förrän klockan 2 …

Sten-Olof till Mita och Sten, Hedenlunda den 4 juni 1924

Kära Fäder!
Som Ni kan förstå, är jag lyckligt och väl framkommen. Resan gick bra och jag kom hit vid 5-tiden. Befallningsmannen var nere och mötte mig vid stationen. Han är en mycket hygglig och real karl. (Om det var rätt stavat vet jag inte.) Här har vi nu slutat vårbruket. Jag har suttit på ringvälten ända sedan jag kom hit, utom i dag. Då fick jag nämligen så rovor. Raderna skulle vara apsolut raka, men ---- Här är det mycket vackert. Slottet ligger på en sluttning ned mot sjön. Bakom ligger en fin park, och på sluttningen ned mot sjön ligger trädgården. Den är ganska stor. Sysselsätter 5 trädgårdsdrängar och en ”moster”. Hon kände till pappa. Hade träffat honom när pappa var länsträdgårdsmästare i Örebro. Gården i sin helhet omfattar 800 tunland öppen jord under eget bruk i 3 rättarlag. Dessutom finnes 9 gårdar utarenderade, och stora skogar, som ingen vet hur stora de äro. Här vid Hedenlunda är det 450 tunland, som skötes med 15 man och 10 par hästar samt 1 traktor. Ladugården här innehåller 186 djur R.S.B. och reaktionsfria. De flesta djuren äro kvigor de fins ingen äldre än 6 år. Då började nämligen förvaltaren att taga spädkalvar ifrån utgårdarna och föda upp dem här för att få besättningen reaktionsfri. Var fjärde söndag har jag ladugårdstur. Det passade så in att jag fick vara där förra söndagen. Mina kamrater äro bra pojkar allesammans. Min rumskamrat heter Söderlind och är Örebroare. Det var hans bror som stod i Rohlovs bokhanden, så vi voro ju på sätt och vis bekanta. Många hälsningar. Eder tillgivne Nolle.

Mita till Kerstin, Lekeberga den 11 juni 1924

… I går var ju Sigrids födelsedag och ett hiskligt zigenarsällskap reste härifrån och dit och hade fasligt roligt på vägen och hela tiden medan de ställde i ordning åt sig. De fingo låna Aina och skallerormen som de hade byggt kur över så allt var så illusoriskt att flera gummor efter vägen blevo rädda för dem. Bertil Delwig var med och hade klätt ut sig och målat sig så han ej stod till att känna igen …

Kerstin jobbar på Svansö och mamma och Brita Lindgren hemma på Kil .

… Arbetet talade du inte så mycket om i ditt brev men jag förstår ändå att du inte latar dig mer än du har samvete till. Jag för min del jobbar måttligt tillsammans med Brita. Vi trivs bra tillsammans fast vi grälar stilla ibland … Vi har spelat i Gropens o Fjugestas missionshus. En lördag åkte jag hem till Kil där jag dvaldes under natten innan konserterna skulle gå av stapeln. På söndag förmiddag fick jag själv åka ner o hämta de övriga tre medlemmarna av kvartetten Harmoni. … Till femtåget körde vi ner för att sammanträffa med Törner, basfiolen o trumpeten samt 3dje fiol, en flicka i Fernanderska. I Gropen fanns endast en orgel varför jag rätt som det var i tankarna spelade utanför klaviaturen, men det gick ganska bra … Så styrdes kosan mot Fjugesta där vi bjödos på kaffe i missionshuset. Med sviktande knän inför en oändligt stor folkskara tågade vi upp på estraden och spelade upp en marsch som gick med kläm. Törner anförde, det är en klämmig gubbe. Harmoni spelade tre nummer ensamma, Blumenlied, Marsch Militaire och Sensucht eller något liknande, det gick ganska bra … Nu är dalaresan bestämd den 5 juli och jag skall med. Klockan 5 lördag startar vi på lastbil. Hoppet om vackert väder finns väl hos alla 24 deltagarna, vi skall vara ute i tre dagar …

Sten till Kerstin, Lekeberga efter den 19 juli 1924

… Om fredag komma tanterna Starbäck och stanna några dagar. På Sara-dagen i lördags voro vi till Kil, där var från Bärsta tant, farbror, fröken Alma Pettersson och Ulla, så fru Danielsson med dotter Greta, fru Lindgren, Liljeforsens, Lisa Sandin och hennes svärmor, Karin var också hemma …

Sten till Kerstin, Lekeberga den 27 juli 1924

… Kan du tänka att tanterna Starbäck äro här på väg från Carls till Stockholm. De kom i fredags och stanna till tisdag, de äro glada och trevliga som vanligt … Nu kom tant Tuttan och ville att jag skulle hälsa alldeles särskilt från henne …

Sigrid till Jerker, Kil den 31 juli 1924

Kära Jerker!
Tack ska Du ha för de efterlängtade korten! Dom va’ ju riktigt bra allihopa. Greta ville förstås ha nästan vart enda ett och samma förhållande var det med Brita och mej så Du förstår att det blev ett allvarligt slagsmål. Till slut föllo mina ögon på dina oläsliga rader. Skriften uttyddes så småningom och till vår stora glädje sågo vi att vi skulle få var sitt kort utav dom vi ville ha. Tack snälla Jerker!! Nu är det snart tomt och dött här på Kil. Greta, Lisa o Ernst ha rest och Nisse ger sig strax iväg han också. Brita o jag bli ensamma och alena så gott som. I går hade vi utfärd till Kungshall på lastbil. Det var verkligt lyckat, vackert väder, kaffe, bergbestigning m.m. och en förtjusande utsikt. Tyvärr hade vi ingen kikare, om man inte vill räkna med en som Nils D. hade med sig, förstås. För min del tyckte jag att man såg bättre utan än med den. Häromdagen cycklade Brita o jag till Hallsberg och hälsade på Karin. Hon blev naturligtvis glatt överraskad och var alldeles ensam hemma. Sedan vi stillat den värsta hungern i skafferit blevo vi bjudna på en finare middag. Herrskapet Haegermark hade anlänt under tiden och dom blev också mycket överraskade. Sedan spelade jag på en gammal taffel som trampen lossnade på i ett kör och sjöng ”Det var en gång en sjöman” som visst är familjens älsklingsbit. Sonen i huset spelade fiol efter det vi bett honom 50 gånger och sedan släpat honom till pianot. Hemfärden gick med snälltågsfart i mörkret. Lekebergarna hade naturligtvis kommit och hälsat på medan vi varit borta. Nu regnar det som spön i backen och åskan går i fjällen. Usch då, och vi som skulle åkt ut på cyckel ett tag, kanske till Lekeberga. Pappa skulle ha cycklat med Nisse till stan. Få se hur de’ går med den saken. Nu om dagarna går jag och räknar för Ingrid Wennström och jag gör förstås stora framsteg och blir bjuden på kaffe varenda gång. Du mår kul i Stockholm förstås eller kanske Du sitter i din ungkarlsvåning och äter din ensamma smörgås. Vem vet. Nu ska vi i alla fall dricka kaffe så ajö med Dej Jerker lilla, må så gott! Sigrid. Brita hälsar så mycket.

Sista skolåret fick mamma inte plats i skolhushållet, utan bodde inackorderad hos Cissi Hahn.

Sigrid till Kerstin, Örebro den 6 augusti 1924

Hej du, Kers lilla!
Brevet tackade jag visst för i förra skrivelsen så det behöver jag för ovanlighetens skull inte börja med. Nu har man börjat komma in i de gamla gängorna igen sorgligt nog. Vi ha redan haft tysk skrivning (4 fel), haft hemräkning och fått uppsatsämnen: ”Småbarnen i sanden”, ”Mitt kvinnoideal”, ”Dagboksblad från sommaren” och ett till som jag inte kommer ihåg nu, så nog har man å göra alltid. Jag räknar privat för Svensson och hon är ruskigt klämmig, pratar om allt möjligt förstår du alldeles som en kamrat. Nåja, man är ju åttondeklassist nu också och skall börja sy småbarnsutstyrsel i dag efter frukost. Ja, här sitter jag i mitt prydliga rum, kastande då och då ett uppmärksamt öga på Topsys oskuldsfulla lek på gräsmattan i ”vår” trädgård. Du må tro att jag har det bra nu, eget rum med två fönster, rutiga mattor, en härlig säng och toilettbord med spegel m.m. Här bo fröken Hahn (Sissie som jag får säga) och hennes far, farbror Hahn, Topsy (världens klokaste hund) och jungfrun. Villan ligger vid det där lilla bensinhuset du vet inte långt från vår lilla före detta skolväg. Vi har 6 rum och kök o balkong o trädgård med blommor, äppelträd och trädgårdsmöbel. Ett rött staket omger det hela. Allt är så trevligt här så du kan inte tro. Dom har en villa på landet som vi ska resa till i morgon och där har dom stor trädgård där det växer tomater, röda o saftiga, som vi äta nästan varje dag här. God mat får vi också jämt. Häromdagen cycklade Bibban och jag till Hjälmarbaden och badade. Det var härligt, jag har aldrig förr varit därute. Efter badet drucko vi kaffe med käkigt dopp på Hjälmarbadens hotell. Hemfärd i solnedgången. På bio har jag varit en gång, bara skräp, och på draget har jag gått ett par tre kvällar. Ingen som intresserar mig något vidare så det blir inte svårt att låta bli draget i år som väl är. Tänk att Greta reser i dag till Lund! Hon har sytt så mycket så jag trodde nästan först hon ämnade sig ut på bröllopsresa. Får väl gå till tåget och ta farväl i dag. Här i stan är det så varmt och skönt att man inte behöver ha varken hatt eller kappa på sig när man går på sta’n om dagarna. Då måste man förstås vara något så när snygg förstås både i håret och annars. Du får inte så långt brev som vanligt den här gången för jag måste snart vandra till plugget. Skriv snart snälla du till din gamla trätobroder Siggan.

Bibban är ännu ett namn på Bibbie.

Mita till Kerstin, Lekeberga den 28 september 1924

… Den 25 firades först i går på Kil och var en mycket trevlig dag. Sten, Maja, greven, Bertil Delwig och jag voro där … Sara och Sigrid spelade Haydns symfonier med kläm, men hoppa samvetsgrannt över alla adagiosatser …

Mita till Kerstin, Lekeberga den 12 oktober 1924

… Sara och John kom hit klockan 12 och sedan hava vi spelat nästan hela tiden tills de reste klockan 4, vi skola spela på gullbröllopet om fredag …

25/9 är Sara och Johns bröllopsdag. Guldbröllopet 17/10 var Laxå-Rothens.

… Så fort jag kom hem till Äppelviken igen hade jag att ordna en höstfest här i Äppelviken. Jag hjälpte till med att bygga en 110 m2:s dansbana, diverse stånd, cabaret och bio. Höstfesten varade i två dagar och gynnades av charmant väder. Första dagen, lördagen den 13 september, voro Ulla W., Walborg, Rolf och ännu en flicka här ute och vi dansade värre, d.v.s. jag. Ingrid var stött på mig att jag inte dansade med henne, men det är stört omöjligt för mig att göra …

Var det sin egen syster Ingrid tro, som han inte ville dansa med?

Sigrid till Kerstin, Örebro 26 oktober 1924

… Usch vad vi har jobbigt i skolan. Dessutom spelar jag två gånger i veckan på gymnastikföreningen, en krona gången, en dag räknar jag privat för Svensson och en dag spelar jag hos tant Holmgren … I går var Karin här, hon hade frivecka och skulle resa hem först, sedan till Stockholm. Lyckans ost! Hon tjänar ju bra nu, 45 kr. i mån. och allting fritt …

Sigrid till Kerstin, Örebro i början av november 1924

… I går hade vi vår lyckade konsert i Betlehem. Kaffe efteråt, tacksägelser och beröm. R. Heintz spelade ett solo med förstklassig beledsagning på piano av S. Roth …

Sommar och vinter på Kil

… Jaså du har ingenting hört om gullbröllopet, det trodde jag att Britta skrivit om. Middagen var ej förr än kl. 5, ja hon var nog ½ 6 innan vi gingo till bords, då Sara och jag spelade marchen ur Midsommarnattsdrömmen tills alla tågat ner i matsalen, där de hade våra bordsskivor till middagsbord. Att Carl hellre kör 8 mil med dem än låter slå ihop ett par egna, han får ju lov köra hem dem igen. Ingrid talade till föräldrarna men det blev ej så långt för rörelse, men bra det lilla som var. Carl hälsade gästerna välkomna men fick uppsträckning av sin granne Anna Halling för att han sade jag istället för vi. Farbror Jacob kunde ej hålla tal men hade skrivit ett längre anförande som Ingrid läste upp. Det var en återblick på hela deras långa äktenskap som förflutit utan större stötar, ja de ha ju mistat en flicka som liten och så nu Ivar för 1 ½ år sedan. Gubben Melander talade riktigt bra och litet humoristiskt och liknade de båda gamla vid ett par hästar som så länge dragit i par och alltid dragit så jämnt. Så var det mitt lilla anförande som togs emot så välvilligt …

Gubben Melander är nog Calles syster Annas make?

”Förlåt att jag bryter emot den gamla regeln att kvinnan tige i församlingen, men jag vill så gärna försöka att , från oss alla släkt och vänner i en yngre generation, bringa ett tack till vårt kära gullbröllopspar. Jag anser det som en stor lycka för dem som länge få behålla sina föräldrar. Vi som sakna våra äro tacksamma för allt välvilligt intresse som kommer oss till del av andras. Farbror Jacob har ju ett särskilt rymligt hjärta för alla släktingar. Det har jag tydligt känt alltsedan den gången vi funno varann på Örebro-Svartå-tåget för många år sedan. Min far, som då varit död i tjugo år, var kusin till farbror Jacob. Det var nog för att jag skulle känna mig omfattad av det välvilligaste intresse. Liknande erfarenheter förmodar jag att de flesta av oss har gjort när det gäller tant och farbror Roth. Den Rothska villan i Fjugesta är ganska liten, men inom dess väggar finns visst ett obegränsat utrymme för alla närstående. Tack för det vackra föredöme vi ha av förhållandet mellan åldriga föräldrar, barn och barnbarn och tack för allt välvilligt intresse vi omfattats av. Ännu en skål för vårt kära vördade gullbröllopspar”.

Lisa till Marianne, Stockholm den 10 november 1924

… Vi ha haft den äran att haft fröken Karin Roth här några dagar. Det var inte många dagar Karin stannade, så det gick nästan alltför hastigt. Karin och jag voro på teatern en kväll och så voro vi på Palladium, det var vad som hanns med. Jerker var förstås upptagen som vanligt, så vi voro endast där en förmiddag och blevo bjudna på te …

Frithiof till Jerker, Kil den 15 november 1924

… En liten nyhet kan jag berätta, att jag sitter o skriver vid elektrisk belysning och detta jusst i köket, hvilket ju alltid höjer efeckten. Morbror har varit så gentil att ifrån Pers stuga draga in en lampa som vi kostnadsfritt får begagna oss af, och det bidrar ju alltid till trevnaden att så mycket som möjligt vistas i köket, då kvällen kommer. Det är ju en god början, kanske det möjligen framdeles kan utsträckas till de andra rummen. Mamma är tillsammans med Moster o Morbror till Lekebärga i dag …

… Vi ha varit bedda till Bärsta ett par gånger sedan vi kommo hit. Mamma var där senast på Karldagen, jag avstod på grund av dåligt väglag att åka den långa vägen. Till Lekebärga var jag på Farbror Stens födelsedag den 2 mars. Här på Kil äro familjerna rätt ofta, och då äro vi naturligtvis tillsammans med dem, senast nu på Tant Annas födelsedag den 18de då hon fyllde 91 år kry och rask som vanligt, förunderligt nog tycks ej hennes välbefinnande påverkas av den höga åldern … Sigrid hade haft brev från Stor-Nisse någon gång här hörde jag, däri han nämner att i början af april förestod en examen eller tentamen som skulle vara af stor vikt, och att han hade mycket att läsa och förbereda sig för densamma …

Stor-Nisse går nu på en lantbruksskola i Skåne.

Lisa till Marianne, Stockholm den 15 juni 1925

… Så skojigt att ni skaffat en gris, det tycka Acke o jag var mycket förståndigt …

Frithiof till Acke, Kil den 3 februari 1926

… Mammas höns värper ju rätt skapligt … Karldagen var jag bjuden gemte Morbror till Bärsta … En och annan gång är man i tillfälle att i den stora staden Fjugesta få bevista en konsert eller ett intressant föredrag som alltid ger en erinran om livet och förhållanden i den stora världen …

Irma till Sten-Olof, Stockholm den 9 februari 1926

… I söndags voro Maj, Ulla, Rolf och jag ute på Brunnsviken och såg på travtävlingarna. Det var riktigt livat, bara det inte hade varit så ohyggligt kallt, minus 15. När vi hade sett 3 lopp fröso vi som hundar. Då gingo vi upp på ”skolan” [veterinärhögskolan] … Sedan drucko vi kaffe i Rolfs rum. Det smakade gott, som du nog förstår …

Irma går på Tekniska skolan, numera Konstfack, liksom Ruth Gellertz systerdotter Maj. Jag tror att de bodde tillsammans.

Irma till Sten-Olof, Stockholm den 2 mars 1926

… Dagen förut voro Ulla, Rolf o Stig här och spelade Mah Jong. Jag är skäligen usel i det, så det gick ganska trögt …

Saras memoarer 1926

I mars månad 1926 kände vi en konstig röklukt, men trodde den kom från kaminen som brann i salongen. Jag var ute i köket o stälde med middagen. När jag sen kom in i salongen var där som ett eldhaf o John o Erland sprungo omkring med eldsläckningsapparaten. Branden började i f.d. köksfarstun där vi hade en trälår som vi brukade tömma aska i. Det hade gått bra förut, men nu var det torfaska o den lär kunna bibehålla värmen längre. Men aldrig trodde vi det skulle bli så farligt. Jag sprang ner till Frithiof o Marianne. De kommo genast o fingo ner tant Anna från sitt rum. Karin var i Hallsberg, Nisse som gått igenom Kävesta hade plats som kontrollassistent i Götlunda o Sigrid var i Stockholm för att hälsa på släkten o roa sig litet. Vi fingo nu lof att underrätta barnen om olyckan. Allt som vi hade brann opp. Det blåste så den dagen. Grannarna kommo visserligen med sina hinkar, men brandsprutorna hunno ej anlända så snart. Vi fingo ta vår tillflykt ner till Liljefors flygel. Från Lekeberga kommo de o jag följde med dem o var där öfver natten. Sen fingo vi inhysa oss hos Marianne, tills vi fått ställa Pers stuga i ordning, som lyckligtvis stod tom för tillfället.

Frithiof till Jerker, Kil den 17 mars 1926

… Ja kära du, här är sorgen och villervallan som lätt kann förstås gränslös. Morbror har ju per telefon meddelat katastrofen, och som jag förmodar förklarat orsaken och förloppet av det hemska dramat. Ja vi blevo Gud vare tack o lov förskonade i det närmaste. Naturligtvis måste vi utrymma stugan, då faran, som man kann förstå, var till ytterlighet överhängande, men genom att folk tillkom, blev räddningsarbetet mer intensivt, och sedan vatten hunnit anskaffas i större kvantiteter och sprutor ankommit från Fjugesta bland andra, lyckades antändningen av vår stuga kunna avvärjas. Naturligtvis kunde som vanligt är vid en sådan utrymning av saker och ting ej undgås att få saker förstörda, men kunna Gud ske lov säga oss gemförelsevis hava lindrigt undgått olyckan. Morbror blev ju vid eldens första utbrott, då han skulle söka släcka de första uppflammande lågorna bränd i ansiktet, dock icke så farligt, men ändå ganska obehagligt, han går med huvudet i ett helt bandage och kommer troligen att bli besvär nog innan han får det lekt, brändsår äro som man vet icke de bästa. Hvad bostadsfrågan nu beträffar äro vi naturligtvis förenade i ett gemensamt hushåll, Morbror, Moster och Ärland disponera övre vindsrummet som sängkammare. Mamma o jag i lilla rummet. Tant Anna är omhändertagen av Ekelunds i Fjugesta. Du ska tro det var i sista ögonblicket vi lyckades rädda henne, rummet var fullt av rök då vi kommo upp till henne, och jag bar henne ner på gården och hon skjutsades genast i väg till Fjugesta. Pers stuga är nu iordningställd, där Morbror o Moster skola residera under sommaren, de vilja ej veta av någon annan förändring, till hösten har Morbror förhoppning om att ha ny byggnad uppförd. Vi äro Gudskelov krya för övrigt allesammans och söka efter omständigheterna hålla humöret uppe … Tänk så ledsamt för Sigrid, jag tycker så synd om henne, hon var så glad att få resa till Stockholm, och tänk, att hennes glädje skulle komma att så krossas, som man ju kann förstå. Ni ska väl försöka roa henne på bästa vis …

Sigrid till Sara, Stockholm den 18 mars 1926

Käraste lilla mamma!!
Just nu kom jag hem från Berta Landberg, där jag tillbringat natten, då Lisa o Acke skulle på stor middag och ej komma hem förrän sent. Ja, lilla Mamma det som har hänt är ju förfärligt, ännu har jag långt ifrån satt mig in i saken, men vi få ju vara glada att ingen blev skadad och att vi ha den lilla stugan där nere att bo i, fast inte lämpar den sig just för några större bjudningar. Hädanefter få vi ta emot umgänget i ytterst små doser, helst en i taget, men det är ju fullkomligt i Mammas smak. Fast den sorgliga händelsen lagt sordin på min stockholmsfröjd så har jag ändå hunnit med rätt mycket roligt. Första kvällen lugn o ro i Lisas trevna tjäll, söndag förmiddag besök i Engelbrektskyrkan med tant Olga o Walborg, en utmärkt början, på kvällen besök i Storkyrkan, där Jerker skulle sjunga i Matteuspassionen. Dagen därpå kom ju underrättelsen hemifrån, så den hoppa vi över, så när som ett biobesök på kvällen, då Lisa o jag sågo ”Farbror Frans” på Röda Kvarn, bedårande musik! På tisdagen gingo Walborg o jag runt i stan och tittade och drucko sedan förmiddagskaffe här uppe. Jerker, farbror Sten o Stig voro även här då. På kvällen voro Lisa o jag på auditorium där en Röda-Kors-soiré gick av stapeln. Musik o gymnastikuppvisningar och plastisk dans, allt utfört av skolungdom. Det var väldigt roligt, särskilt dansen som utfördes av barfota o barbenta småungar i sidendräkter i olika färger, Jeanna Falks elever. Och i går, förmiddagsbesök hos Tant Elisif, farbror Sten, Stig o undertecknad. Käkig lunch, biff, sparris, ärter o potatis, middag hos Berta och sen en kvart i sex hade jag stämt möte med Rolf utanför Operan där vi skulle se den bekanta operan ”Den stumma från Portici”. Det var skolföreställning och Forsell skulle först uppträda och sjunga, så då fick jag höra honom också. Vi satt på parkett femte bänken. Mamma kan tänka sig vad jag njöt både av att se o höra. Kolossalt stiligt, vackra färger och bedårande baletter. Och så flott själva operahuset var inuti sen! Första radens foajé var bland det mest praktfulla mina lantliga ögon skådat. Senare drucko Rolf o jag te uppe hos Berta och nu är det dagen efter och snart komma Stina Troili o Greta Lundwall upp hit till Lisa och i afton kan Mamma tänka sig så ska vi resa ut till Brita på middag med bal. Härifrån komma Walborg, Ulla, Irma, Stig, Rolf, Jerker o jag och sen har Brita bjudit sysslingar. Middagen blir ½ 7 em. Jag har på Lisas inrådan tagit ur ärmarna ur min fina klänning, tagit bort det vita kring halsen och köpt några blommor i milda pastellfärger att ha på axeln vilket är mycket modernt just nu. Ja, i morgon får jag väl tala med Pappa på banken om hur jag skall göra med hemresan. Kan jag vara till någon nytta så reser jag ögonblickligen hem, men det kanske tvärtom bara blir till besvär än så länge, om jag kommer. Det får jag ju höra i morgon förresten av Pappa. Förfärligt konstigt blir det ju att se förödelsen och jag känner det nästan som jag levde i en hemsk dröm ur vilken jag skall vakna för att se allt gott o väl som vanligt. Tänk så lite man vet vad som skall hända. Inte kunde jag ana, att jag såg Kil för sista gången då jag reste, det kunde ju ha varit så att jag även sett Pappa o Mamma för sista gången. Så väl att ingenting så förskräckligt hände som att någon levande blev innebränd. Blev verkligen ingenting räddat, att det kunde gå så fort är ofattbart, men det var väl blåsten. Skriv lilla Mamma till mej hur jag skall göra med allting, resa o dylikt. Lisa o Acke hälsa tusen gånger, dom ä´ lika ledsna o bestörta som jag nästan. Hälsa Lekeberga! Mammas Siggan.

Sigrids minnen

Fagerlund var gift med Brita Lindgrens kusin född Ekströmer. Brita bjöd på bal i deras villa på Djursholm, flickorna Wetter på Bärsta var med o Rolf o t.o.m. Jerker. Pappa var kär i Ulla Wetter då o hade inga tankar på mej, förr jag på honom, men jag hade väldigt roligt på den där balen o fick dansa så flitigt, vilket var det bästa jag visste på den tiden.

Irma till Sten-Olof, Stockholm den 21 mars 1926

… Jag kan inte fatta att Kil har brunnit ned och att det nu tillhör det förflutna. Där, som vi dansat och haft så roligt. Vad jag tycker de ska vara förtvivlade. Sigrid har sett nedstämd ut och det är nog inte så roligt att förlora sitt hem så plötslikt. Jag har träffat henne ett par gånger. Första gången ute hos Brita Lindgren i torsdags. Vi voro där på middag med dans och hade det förtjusande roligt … Vid 12-tiden drucko vi te och slutade dansa vid ½ 2 . I dag har jag varit ute i Äppelviken och träffat Sigrid hon reser (hem) om onsdag …

Lisa till Marianne, Stockholm den 27 mars 1926

… O, Mamma, jag kan ej nog vara tacksam mot den högre makt, som räddade, så att ingen blev skadad vid eldsvådan! Bara jag tänker på, så nära det kunnat vara med tant Anna och även Mamma, blir jag alldeles förtvivlad. Det är ändå den största trösten att ingen gick förlorad. Jag kan förstå att det var synd om Sigrid, att se förödelsen vid hemkomsten. Som väl var, kunde hon här skingra tankarna från sorgen, så jag tror hon hade många roliga dagar här. Det är riktigt tomt efter henne, var så roligt att ha sällskap. Sigrid är en så rar och bussig flicka …

Karin till Sara, Hallsberg våren 1926

Kära lilla Mamma!
Mamma är förstås nyfiken att få höra hur jag hade det i Stkhlm. Jag skall nu försöka att så utförligt som möjligt skildra den stora händelsen. Utan några anmärkningsvärda upplevelser anlände jag vid ½ 7-tiden till Stkhlms centralstation där Lisa mötte mej. Snart voro vi på Söder. Jerker hade ätit middag hos Lisa, så han var kvar där ännu men han skulle på sångövning så han försvann snart. Vi gingo ganska snart till sängs och vaknade morgonen därpå vid att solen kastade sina strålar in i rummet. Efter frukosten vid 11-tiden gingo Lisa och jag ut på stan. Lisa gick och spelade tennis och jag till tant Ida Lundbom. Hon kände inte igen mej förrän jag sagt mitt namn, och det var ju inte så underligt, så länge sen det var som hon såg mej. Jag blev bjuden på kaffe och satt där en stund och pratade. Sedan gick jag för att möta Lisa och så följdes vi åt hem. På kvällen voro vi på Röda kvarn och sågo ”Kicki”. Och så blev det morgon och afton den första dagen. Dagen därpå regnade det så att man kunde inte gå utom dörren. På kvällen voro vi på Södra teatern och sågo Karl Gerhards-revyn ”Du gamla du fria”. Den var rolig, det kan Mamma skriva opp. Efter teatern superade vi på en restaurant som ligger i samma hus som Södra teatern och heter Montmartre. Där åto vi allt möjligt gott och njöto av en jazzorkesters ljuva toner. Acke och jag dansade några gånger. På fredagens förmiddag var jag uppe i min gamla skola och träffade min föreståndarinna. Hon skulle skicka betyget till mej. På kvällen va Jerker och jag på operan och sågo ”Sköna Helena”. Hon var stilig värre må Mamma tro. Jerker var personligt bekant med ”Sköna Helena”. Han kände förresten till nästan varenda dansös som var med i baletterna. Han visade mej på dom. ”Där är fröken Lundkvist och där fröken Petterkvist osv”. Jag tyckte dom såg likadanna ut allesammans, ty de voro ju likadant kostymerade och sminkade. Sedan gingo vi till Royal. Gud vad flott det var där, jag blev alldeles överväldigad. Vilken massa eleganta toiletter sedan, det glittrade av guld och silver och ädla stenar. Och vilken jazzorkester! Jack Harris berömda jazzorkester! Royal är också Stklms flottaste restaurant. Fast man sitter inomhus så är det precis som man vore ute. Högt i taket som till himmelen. Gräsmattor, planteringar och springbrunnar mellan borden. Väggarna se ut som murar med fönster, med burspråk och balkonger och vildvin som slingrar sig opp lite varstans. Och härinne sutto Stockholmarna stojande och bekymmerslösa och åto kyckling och blandad frukt och drucko champagne, fråga Siggan om hon känner igen det. Alla damer voro shinglade och urringade och smala smala, jag kände mej riktigt tjock bredvid dom. ½ 2 var jag hemma på Söder igen. Jag var så sömnig så att jag somnade nästan med detsamma. När jag vaknade på morgonen var jag så sömnig så att jag somnade om igen. Vid 10-tiden vaknade jag på allvar. Sista dagen! Lisa och Acke reste till landet vid 3-tiden och jag var bjuden på middag till Ackes mamma. Klockan 6.17 gick tåget. Jerker var nere vid tåget. Han hälsade till alla på Kil. Klockan ½ 11 var jag framme i den här lilla hålan. Jag är mallig nu när jag varit i Stkhlm. Jag väntade finna allt tyst och stilla men det var stor fest. Apotekarns och doktorns voro här. Dom stannade ända till kl. ½ 2. Sen smakade det bra att sova, det ska det göra nu med förresten, klockan är ½ 11 och jag är så sömnig så att jag ser knappt raderna. Godnatt lilla Mamma, Pappa, Sigrid, Erland, sov gott önskar Kajsa. Snälla Sigrid får jag ha kvar din klädning över söndagen, det skall visst bli bal här då? Hälsa Pappa att han försäkrar sina kor för mul- och klövsjukan. Den är på gränsen till Närke nu. John tror den kommer hit snart .

Irma till Sten-Olof, Stockholm den 29 mars 1926

… I torsdags voro Ulla och jag hos moster Fanny på middag. Det var hennes födelsedag, så där voro en hel del främmande (släkt o vänner till moster Fanny). Bland andra tant Anna Halling, som bjöd oss på middag hos sig på lördagen. Där var det mycket trevligt och på kvällen spelade vi roma (eller det kanske stavas med å) och hörde i radio. Tant Maja var där också, hon bor ju där när hon är här i Stockholm. Hon och Ulla fara hem på samma gång i morgon kväll …

Gammelmoster Fanny Roman är alltså syster till Stina Roth och båda är födda Wikström.

Lisa till Marianne, Stockholm den 28 maj 1926

… I går hade jag besök av Kerstin och Stig Drakenberg, det var roligt träffa dem och höra litet från Kil … Är Mamma nöjd med 1:80 tjoget för äggena det är ungefär priset här. Har Mamma fått någon hönsmat från Öhmans bageri? Acke talade med disponent Vesterdahl om det, och han lovade skicka …

Axel/Acke till Frithiof, Stockholm den 23 juni 1926

… Jag sänder en postanvisning till Fjugesta för pren. af Svenska Dagbladet och får detta vara en liten midsommarpresent från oss …

Sigrids minnen

Folke Olsson var min högt älskade sånglärare i Fernanders. Efter skolans slut tog jag en tid privatlektioner för honom à 5 kr, bara så lång tid så jag fick något hum om, hur oerhört svårt det är att lära sej sjunga, o vad energi o arbete det fordras av dem som verkligen gör det.

Hilda Holmgren var min spellärarinna i Örebro under mina senare skolår o också det första året jag var hemma-hembiträde sen jag slutat skolan. Hon ansågs styvast i stan o tog hela 5 kr. i tim … Jag spelade gärna dansmusik, slog t.o.m. mynt av den talangen o spelade sommaren 1926 tillsammans med herrar Lindström o Björkman på Strömsborgs sommarrestaurang vid Svartån utåt Karlslund, fick 15 kr. kvällen, 3 timmar med kaffepaus. Så spelade jag på bio i Fjugesta, 7 kr. per kväll var inte att förakta på den tiden.

Förutom att spela och sjunga, var mamma hemma-hembiträde på Kil ett par år efter avslutad skolgång i Örebro. Både sommar, höst, vinter, vår, sommar, höst, vinter, vår och sommar. Det var minsann inte bara ett liv i sus och dus.

Sigrid till Kerstin, Kil den 23 juni 1926

Käraste Kerstin!
Alla Lindströms ansträngningar att skaffa en annan pianist ha, som du förstår, varit förgäves, vilket jag för en liten stund sen fick veta. Du förstår hur gräsligt ledsen jag är, har setat och gråtit som en riktig barnunge en lång stund, men det har ju inte förbättrat saken, tvärtom. Ångrar nästan att jag åtagit mig spelningen, trodde ju att jag skulle kunna få slippa, då jag blev bortbjuden, vilket också gått för sig, om det ej just varit midsommarafton. Hur gärna skulle jag inte ha avstått från mina 15 kr och betalat en femma dessutom, för att ha fått dansa på Lekeberga i afton, dansa på Lekeberga som är det roligaste som finns. Kom snart över till mej och dansa på logen. Hälsa alla på Lekeberga från din djupt sorgsna Sigrid.

Sigrid fick bo hos Marianne efter branden. John o jag bodde i stugan. Så kom Nisse hem o när det blef varmare flyttade John o Nisse opp på brygghusvinden. Sigrid o jag kamperade i stugan. John for omkring på auktioner o köpte möbler. Våra snälla grannar vid Lekeberga och Bärsta skänkte oss mycket. Snart hade vi rummet och köket möblerade o dessutom fullt med möbler på en bod. Kläder fingo vi också af alla de slag. Men det största barmhärtighetsverket utöfvade väl Helena Ekelund, som tog till sig gamla tant Anna, o där hon fick så öm omvårdnad o tillsyn på alla sätt. Ja, nu måste vi tänka på att bygga upp vår stuga igen, så vi hade något att krypa in i till hösten. Vi bodde i stugan över sommaren medan bygget pågick o så småningom hade vi en treflig rödmålad byggning färdig att flytta in i o möblera. Ja, vi hade då nästan möbler till alla rum, husgeråd, taflor mm o fingo det så trefligt. Karin kom hem o hjälpte till. Vi voro samlade hela familjen o lefde lyckliga tillsammans. Ingen dräng eller piga behöfde vi. Mjölkningen ombesörjde Ester, som var bosatt ett stycke ifrån, o gick hit kvällar o morgnar.

Lisa till Marianne, Stockholm den 4 oktober 1926

… I förra veckan hade jag ett hastigt besök av Nisse Roth, han var nämligen med på den stora manövern i Uppland och hade fått permission och passade då på att kvissta in till Stockholm. Han fick i all hast äta middag här. Roligt att träffa honom, det är en bussig pojke tycker jag …

Marianne till Jerker, Kil den 17 oktober 1926

… Det är roligt så länge vi ha pianot, jag spelar rätt ofta, har du några trevliga noter till överlops kunde du gärna skicka ned, även om du har någon trevlig bok som vi kan få låna …

Frithiof i samma brev

… Ja här på Kil är naturligtvis Morbrors byggnadsfråga den mest brännande för dagen, tiden lider, vintern är redan över oss, och du kan förstå, att det är en livsfråga för dem att få ordentlig bostad då kylan kommer. Ännu är ganska mycket ofärdigt, men arbetet bedrives med högtryck …

Lisa till föräldrarna, Stockholm den 25 oktober 1926

… Tuppen var, liksom sin föregångare, delikat. Ser Mamma, sådana djur finns inte att köpa i staden, de äro ju som den gödda gåsen och faktiskt smälter i munnen … Jag tycker nu bara att det är synd att skicka bort så många av era kycklingar, Mamma skall väl sälja dem och få sig litet förtjänst …

Frithiof till Jerker, Kil den 28 november 1926

… Ja nu har Morbrors bygge kommit så långt, att familjen kunnat börja ta sitt nya hem i besittning och så småningom installera sig till det bästa, ehuru en del utvändigt är ofärdigt men som troligen får anstå till sommaren …

Bertil Drakenberg dog 5/12 1926.

Marianne till Lisa, Kil den 22 december 1926

Kära lilla Lisa!
Vi få nu önska dig och Axel samt alla som äro samlade på julafton en glad och trevlig jul. Vi förstå så väl att ni tyckte det var för kort tid för att resa den långa vägen. Jag håller på med en liten sak till dig, men har ej fått den ricktigt färdig, så får väl Jerker ta den med sig i stället för att skicka den. Jag är så trött i kväll så jag kan knapt skriva, har haft mycke jobb en längre tid. Tant tar ju rätt mycke tid i anspråk, och hönsen ska man också sköta om, och då förstår du. Det vore bra roligt om du finge komma ned ett tag på nyåret, du har inte varit hos oss på så länge, vi längta så! Det blir tomt att Nils ej kommer hem men han får väl ej ledigt så länge så att någon resa kan komma på fråga. Jag har i dag bakat saffransbröd och sprits och det blev lyckat, så har jag (ej i dag) gjort korv vi ha fått köpt en halv gris av morbror fläsket var billigt i år 1.40 kg. Vill du ha någon bit kan du skriva får Jerker i så fall ta det med sig. Nu vill tant gå upp och lägga sig så då slutar jag väl för denna gång skriver väl snart igen. Tillgivna Mamma och Pappa. Vi ha 15 grader kallt i kväll då får allt de stackars hönsen frysa.

Nisse jobbade mycket hemma efter skoltiden i Stockholm. Men han var även lantbrukselev på andra ställen, gick på Kävesta lantbruksskola, gick mjölkassistentkurs och hade plats som kontrollassistent i Götlunda 1926. Första halvan av 1927 var tydligen alla tre ”Kila-barnen” hemma på Kil.

Sigrids almanacka 1927

1/1 Jazz på Bärsta. Lekeberga, Kil och Delwigs där. 3/1 Jazz här, etwas charleston. 5/1 Middag med dans på Lekeberga. Calle med o Delwigs. 8/1 Dans hos Ekelunds, charleston hela kvällen. 18/1 Kafferep hos Tant Kihlström, käk ”en masse”. 21/1 Stig Wirén här, en första inblick i bridgens mysterier. 22/1 En enslig promenad till Lekeberga. 23/1 Hos Wiréns, senare bio, 5 kr. 26/1 Kaffe o supé hos Faster Marianne. Birgit o Tant Helena där. 28/1 Satte Bo Wirén upp radio. Farbror Wirén o Stig här, bridge. 29/1 Pappa o jag till Lekeberga, Karin till stan. 30/1 Hos Wiréns, Stig o jag på bio, 5 kr, frisöndag. 1/2 Stig Wiren här, bridge. 3/2 Bio, 5 kr. 4/2 Herrbjudning. 5/2 Till stan, hos Holmgrens. 6/2 På revy i Fjugesta. 9/2 Stig Wirén här, bridge. 11/2 Spelade jag på bio, 5 kr, ”Stjärnbanerets dotter”, Pappa på vira. 13/2 Wiréns här, bio 5 kr.

Marianne till Jerker, Kil den 13 februari 1927

Kära Jerker!
Tack snälla du för pengarne 29 kr dem fick Morbror behålla som avbetalning på vår lilla skuld och tack för brevet och tidningen det är så roligt få höra lite ifrån er hoppas du sluppit ifrån influensan vi ha ej haft den utan ha vi fått vara friska. Tant Anna är som vanligt kry och det är för väl. I dag ha vi söndag och allt är så tyst och stilla. Pappa och jag har varit ute på en liten promenad. Durran är då så rysligt förtjust att få följa med, jag tycker om söndagarna för då får jag vila mig lite. Hos Morbror ha de fått en inackordering nemligen Erik Källman han är klen går ej i skolan så nu är deras hushåll ju rätt stort 7 personer. Jag ska nu snart sätta upp en mattväv ska väva en till morbrors och en åt oss det är så roligt att väva jag ricktigt längtar att få börja. Ja kära du jag har just inget att skriva om slutar derför med många hälsningar från oss, tillgivna Mamma. Tack snälla du för kopparna de äro så trevliga och omtyckta.

Durran är hunden.

Sigrids almanacka 1927

15/2 Karin, Nisse o jag till Lekeberga, bridge. 16/2 Stig o Pelle här på bridgeafton. 18/2 Bio, 5 kr. 19/2 Till stan, hälsade på Kjellmans, Gellertz, Hahns o skolhushållet. På bio med Pappa ”Ben Hur”. 20/2 Frisöndag, bio 5 kr. 23/2 Pojkarna Wirén här på bridge. 25/2 Bio 5 kr, ”Dansen går”. 26/2 Bärsta, Lekeberga, Wiréns, Schultz o Ekelunds här. 27/2 Greta Kjellman här, bio 5 kr. ”Djävulens cirkus”. 2/3 På Lekeberga em. 3/3 Stig o Pelle här, bridge. 4/3 Hos Wiréns, bio ”Till främmande hamn”. 5/3 I stan, övernattade i skolhushållet. 6/3 Hos Ekelunds, bio ”Glada änkan”. 8/3 Farbror Jacobs födelsedag, Mamma o jag där. 9/3 Stig här. 10/3 Hos Ekelunds på kafferep, bio 5 kr. 13/3 Kom Lisa, bio ”Mörkrets ängel”. 14/3 Startades Fjugesta kvinnliga gymnastikförening. 16/3 Stig här. 17/3 Hos Ekelunds, gymnastiken, bio. 18/3 Tant Annas födelsedag, Lekeberga här. 19/3 I stan, hos Cissi o Kjellmans, Lisa reste. 20/3 Farbror Wirén o Stig här, bio 5 kr. 21/3 Gymnastik. 24/3 Gymnastik, bio. 25/3 Bio, Fyrtornet o Släpvagnen, Ebberöds bank. 27/3 Stig här, Tant Mattis här, Mamma till Örebro. 29/3 Hos Wiréns, gymnastik, vrickade Karin foten. 1/4 Bio, Ramon Novarro i ”Yngste löjtnanten”, gymnastik. 3/4 Stig här, bio, ”Ropet från Volga”. 5/4 Gymnastik, senare bio, ”Har ni något att försäkra?”. 6/4 Till Fjugesta hos Wiréns, Stig med hem. 8/4 Gymnastik, hos sömmerskan, bio Greta Garbo. 10/4 Stig här, bio, ”Glomsdalsbruden”. 12/4 Gymnastik, provade vi kapporna.

Lisa till Frithiof, Stockholm den 12 april 1927

… Äggena jag fick voro härliga, alla kom fram i oskadat skick. Jag hoppas att säcken med bröd har kommit. Det är ju en sak, som Mamma tycker om till hönsen och det är lätt att få Acke betalar endast 20 öre kilo …

Sigrids almanacka 1927

14/4 Kom Jerker. 16/4 Dans på Lekeberga, vi o Bärsta där. 17/4 Middag på Bärsta med dans. 18/4 Stig o Calle här på fm, på em Aslög här. 19/4 Reste Jerker, provning. 21/4 Jag till Fjugesta. 22/4 Gymnastik, bio ”Arnljot”. 23/4 Jag i Örebro, i skolhushållet, hos fru Hahn, spelade på bilklubbens fest på Storan, övernattade hos Cissi. 24/4 Bio, Tom Mix i ”Här vilar inga ledsamheter”. 27/4 Birgit Ekelund här, Karin till Fjugesta. 29/4 Gymnastik. 30/4 Sång på torget i Fjugesta, Nisse o jag där. 1/5 Stig här, bio, Karin i Hallsberg. 6/5 Gymnastik, bio. 14/5 Spelade på Hantverksföreningens fest på Storan, övernattade hos Cissi. 15/5 Lekebergarna o Tant Lilli Hofsten här, senare bio, följde Stig mig hem. 16/5 Jag hos Tant Mattis, där Karin förut varit, ute med Birgit. 18/5 Med Cissi på terassautomaten, sen på bio. 19/5 Ute med Cissi. 20/5 Hemma igen, ”generalrepetition” kl. 7. 21/5 Gymnastikuppvisning i Fjugesta. 25/5 I stan hos Cissi, förövning på I-3, senare fest på Eyra, dans, följde Valle mig hem. 26/5 Stor gymnastikfest på Eyra, Fjugesta med i kvinnliga masstruppens uppvisning, på morgonen förövning, regn o blåst. 28/5 Viraparti här, kommo Dag o Stig. 29/5 Kom Aslög, hos Wiréns, bio för sista gången. 30/5 Hos Aslög, senare ballongboll på plan med idrottsföreningen som åskådare. 1/6 Nere i Fjugesta på kvällskröken, bakade. 2/6 Jobbade hela dan. 4/6 Till stan, kom Jerker o Margit, hos Aslög. 5/6 På Lekeberga. 6/6 Pappa på Nybble, vi andra på Lekeberga, dans. 7/6 Kalle o Aslög här, kafferep. 8/6 Reste Jerker o Margit. 10/6 Dans här, Bärsta, Lekeberga, Calle, Wiréns o Schultz här. 12/6 Calle o Stig här, på kvällen hos Calle. 13/6 Hos Aslög, ballongboll, Calle o Stig med. 15/6 Hos Aslög, träffade Dag. 16/6 Dag här. 18/6 Shinglade jag mig i Örebro. 22/6 Kom Brita Lindgren. 23/6 Kommo Jerker, Margit o Stor-Nisse. 26/6 Aslög o Calle här. 30/6 Brita o jag först hos Aslög som låg sjuk, sedan hos Wiréns. 7/7 Dans hos Aslög i Kl II:s väntsal, kul. 8/7 Reste Brita. 9/7 På bil till Blackstahyttans dansbana, Inga, Nisse, Stig, Margit, Calle o jag. 6/8 Dans på Lekeberga. 7/8 På f.m. Calle, Stig o Dag här, på kvällen hos Wiréns på te. 13/8 Dans hemma på Kil. 20/8 Dans på Lekeberga. 27/8 Dans på Bärsta. 28/8 Hos Wiréns, senare på bio. 31/8 Stig här på kvällskröken. 1/9 Reste jag till Limhamn o tillträdde platsen hos Hillerups.

Familjen Wirén, som Kilarna umgicks mycket med, bestod av pappa Ivar, mamma Anna och sönerna Dag, Stig, Pelle och Bo. De ägde Fjugesta Rullgardinsfabrik, som aldrig hette något annat än ”Käppen”.

Aslögs pappa Mauritz Schultz var stationsinspektor vid Hidingebro järnvägsstation och bodde i stationshuset med hustru och två döttrar.

Fjugesta gymnastikförening föddes 1927. Greta Kjellman var då nyutexaminerad gymnastikdirektör och hade fått sin första anställning i Örebro. Säkert påverkades hon av sina släktingar i Fjugesta då hon beslöt att ta sig an en grupp flickor där och lära dem gymnastik. Fjugesta gymnastikförening kallade man sig, och de ursprungliga medlemmarnas antal var 26 stycken. Stadgar och styrelse tyckte man inte var så viktigt på den tiden. Huvudsaken var att man kom igång med verksamheten. Fröken Kjellman samlade in avgifterna, som skulle räcka till hyra av lokal och till hennes resor och omkostnader, sedan var det bara att sätta igång. Man fick hålla till i en av dåvarande Östra skolans klassrum. Skolbänkarna flyttades åt sidan och så blev det massor av armar uppåt sträck, bålrullningar och svikthopp. Några redskap fanns inte alls den första tiden. Redan första året kände de sig mogna att deltaga i en massuppvisning på Eyravallen. Deras Lotusblomma, stående på knä med uppsträckta armar och iförda vita blusar och blå byxor, lär ha varit mycket effektfull. Eftersom uppvisningen pågick i dagarna två, inkvarterades deltagarna på Trängregementet, varifrån man marcherade genom staden med flygande fanor och klingande spel. Mycket festligt. Det diplom föreningen fick vid tillfället finns bevarat.

Karin till Sara, Nösund den 21 juni 1927

… Jag har klippt lugg så att när jag kommer hem känna ni nog inte igen mej …

Karin till Sara, Nösund den 17 juli 1927

… Tänk Sigrid som är shinglad, vad säger Pappa, han som ville ha en flicka som var ordentlig i håret? Stackars lilla Pappa nu har han två shinglade flickor och den ena har till på köpet lugg. Ja, det är verkligen bekvämt med lugg, aldrig behöver jag tänka på några lockar som ska rakna och aldrig ligga och vrida mej på några hårda papiljotter… Hälsa Pappa, Nisse, Sigrid, Erland, ja förresten alla på Kil, Billy och Leila med. Billy finns väl fortfarande kvar. Han måste finnas när jag kommer hem …

Karin till John, Nösund den 2 augusti 1927

… Har den äran lilla Pappa, hoppas Pappa är kry och duktig och får sej ett parti med farbröderna Sten och Karl och Kalle … Jag hoppas verandan är färdig och huset målat när jag kommer hem. Godnatt nu lilla Pappa klockan är redan 24, det är förfärligt sent, men jag går inte upp förrän 8 om morgnarna. ”Sån flicka att ligga länge” säger nog Pappa nu. Ja det är stor skandal…

Sigrid till Sara, Limhamn den 4 september 1927

… I dag skulle jag ringa till Stor-Nisse, men ringde för sent, dom stänger kl. 8 i Askeröd. Men i morgon skall jag prata med honom. Någon gång skall jag försöka lura in Stor-Nisse till Malmö och träffa honom där …

Sara till Sigrid, Kil den 12 september 1927

… Här är i dag så regnigt, i kväll skjutsar Erland mig till Bio o Karin följer väl med. Pappa o Nisse sitta o höra radio på eftermiddagskröken, kl är 1 kvart i fyra. Förra söndagen var Ingrid Haegermark här, men Nisse var borta, han var inne i stan på Svea Trängkårs afskedsfest, där var mycket trefligt o många flickor att dansa med o god middag m.m. Laila är för längesen med sina valpar i ladugården, de voro 4, men hon har nu 2 kvar, bruna o rara. I går voro vi vid Lekeberga o firade bröllopsdan, Faster Marianne var med o Bärstarna o så Farbror Nisse Hellman o så nya guvernanten liten o näpen, hon ser ut att kunna jazza bra, Sten-Olof kom hem på kvällskvisten… Stig Wirén var här en dag, men någon bridgespelning blef ej af, de bara sutto o språkade. Ja, Jerkers o Margits bröllopp ska nu bli i Sthlm hos hennes föräldrar den 9-de oktober, vi få väl bjudningskort sedermera, i dag lyses första gången. Det var ju på sätt o vis en lättnad för oss, nu resa Farbror o Faster opp, o jag tycker Pappa borde resa, men det bryr han sig ej om o jag är glad slippa kosta på mig en ny sidenklädning o Karin är glad få slippa alt besvär, som hon hade fått på sin lott… Mina höns o kycklingar må bra, om det kan intressera dig höra, o ännu äro de alla vid lif. Men till vår bröllopsdag den 25te, komma väl några att ljuta döden … I kväll ge de ”Mordbrännerskan” på Bio …

… Tack så förfärligt mycket för brev och biofemma, och tack hela familjen för korten! Jag hade också brev från Aslög, Birgit, Brita o Cissi, i Cissis brev låg t.o.m. 3 märkta näsdukar, det var väl rart av henne! … I söndags ringde Stor-Nisse och ville ha med mig på en biltur, och det sa jag naturligtvis inte nej till. Det var herr Anderberg som bestod med skjutsen. Jag for från Malmö kl. 2 till Dalby där Stor-Nisse hämtade mej, riktigt käck i sin bilklubbsmössa. Och ilade vi fram genom blåsten och hejdade oss inte förrän vid Öveds Kloster, där vi slogo oss ned i den härliga parken som är öppen för allmänheten konstigt nog, på en lång hög mur växte vindruvor, fullt med stora klasar, omogna, och jag tycker allt många skulle falla för frestelsen och ta sej en klase då de bli mogna. Men då lär här finnas stark bevakning. Slottet är pampigt värre, och egendomen äges av en baron Ramel och har 22 000 tunnland jord. Låter sagolikt men är dock sant. Vi hade spritkök med oss och kokade kaffe och härligt kaffebröd hade dom med sig. Nästa hållplats var Bosjökloster, också ett ruskigt stort o flott gods vid Ringsjön. Där åto vi middag i det gröna, lax o sill o sardiner o nubbe, sen lammkotletter, ärter och stekta ägg och sist ananas med vin till. En verklig festmiddag som drog ut på tiden så vi hunno se månen gå upp över Ringsjön, stor o rund o svärmisk, innan vi packat in alla grejorna och fortsatt färden. Ja, sen avslutade vi dagen på restaurang Sjöholmen, som låg verkligt idylliskt, och där jazzade vi, inte en dansade charleston. Jag spelade t.o.m. lite och drömde mig tillbaka till Strömsborg. Och skildes jag från Nisse och Anderberg och for en bit med snälltåget tillbaka till Malmö, där jag fick gå och vänta på nattspårvagnen hit ut i 25 minuter … Göran är rysligt besvärlig ibland, berättar jag sagor är han snäll. Jag får påminna mej alla Tant Sofies gamla sagor …

Stor-Nisse jobbar nu på en gård i närheten av Askeröd.

Sigrid till Sara, Limhamn den 23 september 1927

… Jag ville bara sända lyckönskningar o kyssar en masse på bröllopsdagen och hälsningar till alla bekanta o släktingar som då njuta av Mammas tuppkycklingar och käkiga kakor. Åh, den som ändå finge vara med! … Nu skriver väl Mamma och Pappa snart till sin Siggan. Karin kan gärna skriva hon också nån gång. Jag skrev till henne i somras. Och Erland sen, har han lagt bort det ”sympatiska ljudet”? Jag riktigt längtar att få höra det! …

Sara till Sigrid, Kil den 25 september 1927

… Ja, idag är vår bröllopsdag, tyst o stilla, ser du för bions skull bjödo vi Lekebergare o Bärstare i går o Maja Kinberg. Tant Ingrid kom ej, men Farbror Karl, Margareta o Ulla, den senare är hemma från Örebro hvar söndag o får då tjänstgöra som familjens chaufför. Yngve är på Lekeberga på sin semester, så han var med o lilla guvernanten o Maja förstås. Farbror Nisse Hellman hade redan rest. Karin stod för matlagningen o jag biträdde henne ibland. Farbröderna togo sitt vanliga viraparti oppå öfre hallen, fruntimmerna sutto nere i salongen med sina handarbeten, äfven ungdomarna hade sådana med sig, men de kommo snart ned i påsarna igen o de tågade upp på flickrummet o spelade bridge. Farbror o Faster voro med Tant Anna här, o den gamla var så munter o språkade som vanligt på sitt något virriga sätt… Nu ha båda Fjugestabiograferna kommit i gång, jag tjänar kovan, det skadar inte. Lika mycket som du ungefär… Pappa o jag ha fått skriftlig inbjudan från Jerker att bevista bröllopet. Det är nu bestämt att ega rum den 8-de, på en lördag kl. 6 i Storkyrkan vigsel o sen middag i brudens föräldrahem, den är ju Upplandsgatan 3 vill jag minnas. Deras blifvande adress är Frejgatan 45, han har nu flyttat in där, men reser idag upp till Norrland på fälttjänstöfningar o kommer tillbaka 2 oktober. Det blir nog ett ståtligt brudpar, kan man förstå. Erland skall resa in till stan på Bio i e.m. tillsammans med ett par andra pojkar o se ”Lillebror” med Harold Lloyd. Karin o Nisse voro inne en söndag plus Stig Wirén o sågo ”Åtrå” med Greta Garbo m. fl. … Nu har Greta börjat med sin gymnastik, 2 ggr i veckan, Karin är med, o de slå kullerbyttor värre, så hon är öm i nacken … Den 7-de är Sannamarknaden, då går ”nöjenas vilda dans” o serveras varm kål m.m. Karin gläder sig åt den, hon har ej varit med på någon på länge. Britt Roth är i stan o sköter om Stina Vickman o hennes hushåll, hon ligger sjuk o har vatten i lungan …

Stina Wickman var dotter till Jacob och Stina Roth och syster till Ingrid Wetter på Bärsta. Hon blev bara 43 år.

Sara till Jerker, Kil den 29 september 1927

Kära Jerker!
John o jag få på det hjärtligaste tacka dig o Margit för inbjudningen till Edert bröllop, men vi kunna tyvärr ej komma, hur roligt det än skulle vara! Jag för min del har fullständig ”garderobsorg”, ingen toilett att komma i, det har John däremot, men anser sig ej ha’ tid. Hoppas Ni göra en tripp till Kil fram på höstkröken, så träffas vi ju ändå, o få språkas vid. Lysningspresenterna ha’ vi ej skickat än, jag började för sent med en liten broderad duk o den får väl komma längre fram, likaså den andra, som vi ämnat förära Eder, men som vi ej ännu kunnat räkna ut hvad Ni skulle sätta mest värde på? Det var ju tråkigt att ej kunna få fira Edert bröllop här, det hade blifvit mer stämningsfullt i den lilla vackra landskyrkan, o jag såg Eder redan i andanom träda inför det lilla altaret, du lång o ståtlig i uniform, o din väna brud, din ljusa blida Margit vid din sida. Sen skulle vi intagit en finare middag o skålat o hållit tal o haft det angenämt på alla vis. Vi få nu till sist önska Eder, dig o Margit, all möjlig lycka i Ert nya hem o måtte Edert lif bli en dans på rosor utan törnen. Fortsätter i telegram. Många hälsningar från oss alla! Din gamla Moster Sara.

Sara till Sigrid, Kil den 29 september 1927

…Just i dag har vi skrifvit återbud till Jerker, jag har ingen toilett att komma med o Pappa tycker sig ej ha tid. Du kommer väl ihåg att skicka telegram den 8-de okt, deras bröllopsdag. Ja, i dag har jag betalt din skuld till Helena, 12 kr, af mina Biopengar, men dem behöfver du ej betala. Jag får ju snart mer. Nu har jag tänkt Karin skulle få 20 kr. som månadslön af mig, jag tjänar ju 40, lika mycket som du. Slösa nu ej, utan spara spara. I går var auktion i Staveläng. Pappa, Karin o Nisse voro där o resultatet blef, ett ljusgrönt satintäcke, ett par lakan med uddspetsar, 4 ovala silhuetter, en serie porslinsskålar, olika storlekar, grön- o hvitrutiga gardiner o 2 badhanddukar. Just nu kom Faster opp o förevisade sin hemväfda matta, som de unga tu ska ha i sin hall. Nisse var hos Wiréns i går, där Garmer hade ett slags afskedsskål i punsch, som han, Nisse o Stig festade på. Förra söndagen voro flickorna Schultz o Stig här på e.m. I morgon ska Karin in till stan o klippa sig, hon vill ej göra det i Fjugesta …

Sara till Sigrid, Kil den 9 oktober 1927

… Här har familjen blifvit förökad med 2 medlemmar, Anna o Durran, de öfverlämnades i vår vård själfva Sannamarknadsdan, då Faster o Farbror reste upp på bröllopet. Pappa var dessutom bortbjuden till Bärsta, ja, vi alla med förresten, men det blef bara han som reste, jag hade ju Bio, o Karin fick lof vara hemma o se efter Tant Anna. Så något Sannamarknadsbesök kunde ej bli af för oss, det var bara Nisse o Erland, så den senare skall skrifva till dig med det snaraste o berätta sina upplefvelser därifrån. Karin var dessutom bjuden på bal på hotellet, men äfven det gick hon miste om, för jag skulle vara på Bio, Nisse var på balen. På Bio var 2 föreställningar på hvarje, så jag spelade första på hotellet o sista på ordenshuset, de andra fingo vara utan. Pappa o Tant Anna sitta o sofva i hvarsitt soffhörn med radiolurarna för öronen o Durran vid sina fötter. Soffan är en liten treflig, en s.k. ”mågfälla”, lagom för två, den har Pappa köpt för 25 kr. på auktionskammaren. Den är ungefär så där brungrå fasoneradt tyg, som på salongsmöbeln. Liggsoffan, som vi fingo från Lundboms, står nu i lilla kökskammarn istf sängen o pryder sin plats. Nere i köket sysslar Karin med middagen, soppa o mannagrynskaka, i e.m. komma visst flickorna Schultz o antagligen Stig att fira Nisse istf i går. Då voro inga här, vi trodde Lekebergaflickorna skulle komma o uppvakta, men det var väl att de ej kommo, ty Nisse var så slö o sömnig efter gårdagens baluns. Han borde väl skrifva o tala om balen, men han är trög till det … Ja, nu är Jerker o Margit vigda, du glömde väl ej o skicka telegram? Undrar om Stor-Nisse var med? I så fall får du väl höra om bröllopet af honom i telefon… Jag skickade min ”lysningsduk” med Faster opp o Pappa gaf Lisa i uppdrag att köpa något nyttigt från oss, som hon trodde de behöfde …

Sigrid till Sara, Limhamn den 17 oktober 1927

… Jag har verkligen knogigt här. Kan med gott samvete säga att jag jobbar precis hela dan och inte unnar mig fem minuters vila en gång. Då jag tänker på jungfrurna hemma, som hade en härlig vilostund efter middagsdisken varje dag, så känner jag mig verkligen arbetsam o duktig …

Sara till Sigrid, Kil den 23 oktober 1927

… I går skickade vi ett paket till dig, som innehöll den gamla koftan, diskförklädet, 1 par vantar o den gröna sammetsklädningen. Kakor får du väl en annan gång, de ha så strykande åtgång här, så fort det fins några, vips äro de slut. Ja, nu är det en sådan där hvilosam söndagsafton strax före kaffedags, jag har spelat öfver min ”Biolexa”, vi ha i dag njutit af en stor grann Plymouth Rock-tuppkyckling s.k. Bogislaus, som Erland har preparerat för det sedvanliga priset 50 öre. Den var god o mör i köttet o efteråt hade vi Alexandertårta, riktig festmiddag… Karin väntar nästan flickorna Schultz hit i e.m. få se, om de komma… I går hade vi bref från Jerker med tacksägelser för lysningspresenten, min duk o en prima hushållsvåg, båda delarna voro mycket omtyckta o användbara. Han ville ha reda på din adress o Britas o Ingas för att tacka för telegrammen. Han o Margit trifvas bra i sin lilla våning Frejgatan 45… Ja, om en stund ska väl Karin o jag traska ner till Bio o kanske gå hem också, då spara vi in 2 kr. som jag numera får i skjutspengar, utom den vanliga 5-an. Jaså, du får semester i sommar, det är ju den bästa badtiden för dig därnere, som går förlorad, men nöjet att komma hem uppväger väl det andra. Men om vi nu beräkna att du får ledigt från början af juli till augusti o du sen tänker flytta hem 1-sta september, är det då lönt att du kostar på en så dyr resa ner igen o så tillbaka bara för en månad? Ty kan jag hålla Karin kvar till dess, så inte går det längre, hon börjar redan knorra o vill ut, nu har hon fått Amerika-feber o vill dit. Ja, det behöfva vi ju ej fundera på så snart, nu får du väl snart de ”fyra ovikta” igen o de äro goda att ha …

Sara till Jerker, Kil den 26 oktober 1927

Kära Jerker!
Mycken tack för ditt bref o roligt att våra enkla gåfvor kommo till nytta! Jag kan förstå, att Ni ha’ det trefligt o bekvämt på alla vis o trifvas bäst hemma, men då o då göra Ni väl en tripp ut i nöjenas värld, teatern, konserter, kabareter m.m. Här på landet lefva vi i stilla frid, ett o annat kafferep vid Kil o Lekeberga förekommer ju, nu i måndags voro vi hos Fr. Maja Kinberg i hennes trefliga hem vid Bärsta, det var ett slags afskedsfest, ty i början af nästa månad reser hon o skall vara borta hela vintern i Italien. Hon har troligen godt om pengar. Om lördag firas Sten-Olofs födelsedag vid Lekeberga, då skall ungdomen dit på bal. Hvar 14-de dag har jag bref från Sigrid, hon har rätt mycket att göra, men trifs visst bra, de äro snälla mot henne. Men något piano ha’ de ej, men hon går till en grannfamilj, där ha de två musikaliska döttrar o där får hon spela sitt lystmäte. Så har hon den rara familjen Dahls i Malmö där hon är välkommen så ofta hon har ledigt. En söndag tänkte hon fara öfver till Köpenhamn o bese den stora stan … Hälsa nu Margit så hjärtligt från oss alla, din lilla rara fru, o äfven Axel o Lisa! Din gamla Moster Sara.

Sigrid till Sara, Limhamn den 28 oktober 1927

… Jaså, Karin längtar ut i världen igen och vill inte vara hemma ett år till. Ingenstans har man det väl så bra som hemma, det har jag nu fått klart för mig … Och i morgon är det bal på Lekeberga, och jag får inte vara med. Hoppas dom saknar mig något, om inte annat så för musikens skull. Nu får väl musikmaskinen ensam tjänstgöra … Jag blev grymt besviken, då jag öppnade mitt paket. Jag trodde naturligtvis hela lådan skulle vara smockfull med spritsar …

Sara till Sigrid, Kil den 6 november 1927

… Här går alt sin gilla gång, jag spelar på bio hvar fredag o söndag o Karin o Erland följa med, ibland ta vi bilskjuts, ibland häst eller också en promenad … Farbror Frithiof o Pappa sitta uppe i soffan o höra på radio, i den lilla ”mågfällan” … Nu ha vi köpt ett hvitt skåp med glasdörrar o lådor o 4 hvita stolar, så ha vi gjort en ottoman af Erlands sängbotten o draperat med Farbror Alriks stora gröna duk, den som vi hade förut till matta, den står i sängkammaren. Så nu ha vi snart fullt möblerat, fattas bara lite mer prydnadsföremål, men det får bli så småningom. … Nu ska vi äta middag, årets sista tuppkyckling o Wienertårta ur Hemmets Kokbok. Karin väntar …

Sigrid till Sara, Limhamn den 16 november 1927

… Till min stora förvåning hade jag i dag brev från – hör o häpna – Rolf Starbäck, som nu är i Stockholm igen sedan en 14 dar. Valborg har nu skrivit kontrakt på 3 ½ år med ”Fiahemmet” och tycks trivas med sitt arbete … Tänk på mej då ni ha några kakor till övers …

Sara till Sigrid, Kil den 20 november 1927

… På bio ha de nu senast gifvit ”Fänrik Ståls sägner”. Lokalen fyld af folk o tillfälle att bli ihjälklämd i farstun, jag väntade visligen ute i det fria, tills värsta strömningen var öfver … I förrgår reste Karin till Hallsberg. Ingrid hade månadslof o bjöd henne komma o jag bekostade resan. I går kväll kom hon igen en smula uppiggad, annars går hon o är så tungsint om dagarna o bara längtar bort, tycker allting är tråkigt m.m. Så där missbelåtna äro inte pojkarna, de äro nöjda med sin värld o trifvas med sitt arbete … I lördags voro vi bjudna till Bärsta, Karl Nilsson o vi slogo oss ihop om en bil. Lekebergarna kommo i bil från sitt håll. De där skjutsarna på häst tycka vi äro för långsamma, när man skall ända till Bärsta … Här får du ett kort af ungdomskretsen i hemtrakten, alla oshinglade, det bör gömmas som en kuriositet. Af Aslög får du väl veta hvad som händer o sker i Fjugesta, det vet däremot inte jag. Britt är ännu kvar hos sin sjuka syster i stan, där har hon varit hela hösten. Hon, Stina, har klena lungor o antagligen blir det väl lungsot till slut, som med brodern. Nej nu ska jag lappa Erlands byxor, godnatt o sof godt … … Tänk att jag talat med Pappa i telefon, jag blev verkligen skakis då det kom riks från Fjugesta. Ingenjör Hillerup påstod att jag blev alldeles blek, och det kände jag nog förresten. Men åh vad det var härligt att höra Pappas röst igen. Om det inte är för dyrt, så gör om det någon gång i jul är Pappa snäll … Jaså, Stockholmarna komma hem till jul, vem skall nu spela ”O helga natt” i julottan, det får Mamma göra i mitt ställe, eller Margit kanske … Hur mår Leila o Billy, det glömde jag fråga i telefon …

Sara till Sigrid, Kil den 18 december 1927

… Tant Anna ligger till sängs för det mesta nu, men Faster får hem Jerker o Margit i början på nästa vecka o Axel o Lisa närmre julafton. Herrarna få bo hos oss o fruarna där nere, dem vill ej Faster släppa ifrån sig … Billy den andre fick låta sitt lif häromdagen. Erland var som vanligt bödel, men vi ha förhoppning på en ny Billy så småningom. Vi ha tagit vara på skinnet o så ska vi fortsätta för hvar som kommer, samla skinnen till en slädfäll, varm o skön. I kväll är bio sista gången före jul, ”Lille Bror” med Harold Lloyd … Det har varit Röda Kors-basar, alla voro där utom jag, jag var anmodad spela, men vågade ej uppträda så där offentligt, när jag ej hade dig vid min sida. Nu hoppade jag öfver några rader, såg ej, ty det är skumt. Vi ha ej haft elektriskt ljus på länge, just den mörkaste tiden då det behöfdes som bäst. Riktigt elände …

Sigrid till Sara, Limhamn den 26 december 1927

… En hes herre sjöng ”O helga natt”, både fru Hillerup o jag tyckte att han gärna kunnat ligga hemma i sin säng istället. Jag tänkte med vemod på Jerkers njutbara sång … I Lekeberga/Bärsta-societen börja väl snart balerna o maskeraderna, men jag får inte vara me´ … Snälla Karin, bjud ut Brita på nyåret, jag vet att hon skulle tycka det vara det roligaste som kunde hända henne …

Sara till Sigrid, Kil den 26 december 1927

… Jag skall väl nu beskrifva, hur vi tillbragte julhälgen. Jerker o Margit kommo ett par dar före julafton, förståndigt nog, o sen Axel o Lisa dan före julafton. Så Faster har haft ”häcken full” o så har hon Tant Anna sängliggande, hon orkar ej vara oppe. Det är nästan lugnare, när hon ligger, då kan hon ej bråka så mycket. Julaftonsmiddag kl. 4 voro de alla hos oss, vi sutto länge vid bordet, drucko sen kaffe, gingo in i salongen o tände granen, dansade kring den, drucko glögg o åto ”godter”. De skånska limporna beprisades vid doppet i grytan … Lilla Margit var glad o lifvad, hon är i alla fall bra rar o älsklig. Axel hade fått en böld på bröstet o fick lof följa med mjölkskjutsen ner på julaftons morgon o doktorn opererade den, så han var just ej vid godt humör. Han är visst litet pjåskig af sig. Nu vill du väl veta våra julklappar. Pappa gaf mig en stor hemväfd linneduk o ett par blankskinnsskor, af Faster fick jag en vacker bit gångmatta, som hon väfvit, af Karin fick jag en liten svart ask, precis maken till den vi fingo af dig, af Nisse 4711, af Erland minns jag inte hvad det var, jo, en stoppsvamp. Af Liljeforsarna fingo vi inga, o inte de af oss. Jerker sjöng också förstås ett par sånger. Vi ha haft yrväder o bitande kallt, i dag 20 gr. på morgonen. Till julottan foro Jerker, Margit, Lisa o Karin. Jerker stjälpte 2 ggr på vägen, det var snödrifvor. Han sjöng ”Helga natt” o Dag ackompagnerade. I dag, annandagen, äro alla till Lekeberga utom jag, som ej tordes för väglagets o kylans skull. Skall nu roa mig med radion återstående delen af kvälln. I kväll är det öfver 20 gr. kallt. Stackars dem som äro borta o få frysa på hemvägen …

Sigrid till Sara, Limhamn den 11 januari 1928

… Vad tyckte Erland om näsduken, slipsen var ju enkel för en sådan slipscharmör som han, men den kan kanske användas till skogs- och lagårdsbruk … Mitt tålamod har sannerligen blivit uppövat här, jag blir inte så otålig på Göran nu som i början, o hemma som man blev rosenrasande bara Erland kom ut i köket o ”tramsade” lite … Apropå kär, så har Rolf fått i sitt huvud att Pappa o Mamma skulle vara världens mest idealiska svärföräldrar, o konstigt nog så tycker han att jag skulle vara lämplig som ”följeslagerska genom livet”, om man får uttrycka sig poetiskt. Tro inte att det är skoj nu, för det är verkligen allvar med i spelet. Och jag är långt ifrån obenägen för saken ifråga. Tanterna Starbäck o släkten uppe i Stockholm o Kerstin också förresten, väntar visst att det skall bli förlovning av så småningom. Vad säger Mamma o Pappa? Skriv snart o tala om vad ni tycker! Jag hade just brev från Rolf idag, långt o bussigt som vanligt …

Sara till Sigrid, Kil den 15 januari 1928

… Jag tror nog ni bägge passa för hvarandra o skulle bli lyckliga. Har han långt kvar på sina studier? …

Marianne till Margit o Jerker, Kil den 22 januari 1928

… Vi ha nu satt upp bröllopskortet på väggen över de andra korten jag tycker det tar sig bra ut där, tofflorna är jag så glad åt de äro stora och sköna. Tänk att nu ha vi ändtligen fått en radio en liten men den hörs utmärkt bra Pappa till och med hör när någon talar, ja det är roligare än jag tänckt mig vi få ju höra så mycket vackert vad många som sitta ensamma på landet ska ha stor glädje av denna märkvärdiga uppfinning … Jag ska nu försöka få upp väven och väva sängmattorna som ni skulle ha till julklapp. Vi skicka i morgon ett paket till Lisa som innehåller två höns en som Margit ska ha om ni inte tycker den är för stor men den kan styckas och hälften kokas och andra stycket malas eller stekas ja lilla Margit det blir kanske lite besvärligt jobb. Äggen låta vänta på sig men det är svårt få ihop så mycket denna tid och nu ha mina aldeles slutat upp att värpa, men jag ska köpa upp ägg och skicka. Vi äro Gud ske lov krya Tant är sig lik hon är uppe halva dagen men hon fodrar ständig omtanke och det är rätt besvärligt och tröttsamt många gånger, man är så bunden …

Sigrid till Sara, Limhamn den 25 januari 1928

…Tack Nisse för brevet, o Erland sen, jag längtar att se honom i den modärna dubbelknäppta …

Sara till Sigrid, Kil den 2 februari 1928

… Jag sitter här mol allena o skrifver. Pappa är på kalas hos Karl Nilsson, Nisse har åkt spark till Fjugesta, är väl hos Wiréns, Kilaungdomens stamtillhåll, Karin o Erland sofva. Karin går o lägger sig tidigast af oss … Tanterna här hemma beskärma sig öfver, att du inget piano har att spela på, måtte du ej ligga af dig altför mycket. På Karldagen voro vi bjudna till Bärsta, vi åkte bil dit tillsammans med Karl Nilsson o Britt Roth. Lekebergarna voro naturligtvis äfven där. Tant Maja Kinberg hade skrifvit bref ifrån Tunis, dit hon rest, förut var hon på Sicilien, hon ville nu förmå Tant Ingrid att resa till henne, få se hur det går, hon var nog lifvad för saken. Maja Drakenberg är för närvarande i Sthlm o lär sig sinka o laga porslin, det tar en månad, o under tiden bor hon hos Starbäcks, jag menar hos de ogifta Tanterna, det är Tuttan som stält om detta o det var ju roligt för Maja att komma ut litet, när hon nu orkar det. Jaså, du vill höra mer om den animerade Hilda-festen. Där dansades i 25 graders värme, jag var förstås musiken… Pappa, som kom o hämtade mig på slutet fick lof att dansa hambo med dem …

Jerker till Frithiof, Stockholm den 11 februari 1928

Kära Pappa!
Blomqvist-affärens sista kapitel är slut. Den tragiska reversen från år 1908 finns ej mer i vår ägo. Den inlöstes i dag på Stockholms Enskilda Banks notariatavdelning av herr grosshandlaren i egen hög person för tiotusen, 10 000, kronor. Axel avhämtade penningsumman och nu har Pappa blott att av Axel emottaga 10 st ”långschalar” … Ja det är Axels okuvliga energi och franka, målmedvetna uppträdande i denna affär, som möjliggjort resultatet …

Sigrid till Sara, Limhamn den 16 februari 1928

… Vi ha börjat höra radio mycket oftare nu om kvällarna då vi dricka kaffe, då tänker jag alltid på er därhemma o ser er framför mej, ja Pappa brukar ju vanligtvis ligga i sängen o läsa Runeberg radiodags, men Mamma o Nisse äro ju trogna, Mamma har väl någon ny rullgardins-matta i farten samtidigt. Här ha vi alltid handarbete också, då vi höra radio. Hade häromdagen brev från den snälla Cissi, hälsa Karin att hon har en packe filmtidningar hos Tant Mattis att avhämta …

Sara till Sigrid, Kil den 26 februari 1928

… Erland skall ju bli landtbrukselev vid Bärsta, det är nästan bestämdt, han går väl fram nu i pingst tror jag, o sen är han ledig … Farbror Frithiof kommer hem i kväll, han har varit i Sthlm en tid o hälsat på … Ja, i kväll skall jag väl ner till bio, vi ha fått åka på vagn nu en längre tid, det är ju snö i skogen, men landsvägen är bar på sina ställen … Jag har börjat sätta in mina bioförtjänster. Jag får nu 7 kr. gången, det blir 14 kr. i veckan, är ju ej så dåligt, 56 i mån. När du kommer hem får du gärna öfverta förtjänsten, det är mer än du nu har o med mycket mindre besvär. Häromdan var det BenHur på Ordenshuset, 2 föreställningar, således 14 kr. den kvälln, utan prut. Nu har Leila fått 4 valpar, 2 af dem lefva. Jag skulle gå ut på verandan häromdan o fick då höra pip från innersta djupet i vindfånget, där låg hon på barnsäng …

Sigrid till Sara, Limhamn den 11 mars 1928

… Rolf har gjort Malmö, Limhamn o följaktligen Gustavsgatan 19 den äran … Han kom till Malmö torsdag med kvällståget ½ 10. Jag reste in o mötte vid tåget, jag hade redan förut beställt rum åt honom, så vi gingo direkt till ett kondis för att kunna få sitta i lugn o ro o prata … Sen tog vi bil ut till Limhamn tills sista spårvagnen gick tillbaks till Malmö, då vi ju måste skiljas … Hillerups bad mig bjuda hem honom på kaffe klockan ½ 5 på fredagen, förr kunde jag omöjligt hinna bli klar … Fru Hillerup hade satt in snödroppar o köpt käkigt kaffebröd. Vi drack kaffet på mitt rum på tu man hand, fru Hillerup kom bara upp o skålade med ”de unga tu” … Senare fick jag ju presentera Rolf för ingenjörn o vi satt där hela familjen o pratade en stund, innan Rolf o jag åkte in till stan o gick på bio o kondis. Sen tog vi spårvagnen ut till Limhamn, då hade familjen gått o lagt sig, kl. var ½ 12 så vi hade bara 1 tim. att ta ett hjärtslitande avsked på. Lördag morgon skulle han åka upp till Stockholm igen … När vi tog frukostsnapsen i dag, lyckönskade mig ingenjör Hillerup till valet, han tyckte det var en synnerligen sympatisk fästman jag skaffat mej …Det skall bli hemskt roligt att höra vad dom sa i Stockholm, då Rolf talade om att han varit i Limhamn o hälsat på sin fästmö. Fastrarna spärrade nog upp ögonen åtskilligt. För det var ju inte så nästgårdsväg precis att ta den här svängen söderut. Det var minsann ett dyrbart nöje, jag har nästan samvetskval över att ha varit orsak till denna stora utgift …

Sara till Sigrid, Kil den 13 mars 1928

… Karin har nyss haft kafferep för sina goda vänner. Så nu skicka vi kakrester till dig att smaka på … Om söndag är Tant Annas födelsedag, skicka då ett kort. Maja har nu hemkommit från sin kurs i Sthlm, vistelsen tycks ha gjort henne godt, hon ser så kry o rödblommig ut. Det är en helt annan Maja än för några år sen! …

Frithiof till Jerker o Margit, Kil den 21 mars 1928

… I Söndags hade Mamma arangerat ett större kafferep, Tant Annas födelsedag firades, vi voro 16 personer, Bärsta, Lekeberga med flera …

Sara till Sigrid, Kil den 25 mars 1928

… Lajlas bägge valpar lefva ännu bägge två o likaså Durrans … Nu ha vi placerat våra radiolurar öfver sängarna, så man kan ligga o somna vid musikens ljufva toner. Pappa går ju o lägger sig tidigare än jag o sen när han somnat med lurarna på öronen, kommer jag o kniper dem o fortsätter höra. Förra söndagen var Tant Mattis här, hon håller på o lagar i ordning en utställning af mattor i Sthlm på Bygga o Bo tror jag. Hon har så ondt af eksem i sina händer, men har nu börjat ta in gryn o blifvit bättre … Farbror Sten var här en dag. Han talade om att nu har Rolf rest från sitt vikariat i Gamleby via Malmö, Limhamn o till Stockholm, o orsaken tycktes han också veta. Han tycker mycket om Rolf, det är en snäll o bra pojke m.m. Nisse får små bref från Sthlm ibland, han säger det är från Kalle, men jag misstänker de äro från Valborg, tänk om du o hon skulle bli svägerskor! Vi voro bjudna till Helena Ekelund på 50-årsdagen, det var ett väldigt kafferep, godsaker af alla de slag o sist te med påbredda smörgåsar med olika pålägg, fina o subtila. Sen var det Tant Annas dan därpå, då voro vi hos Faster tillsammans med Lekebergare o Bärstare. Nu kom Ulla Wetter, hon skulle hämta Pappa till Bärsta till viraparti …

Sigrid till Sara, Limhamn den 4 april 1928

… Rolf ringde häromdan och då talade jag också med hans Mamma. Hon lät rar o tyckte det var så roligt o undrade när jag ämnade komma till Stockholm o hälsa på på Kocksgatan 6 … Åh om Pappa komme hit ändå, det vore det roligaste som kunde hända, för att Mamma skulle kunna luras ut en sån lång väg, låter endast som en saga …

Sara till Sigrid, Kil den 10 april 1928

… Vi ha haft Ester här, o ha ännu, som diskhjälp o med städning … Påskdagen voro vi bjudna till Bärsta, där voro Lekebergarna o Delwigarna, det blev dans efter grammofon, ibland ropades det på Tant Sara, att hon skulle spela. Det var allmän saknad efter dig o din musik …

Sara till Sigrid, Kil den 23 april 1928

… En höna ligger på ägg, som kläckas sista april, om allt går väl. Jag skall nog lägga flere o riktigt lägga an på hönsavel … Vi ha nästan tänkt låta Karin gå igenom en kurs vid Porla, så får hon komma ut litet o lufta på sig, innan hon ger sig ut som hushållerska … Fru Danielsson vill hyra Pers stuga i sommar o ett rum hos oss. I det senare skall hon bo själv, i stugan Anders med sin sköterska. Så kommer väl Greta på sin semester …

Sara till Sigrid, Kil den 29 april 1928

… Karins kurs är fri, men rum få de visst betala för, men det är ju alltid roligt få se folk o njuta god mat, fast de få nog jobba den månaden, 1 vecka lagas soppor, 1 vecka maträtter, 1 i bagarstugan o 1 i kallskänken … Nu är det snart slut på biosäsongen o med den min extra förtjänst, jag har sedan jul sparat o satt in på banken, bra att ha vid kommande behov … Jag trodde inte du skulle få se Tant Anna mer, men hon tycks nog upplefva sin 95-årsdag …

Frithiof till Jerker,Kil den 17 maj 1928

… Morbror har ju varit på lustresa till Skåne för att hälsa på Sigrid och hade med sig färska hälsningar från Nisse, han mådde bra, talade endast med honom på telefon, och Nisse var mycket överraskad att få tala med Morbror på så nära håll …

Sigrid till Sara, Limhamn den 20 maj 1928

… Tänk att Pappa verkligen varit här, det förefaller mig som en dröm, jag tror aldrig jag blivit så glad, som när jag intet anande öppnade dörren, o fick se Pappa. Vad vi hade för oss och hur förtjusande roligt vi hade, har förstås Pappa talat om. När man arbetar o strävar som jag så sätter man verkligen värde på att få en hel dag ledig o så få resa till Köpenhamn till på köpet. Jag njöt verkligen så! …

Sara till Axel o Lisa, Jerker o Margit, Kil den 31 maj 1928

Kära Axel o Lisa, Jerker o Margit!
Genom Mamma fingo vi Edert paket till Erland, det var mycket mycket snällt af Eder att tänka på hans konfirmation! Men nu skref Prosten ett bref till John häromdan o förklarade att Erland ej vidare får delta i läsningen, o ej vara med om konfirmation o nattvardsgång. Vi trodde, att han måste ha’ begått en förfärlig förbrytelse, men det enda var, att han sista gången på läsningen kastat en ask tabletter på golfvet. Då Prosten fick reda på det, vardt han så ond, att han körde hem honom. Senare på e.m. skickade han hit 2 läsflickor med brefvet. John vardt så altererad o jag med, Erland fick stånda till ansvar o bekänna hvad det var o hans kamrater kunna intyga, att det var enda gången, nog är det väl bra hårdt, men Prosten är nu sådan, att han stöter sig med alla människor o retar folk på sig, o jag har nu den tanken för mig, att det var någon slags avoghet mot oss, för han ej tycker, vi äro nog kyrksamma. Men när man har radio, så kan man sitta o höra predikan ändå. Ja, det var ju sorgligt o nu tänkte jag, när ändå Jerker o Margit komma i midsommar, så få de ta’ paketet tillbaka, för inte får han ta’ emot det förrän till ett annat år. Nu skall han emellertid till Bärsta i sommar o bli landtbrukselev. Nu ha’ vi sommar o grönt, nu är landet härligt. Karin har svarat på en plats i Haag, hon vill nu prompt utrikes, o går i spänning på svar, Sigrid kommer hem 21-sta juli, men reser tillbaka 18-de augusti. Antagligen ha’ Ni redan sport att hon o Rolf Starbäck tänka ”bilda hjonelag”. Många hälsningar! Moster Sara

Sigrid till Sara, Ryssby den 20 juni 1928

… Nu har man hunnit bli rätt så hemmastadd här i Ryssby på vårt sommarnöje … Att se de här gamla tanterna gå o jobba i köket påminner mig om när Tant Sophie gick omkring hemma o stökade … Mamma frågar om Rolf. Ja, han pluggar o läser o tentar ständigt o jämt, sist vi träffades hade han 11 ämnen kvar, sist han skrev återstod endast tre, o klarat sig fint har han varje gång. Så nog är han duktig alltid! Och nu uppehåller extra veterinären Rolf Starbäck veterinärtjänsten i Väsby distrikt fr.o.m. den 8 juli t.o.m. den 31 augusti 1928. Så till dess måste han väl vara klar med sin examen …

Karin till Sara, Porla 19–22 juni 1928

Lilla Mamma!
Nu ska jag väl försöka att ”tota till” ett litet brev, fast inte kommer det att kunna mäta sig med Siggans formsköna utförliga brev. Från början alltså – vid stationen blev man hämtad med en vagn, påminnande om en vurst fast mindre. Det var bara en person till utom jag, som skulle till Porla. När man kom fram blev man förd till husmodern, som heter fru Lindbom så blev man anvisad sitt rum och slutligen installerad i ”Kallskänken”, där man känner sej riktigt hemmastad. Första kallskänkan heter fru Andersson och andra fr Eriksson. Det första jag fick mej ålagt var att rulla smör, inte kulor utan långa rullar och nu går det som en dans. Utom smörgåsmat så lagas alla efterrätter i kallskänken. Den, kallskänken, gör verkligen skäl för sitt namn, där är ruskigt kallt och dragigt. Om det vore varmt ute vore det ju skönt men när det sent omsider blir någon värme i luften då befinner jag mej nog vid spisen eller i bagarstugan. En syster till Karl Andersson i Brånsta är s.k. stekkokerska. Till utseendet är hon kollosalt lik sin värda broder, till sättet vet jag ännu ej hur hon är, men jag får väl känna på. Förresten är det skojigt att få se ett restaurantkök på så här nära håll, det är liksom att få titta bakom kulisserna. Mamma ska se att det är ett hejande. Allting ska gå med en sjuhimla fart. I kallskänken står man liksom i en affär. En lucka öppnas när målen serveras och så kommer en här av uppasserskor farande med sina brickor. Två ettor, fyra tvåor, tre treor o.s.v. ljuder det om vart annat och det är bara att langa fram. Raskt går expedieringen i vår affär, det kan Mamma lita på. Jag har fått en väldans aptit sen jag kom hit. Vi får också ”hemskt käkig” mat. I dag lax med skirat smör och hackat ägg och till efterrätt mannagrynspudding med saftsås. Havregrynsgröt som verkar som om den vore kokt på bara grädde och ägg får man äta så mycket som helst om morgnarna. När jag kommer går jag nog inte genom dörrarna, möjligen dubbeldörrarna. Gud sådana grytor och sådan spis. Grötkokerskan är ljushårig, lång och kraftig med röda tjocka armar. När hon står i spisen och rör i sina jättegrytor ser det hela ut som en tavla av Zorn. Vilket sorl av röster. Alla så ”skäller” dom efter varandra på ryggen. Stekkokerskan och soppkokerskan äro dödsfiender, ja det är ett fasligt kakalorum. I en skrubb sitta två gamla gummor som likna häxor och plocka kycklingar så att fjädrarna ryka. Trots allt jobb har jag i alla fall hunnit att promenera litet i Porla vackra omgivningar. Nu är klockan 10 onsdag kväll och jag vara ganska sömnig, men jag ska väl i alla fall sluta detta långa brev. Jag har alldeles nyss kommit från restauranten. I middags fick jag Mammas brev, det var nyheter som heter duga. Jag skall förstås genast skriva till den älskvärda fru Adlercreutz och säga henne hur tacksam jag är och be henne bestämma dag när jag skall infinna mig på Haags Central. Det blir väl omkring den 28 juli eftersom de olympiska spelen börja då och det blir mycket jobb, men jobbigare än i Porla kan det inte gärna bli. Skönt att kokerskan är kvar första tiden så att man hinner sätta sej in i deras vanor. Jag kan knappast tro att det är sant att jag skall få resa så långt, det blir väl något förhinder i sista minuten kan jag tro. Hur mår rackarungen Erland? Har han visat sitt förtjusande anlete på Kil än? Nej nu måste jag sluta på allvar. Tusen hälsningar till alla, Mammas Karin. P.S. I min säng fanns det bara en hård madrass varken kudde, täcke eller lakan, lakan har jag fått av husmodern men täcke och kudde har jag måst hyra. Dom tar visst ungefär 5 kr. för en månad för det, så det är väl inte någon idé att skicka hit, när det redan gått så lång tid, eller vad tycker Ni? D.S.

Karin till Sara, Porla den 23 juni 1928

Lilla Mamma o Pappa!
Nu slår jag väl rekord ifråga om brevskrivning. Men se det är så att om söndag reser min rumskamrat, inom parentes sagt en frodig bondtös från Vretstorp. Hon hade nämligen redan varit här 14 dagar när jag kom hit. Det vore ju inte så farligt bara det, men med henne följer handfat m.m. Rummet var mycket bristfälligt möblerat kan Mamma förstå, när t.o.m. ”sängkammarens mest föraktade men ingalunda oviktigaste möbel” saknades. Kan Ni inte hyra John Larssons ”pudervippsbil” och ta Er en lustresa till Porla och ta med ett handfat till mej. Annars får jag väl försöka hyra mej ett. Men jag måste bestämt ha hit åtminstone en tia till. Jag har visserligen 35 kr. men rummet kommer nu att kosta 30 istället för 20 kr. eftersom min kamrat reser, det blir ju 20 kr. för ena hälften av månaden och 10 kr för den andra. Så blir det hyran för täcke och kudde och så hemresan. Det är ju inte bråttom, bara jag får det innan den 19-de juli. Förresten vet jag ju inte om jag kan stanna kvar ända till den 19-de. Det beror ju på när jag skall resa, jag är nyfiken på vad fru Adlercreutz skriver. Jag undrar om det tar lång tid att ordna med pass och dylikt. Fråga Greta D. Hon har bestämt varit utomlands. Jag har skrivit dessa rader med snälltågsfart, det syns nog förresten, men jag hoppas det är någorlunda läsligt. Mamma kan inte ana en sådan arbetsam midsommar. Klockan var halvelva båda kvällarna innan arbetet var slut. Annars är det vanligen slut vid 9-tiden. Ja, hade jag förut anlag för att vara lat tycker jag dom nu borde försvinna. Hälsningar till alla, Mammas o Pappas Karin. P.S. Om jag får en ny rumskamrat skulle mina pengar räcka till. Men jag vet inte bestämt om jag får det. D.S.

Sara till Sigrid, Kil den 25 juni 1928

… Jag har en höna som ligger på ägg, o två kullar förut, en på 11 o en på 8. De 11 äro födda 1-sta maj, så de äro nu rätt stora …Karin reste till Porla den 19-de, således kommer hon hem den 19-de juli, kursen varar en månad. Sen skall hon till Haag i slutet av juli, då olympiska spelen börja, hon hade ett långt bref från Fru Adlercreutz, hon skref att Karin behöfves närmare 4 månader, först skall hon biträda kokerskan under de 3 första veckorna, då ”spelen” pågå, då skall svenska kungafamiljen tas emot o det blir mycket att göra, du skall veta, att det är till svenska ministern, som hon skall komma, o sen när kokerskan får en längre semester, skall hon vikariera, sen reser ministerns till Sverige på semester 1-sta sept, då skall hon förestå huset o göra uppköp, ”vara praktisk” som Frun skref. Sedan kan ju alltid tillfälle till en annan plats yppa sig, då ju resan är så pass lång… Jag har Ester till hjälp o klarar mig bra, så du skall få hvila dig helt o hållet, få kaffe på sängen hvar dag… Margareta, Ulla o Irma Wetter ha plats på utställningen, bara Britta är hemma. Erland var här i går …

Sigrid till Sara, Ryssby den 15 juli 1928

… Tänk i dag är det sista dagen vi tillbringa i Ryssby, i morgon fara vi åter till Limhamn o sen! Bara en vecka till så är jag hemma igen … Pappa skrev att Nisse varit hemma på semester, jag har inte haft en aning om annat än han varit hemma hela tiden. Då äro ju Mamma o Pappa alldeles ensamma o alla ungarna ute på vift …

Jag vet inte heller var Nisse har hållit hus. Senare fanns han på Sörby säteri i Hidingsta. Men jag kan som sagt inte hans turer. Karin har äntligen ”kommit ut i världen”. Första brevet hem skrev hon i Kielkanalen den 5 augusti. Hon skriver många, mycket trevliga brev, men föräldrarna tycker hela tiden att hon informerar dem alldeles för dåligt om precis allt vad hon har för sig. Hon börjar sina utlandstjänstgöringar hos minister Patrik Adlercreutz på svenska legationen i Haag och hans hustru Elsa, född Cederborg från Dalkarlshyttan i Lindesberg. Hon tycker det är underbart att få se något annat än Fjugesta. Sigrid däremot har underbar semester hemma på Kil.

Sigrid till Sara, Limhamn den 26 augusti 1928

… I dag har jag ringt till Askeröd o där fick jag höra att Stor-Nisse rest till Stockholm, han skulle vara fri en månad, doktorn hade ordinerat vila, då hans hjärta var svagt. Det låter väl konstigt att något kan vara svagt på honom, han ser ju ut som hälsan själv … Jag har verkligen haft en härligt skön semester, jag får samvetskval då jag tänker på hur lat jag var o hur Mamma jobbade …

Sara till Sigrid, Kil den 2 september 1928

… Ja nu ha vi Stor-Nisse här. Tänk så illa däran han varit, riktigt farligt, fråga om lifvet, han hade haft hjärtförlamning, sånt som folk annars dör av. Han ser så medtagen ut, hvilket ej är att undra på. Han har haft för ansträngande arbete … I kväll är det bio, ”Sista kommandot” med Emil Jannings, på ordenshuset förstås, den andra på hotellet vet jag inte om eller när den börjar, det var ju bara jag som hade förtjänst på den … Nu ska de passa på att skära hvete, då ska Pappa ha extra folk igen, brr, o sen kommer trösken, som ju är ett grufligt besvär, men jag får ta Ester de dagarna. Ester med familj ska hyra Pers stuga i höst. Det blir ju skönt för Ester i vinter att slippa den långa vägen …

Sigrid till Sara, Limhamn den 9 september 1928

… I dag hade jag brev från Rolf som nu är hemma i Stockholm igen. I går tentade han i ”speciell kirurgi” o sedan är det knappt någonting kvar o dröjer ej länge innan han kommer till Nerike, i alla händelser blir det före mej …

Sara till Sigrid, Kil den 13 september 1928

… Nu har din bio på hotellet också börjat, trodde knapt de skulle bry sig om dem, men dess bättre förtjänst! Du kanske ej vill spela så länge Rolf är kvar i Fjugesta, men sen kan det vara godt tjäna sig en slant med ”ringa möda”… Ja, nu skall jag väl till o beskrifva silfverbröllopet på Lekeberga. Där voro bara släktingar, utom prostens o pastorns, men de senare komma lyckligtvis ej förrän halfva middagen var öfver, ty de voro förut på begrafning. De kommo just intågande i salongen, när Pappa höll ett litet tal som afslutades med ”Ja, må de lefva uti hundrade år”. Tant Mita var klädd i sin Mammas bruddräkt af svart siden med framvåd af något silfvertyg o en bukett af silfverrosor på axeln, hon tog sig riktigt bra ut. Tant Elisif i något grått fasoneradt siden. Tant Ingrid hade sin sorgdräkt o hvad jag o Faster hade, vet du förut. Så var det fruarna Hofsten o Sahlin, svart siden, glada o trefliga som vanligt. Det var första gången jag såg Major Hofsten, aldrig kunde jag tänka mig, att han såg så bra o stilig ut. Så var det lilla Tant Vis Hellman, Calles fru, i mörkblå sidenklänning som inte var så kort, jag gillar henne. Ungdomen var bara Lekeberga o Bärstare, d.v.s. Margareta o Ulla. Den förra i svart, den senare i hvitt, kunde ju ej ha andra färger för sorgen efter Morfar. Kerstin hade en hvit, jag tror sidenklädning o Maja var mycket till sin fördel i ljusblått. Fröken A. o Anny Ström passade opp, Fru Karin Andersson stod för matlagningen. Bordet var festligt dukadt o klädt med små röda blommor. Farbror Sten höll tal, Pappa, Carl Hellman o Calle Wetter… Ja, först var de obligatoriska smörgåsarna med olika pålägg, så soppa med någon slags köttbulle i, sen kyckling med potatis o grönsaker, så glace, krokan o frukt. Vinet var Madeira … Ja, sen var det förstås kaffe på maten. Sist te o påbredda smörgåsar. Unge Fritz Hofsten kom o hämtade sina föräldrar i bil, sådan liten o spenslig herre det var. Presenterna voro rätt många, silfverbrickor o dito fat, kristallskålar, ja, jag vet inte alt hvad … Stor-Nisse är alt kvar än! …

Sigrid till Sara, Limhamn den 23 september 1928

… Häromdagen ringde Stor-Nisse, han blev överraskad över att höra jag skulle lämna Skåne så snart, o ville vi skulle träffas i Malmö en söndag innan jag reser, o det var jag ju med på förstås …

Sara till Sigrid, Kil den 25 september 1928

… Din lilla trefna kammare på Kil står o väntar på dig … Den 29 firar Farbror Alrik sin 60-årsdag i Sthlm, stor middag 6.30 på Operakällarns festvåning. Vi ha fått bjudningskort, men ha skrifvit o tackat nej förstås. Farbror Sten o Tant Mita resa opp. Om du ville slå på stort, kunde du ju skicka telegram. Vi ska skicka naturligtvis …

Sigrid till Sara, Limhamn den 7 oktober 1928

… Mamma förstår min häpnad då jag fick höra Jerkers röst i tel. o höra att han o Margit befunno sig i Malmö. Jag reste ju in o vi voro tillsammans först på bio o superade efteråt på Stadt Hamburg o sen bjöd Jerker på bilskjuts ut till Limhamn. Man har i alla fall världens bussigaste kusiner. I dag äro de hos Stor-Nisse i Askeröd, o jag talade just nyss med Jerker i tel …

Sara till Sigrid, Kil den 14 oktober 1928

… Pappa träffade Rolf på Sannamarken den 5-te. Då hade han visst kommit dan förut. Sen kom han hit på visit lördag kväll o vi sutto oppe på hallen, språkade o drucko kaffe. På tisdagen voro vi bjudna till Bärsta att ta emot Farbror Wetter o Tant Ingrid, som då kommo på e.m. från Sthlm, där han firade sin 60-års-dag istf. hemma. De hade arrangerat ett festligt mottagande vid Bärsta, marshaller brunno rundt gårdsplanen å ömse sidor om uppkörsvägen, det var nästan som ett bröllopp, o bengaliska eldar tändes o rättarn ropade ”lefve 60-åringen”, då Ulla kom åkandes med dem i bil, hon hade hämtat från Kumla. Detta vardt ju en öfverraskning, som de ej väntat sig, kyrkoherden höll ett litet välkomsttal, sen dracks kaffe hos Maja Kinberg, o Alma P. hade lagat en liten finare supé i Wetterska våningen, efteråt öfverlemnades presenterna o festen afslöts med tal af kyrkoherden o sjöngs en psalm. Det var ju Ingrid den dan, som vi också fingo lyckönska … Jerker o Margit äro kvar än, men de resa i morgon, i nästa vecka skall Faster resa opp till Sthlm, de få hit ”Emma i Lunne” som skall sköta om Tant Anna under tiden. Det var ju tur att hon ej väntade till november, ty då kanske du hade blifvit fast för att sköta Tant Anna. Ja, i slutet på månaden kan jag nog ej få Esters hjälp längre med disken, ty hon får lof rusta i ordning i Pers stuga, där de ska bo. Så sista veckan blir jag nog ensam o då kan du förstå, att jag räknar dagarna till din hemkomst. När vi kommo hem på kvällen från Bärsta, var salongen upplyst, där höllo Jerker, Margit, Rolf o Nisse till, de kommo ut o togo emot oss, vi åkte bil tillsammans med Lekebergarna, så de måste följa med ända fram till Kil, men åkte sen medsamma. Sen sutto vi o språkade tills kl. var öfver 11, Rolf sjöng roliga visor o underhöll oss med. Han verkade glad och munter … Jerker har varit ute med veterinärerna på ”kvack”, riktiga långturer ibland. Nej nu måste jag ner o sätta på tupparna till middagen, vi ha flere kvar tills du kommer hem, de äro stora o rara nu. Pappa sitter i radio o predikar, höll jag på att säga, solen skiner så vackert ute, o det är lugnt o stilla. I nästa vecka skall Ester hjälpa mig med innanfönster … Just nu kommo Aslög o Stig, de hålla på o spela bridge. Om en stund ska jag ner till bio …

Sara till Sigrid, Kil den 28 oktober 1928

… Här är sådant stim omkring mig. Pappa, Nisse o Erland rusta sig o ska resa till Lekeberga, det är Nolles födelsedag, han fyller 25 år … Alla söndagar träffar jag Rolf, han är med Ekelunds på bio, han måtte vara intresserad, förra veckan voro han o Aslög här, Stig strejkade i sista minuten. De spelade bridge förstås som vanligt … I morgon flyttar Ester in i Pers stuga, där har reparerats o gjorts fint, bara nu råttorna hålla fred. Faster är kvar i Sthlm än, men kommer visst i veckan. Emma i Lunne sköter om hemmet o Tant Anna, o har så snyggt o fint öfveralt … Nu har jag snart Ester här o diskar, men nästa vecka blir det väl så lagom, men det går väl, däremot har jag bedt henne hålla på den lördag du kommer o sen på söndagen, så slipper du börja jobba förrn på måndag. Sen byka vi tisdag o onsdag, bäst passa på, innan det blir för kallt … fredags o halfva lördagen hade vi sista trösken, gudskelof att den är öfverstånden. Jag hade förstås Ester här o bägge dagarna var det 10 karlar, ej endast på kaffe, utan äfven i maten. Hade köttfärsbullar o äplekaka ena dan o risgrynsgröt på kvälln, andra dan kål o tjockpannkaka. ”Alt rikligt, tillräckligt o rundt”, som det står i Fru Lenngren. Nu är jag alldeles solo på en stund, snart skall jag på bio, få se om jag träffar Rolf, men det var sant, han skall väl till Lekeberga i dag kan jag förstå, om han kan få ledigt …

Sedan är mamma hemmahembiträde och det finns alltså inga brev. Pappa är assistent åt veterinär Joel Ekelund. Senare vikarierade han i Storvik. De förlovade sig den 23 november 1928.

Frithiof till Margit o Jerker, Kil den 3 januari 1929

… Ja här på Kil sökte vi på bästa sätt göra julen så angenäm som möjligt som vanligt gemensamt med familjen Morbror, i detalj har väl Lisa och Axel, som vi förmoda, meddelat Eder … Mamma har varit på julkalas vid Lekeberga och Bärsta, men jag har hållit mig hemma som vakthavande hos Tant Anna …

Frithiof till Jerker o Margit, Kil den 28 mars 1929

… På Tant Annas och vi övriga deltagandes vägnar fås så hjärtligt tacka för det myckna goda som skickades till Tants födelsedag. Ja den firades med ett duktigt kafferep, hvartill kom godsaker, bl.a. en mangefik tårta från ”Husmodern” och dito en från Alrik Drakenberg, så vi hade mycket att smörja oss med. Tant Anna är ovanligt kry, underligt att hon kan vara som hon är vid sina 95 år …

John till Jerker, Kil den 7 augusti 1929

Heders-broder!
Tack för ditt vänliga bref och för boken, men nu var den sorgliga händelsen den att jag af Rolf fick en presis lika dan, men när jag kommer till stan, ska jag försöka byta som väl går bra. Risk för några regnskurar här o var säger väderleksraporten. Ibland slår den ej in så bra. Höt ha vi nu inne fint o bra. Vi hålla på med gödsel och då betyder en regnskur ej något. Den 4 Augusti var vira på tapeten vid Kil. Sten, Calle Wetter, Ivar Wirén, Nisse Hellman, Gustaf Larsson, Gård, Apotekaren, Erik i Göksvalla, Rolf, Nisse o jag. Dagen var god och allting gick i lås. Härliga jordgubbar ha vi haft i år, men de börja tappa af. Du o Margit ha ju haft det härligt ute vid Äppelviken. Jag har väntat på Anskar o hans fru hela sommaren, men de ha ej hörts af. Få se, om de komma. Härmed Bankkvitto à Räntan. Rästen af penningar gaf jag mamma Marianne som du brukar vilja fast du ej nämnde om det i brefvet. Många hälsningar. Din tillgifne John Roth.

I oktober 1929 exercerade pappa i Stockholm, där mamma hälsade på honom några dagar.

Sigrid till Sara, Stockholm den 20 oktober 1929

Kära lilla Mamma o Pappa! Det var visst i dag jag lovade skriva o det passar utmärkt då vi ikväll för ovanlighetens skull ämna stanna hemma o lägga oss tidigt, det kan behövas efter allt nattsudd. På fm ha vi tillsammans med Margit o Jerker varit på Konserthuset o hört verkligt fin musik, Scheherazade o Bethovens tredje symfoni, kanske hörde ni på radio. I tisdags då jag kom, var det ju det härligaste väder man gärna kunde tänka sej. Rolf o jag togo oss en stilla promenad i månskenet utåt Hammarby, det var minst sagt underbart att träffas igen o det var minsann inte i brådrasket vi skiljdes den kvällen. Onsdag var det likaledes strålande solsken o Rolf o jag vandrade omkring på Skansen en stor del av dagen o drucko kaffe på Högloftet. På kvällen voro vi hos Jerker o Margit, torsdag träffade jag Kerstin ett slag på fm o var uppe i hennes rum på Serafimen o på kvällen voro vi bjudna till fastrarna på middag, det var ganska trevligt, vi spelade bridge o då har man sällan tråkigt. Förut på dagen hälsade vi på Farbror som förefaller ganska kry o som djupt beklagade att vi inte kunde dansa gammalvals den här gången. Fredag voro vi hos Lisa o på kvällen bjöd Farbror på Södran där vi såg ”Familjekarusellen”, det var så man höll på att skratta ihjäl sej, hemskt trevligt med Kalle Hagman, Bullan Weiden, Tor Moden m.fl. Lördag gingo vi med Kerstin på China o beundrade Ansgar Roths stjärnhimmel som verkligen var vacker o naturlig, honom själv ämna vi besöka en annan dag, det skall bli av. Det var s.k. tonfilm o det var rätt lustigt, musiken verkade nästan grammofon o det verkade nästan spökeri att se människorna i filmen röra på mun o tala engelska, men svenska texten stod alltid strax innan någon skulle säga något, o då kunde man förstås följa med bra. Men hemskt var det att höra hjältinnan gråta, sucka o stöna så tydligt o klart som det någonsin kunde vara, hjälten kom hem full en gång o skrattade så där fånigt, ja nog är ljudfilmen en fin uppfinning alltid. Rolf passar utmärkt i sin uniform, grågrönbrun med ett mörkblått hästhuvud på ena ärmen o fina bruna stövlar med sporrar, jag är riktigt stolt över att gå ut o gå med en så stilig militär. Han kommer in varje morgon före kl. 7 med kaffe till mej, tant kommer alltid in strax före o varskor. Exercisen varar ju till d. 1 dec, sen ämnar Rolf vikariera i Storvik igen omedelbart, så sen dröjer det allt länge länge innan vi träffas, så snälla Pappa får jag stanna över söndag, då Harald ämnar bjuda på Operan på Kavaljererna på Ekeby! Rolf ligger just nu o sover en liten stund, det behöver han som får gå upp så tidigt om morgnarna. Mamma skriver väl en gång innan jag reser hem. Hälsa alla från Sigrid.

Sara till Sigrid, Kil den 23 oktober 1929

Kära lilla Siggan!
Mycken tack för ditt bref, du tycks ha det riktigt trefligt, visst får du stanna så länge du vill, det kan du väl förstå, i all synnerhet nu när jag hörde att det sen kommer att dröja länge innan ni träffas härnäst. Att Rolf ger sig ända opp till Storvik, där trifdes han således bra o det kanske blir en längre tids vikariat o det är bra för kassan … Nu har den tredje illern anländt, en hvit hona, mycket söt, den bruna som kom bort ett tag, har nu återkommit. Illerägarn skref i sitt bref, att man ej behöfver frukta, att råttorna ta död på illern, nej om de också voro stora som kaniner, så gå de bet ändå. Han får 10 kr. st. när han säljer dem lefvande o 12 kr. för skinn, Erland funderar skarpt på att anlägga en iller-farm, då behöfde han ju ej skjuta ekorrar längre, förresten är väl det förbjudet? De små näpna djuren borde vara fridlysta. Tänk hvad Rolf är rar, som bjuder dig kaffe på sängen, nu blir du väl så bortskämd tills du kommer hem. Det kommer jag aldrig ihåg, att Pappa gjorde som fästman när jag var vid Kil o hälsade på. Jag går ibland i minnet tillbaks till den tiden, isynnerhet när jag ser er båda tillsammans, han var ju i Kristinehamn o hälsade på mig o jag var på Kil hos tanterna o honom o alt var glädje o frid o vi voro lyckliga med hvarandra. Förlofningstiden är nog den bästa o skadar inte om den är litet långvarig, tvärsom, jag tror de äktenskap bli lyckligast, som ha haft en lång förlofning före sig. Men nu för tiden skall ju alt gå så hastigt. Jag tänker på mina Föräldrar som tyckt om hvarandra sen ungdomen o ej blefvo gifta förrän på gamla dar. Nej nu börjar jag visst fantisera, börjar bli sömnig, de andra sofva väl redan hvar på sitt håll. I Sthlm krypa ni ej så snart i sängen som vi landtbor, men så ska vi också opp i otta. Nu kom Erland hem från Fjugesta, har varit o klipt sin långa kalufs. Sitter nu i köket o äter. Bäst att sluta mitt långa bref med många hälsningar till Eder alla från Din Mamma.

I Storvik fick mamma tydligen också hälsa på pappa några dagar. Vad jag kan förstå, så bodde de hos veterinärparet Sandström.

Sigrid till Sara, Storvik den 18 januari 1930

… Jag trivs väldigt bra här och har det härligt… Fru Sandström såg ut precis som jag tänkt mig henne, korpulent, gråsprängt hår, rar och vänlig. Gubben är också tjock, små mustascher o ful men väldigt rar ändå o hemskt skojig. Pappa skulle nog tycka han var lite ful i mun kanske. Ja först drack vi då kaffe, o jag kände mej ju lite blyg o beskådad förstås, så visade Rolf mej mitt rum, här är väldigt trevliga rum o många rum, åtta rum o en trevlig hall o badrum o bekvämt på alla sätt. Efter middag kl. 5 beklagade Sandströms på det högsta, att de måste lämna oss ensamma o gå bort o höra radio, nu finns här radio, som köptes i förrgår, likadan som Wiréns. På onsdagen kom ett ungt par hit o vi spelade bridge, vi tre fruar höll jag på att säga, o så Rolf. ”Farbror gillar inte att spela med fruntimmer”. Förut på dagen hade Rolf o jag en massa sjukresor, tuberkulinundersökningar, jag gick omkring o skrev upp vad korna hette o hur tjock hud de hade, som chauffören mätte, o Rolf efter med sprutan … Men så äter vi sen frukost och får varje dag the på sängen, jungfrun går först till Rolf, o så kommer Rolf in till mej med brickan. Torsdag reste vi omkring igen, 12 mil tror jag sammanlagt, o dessutom voro fru Sandström o jag ute på långpromenad o såg på omgivningarna. Fredag foro Rolf o jag till Sandviken. Rolf hade resa i närheten o jag gick ensam upp på hotellet där jag visste Aslög åt lunch kl. ½ 1, hon höll på att trilla baklänges förstås, då hon fick se mej. Vi drack kaffe i matsalen med ungefär 50 herrars blickar riktade på oss, där äter Aslög ensam dam annars, tänk! … Nu snart resa Rolf o jag ut o äro bjudna på middag hos Aslög, vi åka hem på ett sent tåg. Nyss ha vi ätit frukost, Rolf talade om att jag höll på att anmäla min hemkomst, o farbror sa förstås någonting om att det var väl att jag inte hade något annat att anmäla. Tisdag blir här stort kafferep, som jag inte får resa ifrån. Onsdag kommer jag, vi hinner nog ändå ha främmande på lördag, o nog klarar dom sej hemma, så att Mamma kan gå på Agnes …

Vykort från Rolf till Jerker, Nya Konditoriet Sandviken 22 januari 1930

Kära Margit o Jerker!
På sjukresa i sällskap med min röd(-hårig-)a stjärna, fingo vi lust att skicka en liten hälsning till Eder. Tack för Ditt brev. Sigrid, som varit här på besök en vecka, reser i morgon bittida, saknad. Hälsningar Rolf o Sigrid.

Och mamma fortsätter att vara hemmahembiträde.

Sigrid till Kerstin, Kil den 31 mars 1930

Käraste ”Syster”!
På din högtidsdag vill jag förstås också vara en av de många som skickar lyckönskningar i massa om fortsatt framgång på din sköterskebana … Nisse irriterar mej oupphörligt o försöker kika över min axel ibland, han påstår han vill censurera brevet innan det går på posten. Han hälsar dej så mycket o likaså Mamma, de enda av familjens medlemmar som just nu befinna sej här. Vi längta efter din lyckliga hemkomst, då vi hoppas få spela bridge ofta med dej. För du kommer väl hem nu o vilar upp dej innan du börjar på allvar… Nu har jag inte Rolf att skriva till, han är ju i Fjugesta nu o skall vara där än en månad, tråkigt nog över påskhelgen, då skulle jag så gärna velat att han skulle varit ledig o bott här hos mej. Hos Ekelunds är han väldigt upptagen, vi träffas minsann inte så ofta, vi sakna ju telefon. Kommer det en resa medan Rolf är här, far farbror ut själv, istället för att skicka ner en bil o hämta, som Rolf bett om. På så vis kan han ju aldrig känna sej ledig, men det är ju bra att han har arbete, det betyder pengar o tjänsteår o så är det ju härligt att få se varann ibland. Tänk vi ha snart varit förlovade 1 ½ år, det kan jag knappt fatta, tiden har ju flugit iväg. Om vi ändå kunde gifta oss i sommar som vi tänkt. Rolf hade ju hoppats få en plats på skolan som tillsattes 1 april, men den fick en annan, det var väldigt synd. Inte för jag så gärna skulle vilja bo i Stockholm, men det vore hemskt bra för Rolf att ha något fast, om också förtjänsten inte bleve så vidare värst. Men jag tror vi skulle kunna vara lyckliga med litet i en omodern lägenhet med pump o dass på gårn, så känner jag det åtminstone nu. Vi ha ju i alla fall utsikter att få det skapligt en gång i framtiden, när Rolf får distrikt. Härom dagen voro vi på Lekeberga. Rolf hade inte väl hunnit inom dörren förrän det ringde, o han fick fara till Kräklinge o hjälpa en liten kalv till världen. Men sen kom han i alla fall ½ 11 o åkte med oss hem o stannade över, så jag fick ge honom kaffe på sängen, vilket är bland det roligaste jag vet … Vad du skall ha roligt nu i Stockholm med Tant Mita o Farbror Sten, ni gå väl på Operan o allt möjligt, o så många ni ha att hälsa på sen! Nu är det läggdags för mej, jag skall upp i morgon tidigt, vi ska ha byk o hoppas på lika vackert väder som det varit i dag, fullkomlig sommar …

Frithiof till Jerker o Margit, Kil den 6 maj 1930

… För oss här på Kil kunde ingenting märkvärdigt av 1sta maj förmärkas. Morbror John bjöd på en grogg och samtidigt var jag i tillfälle att per högtalarradio få avlyssna Lundastudenternas förstamajfirande med åtskilliga vackra och härliga vårsånger vilket var en serdeles angenäm njutning …

Marianne i samma brev

… Jag ville endast be eder att då ni skicka ägglådan tillbaka om du möjligen (jag menar Jerker) har några avlagda handskar, du ville skicka med dem, de äro så bra att ha då man håller på i trädgården, vi ha nu spenat och rädisor uppe men det är ju inte så tidigt …

Frithiof till Jerker o Margit, Kil den 26 juni 1930

… Midsommaren här på Kil förlöpte helt och hållet i lugnets och stillhetens tecken, endast ungdomarne voro ute och rörde på sig, hvar och en åt sitt håll. Den stora klosterfesten på Riseberga, som ni kanske sett i tidningen försiggick söndagen före midsommar, lär ha varit mycket storslagen och imponerande. Mamma tog sig nöjet bevista den och var synnerligen förtjust av härligheten … Mamma har nu fått en flicka från Örebro till hjälp, något som hon så väl behöver för Tant Annas räkning …

Lisa till Marianne, Alkläppen den 6 juli 1930

Kära lilla Mamma!
Just nu ringde Acke till mig från stan. Han läste upp Mammas brev i telefonen. Tack kära Mamma för brevet! Ja, efter vad som stod däri är det väl nu slut för lilla rara Tant Anna i detta livet. Hon fick väl sluta i lugn sitt långa goda liv. Det är det sista av gamla kära Kil som nu gått, tänk så många lyckliga och trevliga minnen man har därifrån och då särskilt från de rara små tanterna … Inte behöver väl Mamma skaffa sig någon ny svart klänning, de gamla kunna väl duga, ylleklänningen och även sidenklänningen. Skaffa sig bara, som Mamma själv skrev, en musslinsklänning i svart och vitt. Hur skall Jerker underrättas? Skicka ett telegram? Jag vet ju inte adressen, men den vet nog hans vikarie …

Tant Anna, dog den 7 juli 1930.

Karin till Sara, Den Haag den 16 juli 1930

… Tänk att Tant Anna slutat sina dagar. Det känns så konstigt och vemodigt att tänka att hon är borta för alltid, den lilla rara Tant Anna. Så många lustiga, men nu på samma gång vemodiga minnen det är förknippade med henne. Jag minns om kvällarna när man var liten, när man låg och längtade efter att Tant Sofie skulle komma och berätta en saga, då kunde det ibland hända att Tant Sofie inte hade tid, och skickade Tant Anna. Tant Anna, hon var inte vidare slängd att berätta sagor, men hon ”sjöng” Tussalullililull koka kittelen full o.s.v. Och när man tackade Tant Anna för någonting så sade hon alltid ”Håll till godo lilla vän, måtte det väl bekomma”. Och aldrig blev hon ond, fast hon ofta kanske hade orsak. De gånger man fått bannor av Tant Anna äro lätt räknade …

När nu den sista i ”min familj” dog, var morfar John och mormor Sara 55 år och deras barn Karin 29, Nisse 27, Sigrid 23 och Erland 18. Karin jobbade som husa i Haag, Nisse förberedde sig för att överta gården, mamma Sigrid förberedde sig för äktenskapet, och Erland var lantbrukselev. I flygeln var Frithiof Liljefors 76 år och hans hustru Marianne 58 och deras barn Jerker, Lisa och Stor-Nisse vuxna och utflugna för längesedan. På Lekeberga var Sten Drakenberg 57 år, hans hustru Mita 48 och barnen Sten-Olof 26, Kerstin 24, Maja 22, Nils 17 och Erik 13. På Bärsta var Carl Wetter 62 år, hans hustru Ingrid 51 och barnen Margareta 28, Ulla 26, Britta 25, Irma 23, Bertil 17, Anna 14 och Gillis 13.

Men livet på Nya Kil och Lekeberga och Bärsta därefter är ju en helt annan historia.

Till bokens start