Ann-Katrin Roth

Om min morfars farfar Nils Gabriel Roth, 1792–1885, kan man läsa i min bok ”Nils Gabriel och Anna-Lisa”. Hans yngre syster Ann-Katrin, föddes 7/1 1801 på Varnäs i Grythytte socken. Hon gifte sig 26/8 1836 med änklingen Karl Fredrik Hellman, apotekare i Askersund, född 24/9 1794, och blev då styvmor till fem barn, bland andra min mormors mor Carin. De fick sedan fyra barn tillsammans. Eftersom Karl Fredriks första hustru blev min mormor Saras riktiga mormor, ehuru död 40 år innan Sara föddes, så är jag släkt med Karl Fredriks alla barn. Familjen flyttade till Kristinehamn på 1840-talet. De bodde först i gamla apotekshuset som låg i korsningen Kungsgatan/Södra Staketgatan. En biologisk son dog 1844, en styvdotter 1845, en styvson 1856 och en biologisk dotter 1858. När styvsonen Erik år 1861 gifte sig med Sophi, fick de ta över gamla apotekshuset. Karl Fredrik, Ann-Katrin, biologiska sonen Hjalmar och styvdottern Carin flyttade då till det som i dag heter Lundbomsgården och som låg precis bredvid gamla apotekshuset. De två husen var de enda som blev kvar i kvarteret Tvillingarna vid en stor brand i Kristinehamn år 1893. Gamla apotekshuset finns inte längre. Lundbomsgården flyttades till museiområdet Mellankvarn år 1938. Tre styvbarn och endast ett biologiskt barn överlevde Ann-Katrin. Tack vare Ann-Katrins dagböcker, 1861–1876, vet jag en hel del om familjen samt om Ann-Katrins syskon och andra släktingar. Ann-Katrin dog 6/4 1877 och Karl Fredrik 24/3 1878. När jag nu roar mig med att göra avskrifter ur dessa almanackor, stavar jag litet bättre än Ann-Katrin och struntar ibland i gammelstafningen. Annars är det Ann-Katrins ord.


Karl Fredrik Hellman

Ann-Katrin Roth

Biologiska sonen Hjalmar så småningom apotekare i Arvika

Styvdottern Carin Hellman

Julafton 1861 den första här i gården. Sällskapet bestod av först vi själva, Hellman fadren, jag modren, Carin dotren, Hjalmar sonen. Från apoteket Erik Hellman med sin fru Sophi, provisor Lindén, eleven Undén, gossen Hjalmar Gulin, pigorna Stina, Betty å Senobia samt hyresgästen mamsäll Lisa Kullgren.

Julklapparna: Hellman fick ulltyg hemvävt svart å grått till nattrock, en slängkappa gjord af en burnus som Carin förfärdigat, en lamplykta av Erik, ett par armmuddar. Sophi av Lisa en tändsticksmaskin föreställande en förklädd apa, mängd bokmärken av mig. Jag fick av Hellman en präktig muff å krage av [utelämnat] som kostade 30 rdr, en almanacka med inneliggande 18 rdr, af Carin en fotpåse, en krokkam, af Sophi pikékrage med manchetter, ett par armmuddar, av Hjalmar en pirat af saffian stor å präktig som kostade 3 rdr, af Lisa en boa af sefirgarn, en knappväska. De obetydliga saker som jag gav voro till Hjalmar en kråsnål av guld, Carin 2 par hemstickade bomullsstrumpor, till Lisa ett hemvävt bomullsförkläde, till Sophi en ringklocka som kostade 1 rdr, Hjalmar å Undén varsin sidensarshalsduk med knapp uti. Knapparna hade jag förut fått af Hjalmar när han kom från Hudiksvall, 3 voro de då till antalet. Till Gustaf som är hos grosshandlare Hellgren på Wasa sände jag en sidensars långhalsduk och 6 kragar som gick på posten. Apotekspersonalen voro bjudna på the julafton och middag juldagen, men annandagen ej, emedan det tröttade Hellman, som ej kunde följa sina gamla vanor, och voro vi således hemma ensamma annandagen. Tredjedagen realiserade jag mina brev å papperslappar. 28/12 var Hjalmar å jag ute å gick till fältet. Det var ett ovanligt milt å vackert väder, fruset å torrt, ingen snö, solen sken stundtals, Carin var hindrad att vara mäd av opasslighet.

1862 års anteckningar: Nyårsafton voro vi inbjudna till unga Hellmans på the å supé och nyårsdagen på middag, man åt i salen. På aftonen var vi alla bjudna till August Rydbergs ½6 på the å supé. Stor bal, mycket folk, god mat, väl arrangerat, tillräklig uppassning, fru Brantenberg var kokfru. 2/1 Sophi klagade på Lisa och Lisa klagade på Sophi. Betty hade försovit sig och ej kommit in till Lisa för att elda förrän kl 8, fast Lisa ringt på henne 3 gånger. När Lisa beklagade sig för Sophi, tog hon Bettys parti å tykte att hon kunde behöfva vila sig som måste hämta sin fru hem så sent på natten. Lusidagen hade Lisa kommit hem kl 9 från Larssons, hvars piga följde henne hem, då låg pigorna, och Lisa måste ohulpen gå till sängs med den harmen att se, det man så litet frågade efter henne. Så hjelpte Lisa Sophi baka till jul allt hennes småbröd, men fick ingendera af hälgdagarna en enda kringla eller en skålbrödsbit och ett det aldra dåligaste caffe, att hon måste bestå sig om söndagarna af egna bönor. Allt detta berättade Lisa under tårar och snyftningar. 3/1 var Carin på kalas hos Carlssons, men ej Hjalmar, som ej var bjuden. 4/1 reste Hjalmar i sälskap med Wahlunds ungdom till Strömsnäs på egen skuts dit. Lina Welker skulle fortsätta resan med samma häst å gigg till Örebro på Grönfälts bröllop.

Kommentarer av Karin Englund, hyttfogde i Granbergsdals hytta, 1982–2003, numera bosatt i Ställdalen. Ur ”Om Karlskoga Bergslag” av Nils Gustafsson Kjellin, utgiven 1895 står Felix Ferdinand Grönfeldt, född den 14 januari 1828 i Finland. Han var på god väg att aflägga sin examen vid veterinärinstitutet i Stockholm, då han helt plötsligt nödgades försvinna därifrån och slå sig ned i Karlskoga. Saken förhöll sig så, att han hjälpt ett par finnar, som ej haft nog tand för tunga gent emot Ryssland och därför väntade sig straff, öfver till Sverige. Ryska regeringen anhöll, att hr Grönfeldt skulle återsändas till Finland, men han tog måhända fasta på Hertig Karls privilegier för bergslagen, och så har han, sedan examen kompletterats, stannat här i nu snart 42 år och under dessa varit en mycket anlitad läkare. Den finska uthålligheten och tryggheten förenad med ett godt lynne, har skaffat honom ovanlig popularitet. Och 67-åringen är, trots de hvita lockarne, fortfarande kry och rask.

I boken ”Karlskoga” av Algot Holmström utgiven 1978 står: Felix Ferdinand Grönfeldt förde sysslan (veterinär) först med ett kommunalt arvode men senare som distriktsveterinär. Han bodde först omväxlande i Gelleråsen och kyrkbyn, men förvärvade 1873 för första gången mark inom bregården och uppförde de byggnader som nu finns på Grönfeldtsudden. Han förblev verksam i Karlskoga till sin död år 1901.

”Grönfeldt botade folk och fä. En gång tog han med sig en gammal och skröplig piga från Granbergsdal och kurerade henne”. Jag har ett brev bevarat till min morfarsfar Eric Pehrson där Felix meddelar att pigan nu är kurant och kan avhäntas. Grönfeldtsudden är Karlskogas vandrarhem. Där är alldeles otroligt vackert med sjön Möckeln strax inpå knutarna.

5/1 trätonafton en söndag. Ingen människa här mer än Lisa som avhörde prädikan som Hellman läste. Lisa var bjuden till Bärgmans 13-afton 13-dagen. Kl 7 kom Hjalmar hem frusen och ruskig efter kalasetresan, det blåste nordan mot dem och var mycket kallt

Bergmans är Karl Fredrik Bergman (1823–1896) och hans hustru Anna Pehrson (1834–1905) från Gelleråsen, ägare till Lundsberg.

13-dagen alla hemma utom Stina, som fick gå till stt hem. Kaja här i stället. Hjalmar illamående, pappa sjelv en svår huvudvärk. På afton kom mamsäll Bolander, språklärarinnan hit, stannade på thesupé. 7/1 var fru Lundbom här, Carin läste små berättelser ur Carlstatidningen.

Fru Lundbom Christina Catarina Berg, gift med Per Adolf Lundbom (1825–1878).

8/1 var fru Källman med sina båda största barn hitbjudna tillika med fru Albom, Lisa å Sophi. Jag och de sistnämda spelte majong, ingen supé gafs, Hjalmar var rest till Wassgårda i sälskap med Wahlunds.

Karin Englund: Om man färdas ”bakvägen” till Kristinehamn från Alkvettern och Bjurtjärn passerar man Wassgårda, där brukspatron Löthner huserade. Han hade bland annat en dotter som hette Annie, kompis till min mormor.

9/1 var bjudning till Larssons på caffe, the å supé, Carin å jag. Jag hade ont i huvudet och övervar ej supén. Småbröd till caffet var mjuka kringlor, tunnrån å sockerplättar. Till thet saffransbröd, småkringlor, pepparkakor å kryddskorpor. Supén hummerpudding med kräftstjärtar omkring, stek, blancmanger å mandeltårta. 10/1 klockan 1 em begrafdes unga fru Andersson, jordfästades i nya kyrkan af prosten Wahlund från Carlskoga, emedan stadsprosten Undén var sjuk. Det var sorgmusik med sång. Hjalmar var mäd och sjöng och blev därför bjuden på middag, som var mycket präktig. Den avlidna var 22 år å lämnade 2 små barn, en gosse å en flicka efter sig. 11/1 hade Lisa caffebjudning. Fru Larsson med döttrar, Ann-Charlott Haak, Bergman, f Ahlbom, mamsellerna Carlström, fru Wagner, jag, Carin å Hjalmar. 12/1 gaf Westerdahl congser i sitt vanliga manér för fullt hus, 200 personer, i angsambelsalongen. 13/1 tog jag ner spinnrocken och började spinna lin. 14/1 Lusimarknaden af föga betydenhet, jag skulle ha hafre åt höns å kjöpa grisen, men fick ej någon under 10 rdr och då tordes jag ej köpa den. Hellman skref till Fagergrens och bad dem låta mala och sända in 2 tunnor, emedan här var svår maltid. Då vi trodde oss få mjöl, fick vi förfrågningar om hur fru Fagergren skulle ställa emedan pastorn själv ej var hemma utan nerrest för att hämta Stina från Arvidssons, och hon befriades från allt begär i den vägen. 16/1 kom Victor Pehrson hit. han hade skjutsat Lisa Welker från Gelleråsen. Han hade varit på Grönfeldts bröllop, som stod på Nasta och följt med det unga paret. Victor var bjuden tillika med Hjalmar och Carin, att passera afton hos Wahlunds.

Victor Pehrson, 1842–1912, från Gelleråsen, bror till Anna Bergman på Lundsberg. och hans fästmö Mathilda Carlsson, 1843–1925, från Lervik i Färnebo.

17/1 var här en liten bjudning för Victor, fru Wahlund med sin ungdom, däribland Otto och Judit Gumelius, flickorna Larsson, Emma och Olle Norberg, Axel Olsson, Malin, Ulla Carlsson samt apotekspersonalen. Rydbergs båda hus var bjudna, men ingen av dem kommo, emedan de väntade, den ena sin man, den andra Olivia Rydberg och mamsell Kull med flera.19/1 var bjudning på the och supé hos August Rydberg på de unga flickorna Olivia Rydberg och Hanna Kull, rätt söta flickor, båda klädda i svart siden med röda band, veckade som en krans på huvudet. Olivia har en vacker röst och tänker därför gå in vid teatern som sångerska.

20/1 reste dessa flickor tillika med Carl Rydberg, Olivias fader, hem för att sedan resa till hindriksmässan. 21/1 var Carin och jag bjudna till Sophi Haak på caffe. Aftonsällskapet bestod av Lisa, fr Wennergren, fr Haak, fr Albom, fr Larsson och Mari-Charlott. 23/1 var Sophi och svepte fru Källmans lilla gosse. 24/1 bakade hon Småbröd och gav oss smakbröd. 25/1 vid middagstiden var Otto Gumelius och gossarna Wahlund här och tog avsked för att resa till Uppsala. I skymningen kom Lisa Kullgren hit och vi spelte majong. 26/1, söndag, var Axel Olsson och tog avsked för att resa till Uppsala. På kvällen var vi hos Lisa och spelte kort. 27/1 började Carin varpa på den fina väven. 28/1 Hellmans namnsdag. Ingen särdeles firning ägde rum, men Lisa åt qväll’n här. Skarpskyttarna hade en sexa hos Lindgrens, som även föranstaltade fyrverkeri, men så sent på kvällen att ingen av oss hade lust att gå ut. 29/1 kom bror Gösta och hans äldsta son hit på sin resa till Göteborg och tog nattqvarter här. Han har haft sån värk i sina ögon, som gjort honom nästan blind. 30/1 avreste bror Gösta vid 10-tiden. Hans yngsta son Hjalmar tittade in vid sin genomresa till Uppsala och deltog vid frukosten. Vädret var ymnigt snöslask hela dagen. Under hela hindersmässan var godt före å milt väder mäd snö. På aftonen gjorde vi ett besök till fru Lundbom, som ej var hemma. Vi gingo derför till August Rydberg, där hon var.

Bror Gösta är en yngre bror till Nils Gabriel, Johan Gustav (Gösta) Roth, 1795–1875. Hans äldsta son är Johan Gabriel, 1829–1909. Hans yngsta son är Olof Hjalmar, 1839–1929. Dem kallar vi ”Karlstad-Rotharna”.

31/1 bakade vi småbröd. 1/2 kom fru Rydberg och hennes flickor. Lisa å Sophi blevo inbjudna och vi hade en trevlig afton. 2/2 var vi hos Lisa på caffe samt mamsellerna Carlström, att börja mäd converserades. Sophi å Louise Carlström viskade sinsemellan och gick slutligen ut för att desto friare lufta sina lungor. Sedan de återkom började vi spela rams. Sophi passade. Så gjorde också Erik, men bland hans kort fanns en trumf, som hon såg, då åtrade hon sig och sade ”nej jag blir allt med” och tog upp Eriks kort i stället för sina. Då Erik skämtade deröver, blev hon så ond, kastade korten ifrån sig, började gråta å gick sin väg ut. 3/2 Bjudning till Lundbom. Sophi var hindrad av tandvärk. Snögade hela dagen och var kallt. 31/7 reste Hjalmar i sälskap mäd herr Garts å Salström till Örebro för att der, till augusti månads slut, läsa matematik m.m. för magister Gellerstedt. 6/8 kom syster Sophi hit mellan 11 å 12 på natten. Hon är mycket plågad av värk å stickningar, det oaktat är hon mycket flitig, hon har sedan dess sytt 3 lakan, 4 skjortor åt Hellman, 2 lintyg åt mig. der emellan spolat åt Carin å stickat på strumpor å andra i huset förekommande göromål.

Syster Sofi är Nils Gabriels yngre och Göstas äldre syster Maria Sophia, 1793–1880, gift Rönnbäck, änka 1841, står sedan som ledig och inhyses samt att hon läser mindre chatesesen utantill.

27/8 reste Hjalmar från Örebro till Stockholm att läsa till apothekare. 30/8 reste vi till Gelleråsen på ångbåt från Sjöändan. 1/9 reste Sophi och jag på Gellerås hästar till Högåsen.

Karin Englund: Sjöändan är ett ställe norr om Kristinehamn, varifrån man på slingriga vattenvägar kunde ta sig till Gelleråsen. Beundransvärt, tycker jag, att trassla sig fram på vattendragen. Sedan for de från Gelleråsen med hästar till Högåsen, inte fullt så svårt. Därifrån måste man ta landsvägen till Kristinehamn, ett par mil.

12/10 voro vi bjudna på barndop hos handlanden Lundbom.

Per Adolfs och Christina Catarinas dotter Anna, född 28/9 1862. [död före 16/10 1938]

13/10 stickade jag en halvstrumpa, syster Sophi spann ull, Carin varpade, Kajsa drog ihop kläder. 14/10 manglade Kajsa mäd tillhjälp af Olle. Sedermera har hon å vi strukit. Anders Carlsson å Bengt har lagt stenar att gå uppå här på gården. I natt till den fjortonde fått första snön för i år. Mor Anne-Maja var idag inne för att koppa sig, hennes ögon ha åter blivit onda. Hon köpte specerier till bröloppet, äldsta dotra skall stå brud om fredagen, de sista blommor som fans fick hon, även lånte hon våra huvudkuddar till brudkuddar. 15/10 vi samtliga dragit ihop kläder på f.m. Kajsa å Olle Hultman har manglat på e.m. Den senare betalte jag mäd 8 skilling från halv 2 till halv 6. 16/10 tvätta mina ullstrumpor, syster Sophi stoppat strumpor, Lisa skickat in smakbröd, en stor kryddskorpsbulle, 8 stora skorpor, 11 kringlor, 10 pepparkakor, 12 bakelser. 17/10 skalat äpplen till torkning. Kajsa manglat servetter på f.m. I dag visitation på apotheket. Middagen intogs på Stenhuset tillredd av krögar Larssons fru. 18/10 Syster Sophi spunnit samt hjälpt Carin svepa på en väv. Jag städar rummen å mig själv, e.m. Lisa här, då man stickat strumpor. Av 4 marker lingarn har blivit 3 smörbordsdukar som i vävlön kostar 6 rdr 61 öre.

6/12 betalt vävlöner till fru Runberg samt fått gikt. 7/12 hade Carin sin soare. De fruar som då voro här var f Wahlund, f Wagner, f Bergman. 10/12 var det hos Wahlunds. Fruarna var Wagner, Magnell å jag. Julstöket hindrade några att vara mäd. 15/12 kom Alma Tranberg hit kl mellan 7 å 8 på aftonen. Hade mäd egen häst åkit hemifrån söndagen, låg vid Edsbergs Sanna över natten. Det var då snö, så hon hade släde, men som i största hast slog upp, så drängen kom mäd platt nöd hem. Hjalmar reste från Stockholm den 14 till Folkasbo, låg över där till den 15, kom hem den 16, hade legat vid Hallsbergs station och var här kl 7 nära genomvåt av räng å blåst.

Alma är dotter till Nils Gabriels, Sofis, Göstas och Ann-Katrins yngsta syster Carolina, 1804–1872, gift med Carl Johan Tranberg, 1797–1870, komminister i Sköllersta, boende i komministergården i Folkasboda utanför Pålsboda.

17/12 anlände Gustaf kl 6 på aftonen, vädret hade ej varit så svårt som dagen förut. Vi höll på att dricka the när han kom, frusen å hungrig.

Gustaf är Ann-Katrins näst yngsta styvbarn, född 17/10 1841.

Julafton 1862 firades som förlidet år här och personerna voro nu som då men tillökade genom Gustaf, syster Sophi, Alma Tranberg, magister Noreus, som genom sjukdom var hindrad att deltaga mäd de övriga vid julbordet, och pigorna. I stället för Stina å Betty var det Anna å Johanna.

Julklappar av Hellman till mig 3 st theskedar, tillfyllnad i dussinet av de bortstulna skedarna, en neglishe, en almanacka mäd sina 18 rdr, av Carin en broderad krage mäd manschetter, av Sophi en bandrosett, röd å gul, av syster Sophi ett par ullstrumpor, en bunt brevquvär, av Alma 6 st linnedrellhanddukar, av Hjalmar en stor lök, av Lisa ett siangse[?]band. Vad jag gav: Hellman en röd yllemössa, Carin 4 alnar helylle, röd flanell till en garibaldiskjorta, Sophi en damastdrellsmörbordsduk, syster Sophi en tavla, en natt-tröja, Alma en muff, Hjalmar en liten matta stickad av silkeslappar, Gustaf en kråsnål av guld, lika mäd den Hjalmar fick förra julen och som kostade 6 rdr.

Huru vi tillbringat helgen: Julafton å juldagen hela familjen tillsammans. Annandagen var och en hos sig. Söndagen derefter hos Lisa på caffe å the. Samtliga bjudna, men ingen av mina herrar behagade komma.

Nyårsafton å Nyårsdagen alla samtliga hos unga Hellmans. Carl Gellerstedt kom nyårsafton. Hans muntra och glada väsende och berättelser om de länders märkvärdigheter han berest och sett livade oss alla, jemte de fotografiier å tavlor han mäd hade. Nyårsdagen på afton bjöds några flickor. Mamsell Nyman hade Carl mäd sig från Örebro, Emma Norbom, flickorna Undén å Rydbergarna, som voro hindrade. Emellertid hade de få som kommo ganska roligt. Gustaf spelade på sin fiol, även deltog han i sången när de sjöngo. Hos Wahlunds var julkalaset den 30/12, jag var ej bjuden.

2/1 1863 var bjudning för ungdomen till prosten Undéns. 3/1 till Lars Rydberg, dit även jag var bjuden. 4/1 söndag bjudna på caffe till Lisa, alla Hellman, båd herre å dam, men mina söner som Gellerstedt gjorde oss ej den äran. 5/1 var Gustaf bjuden till Bergmans båd afton å 13-dagen. 6/1 Hjalmar å Carl hade ingen ro varken hemma eller borta, så slutades den dagen. 7/1 Sällskapet vennernas sammanträde hos kassör Wagners. Jag och mina flickor rustade till kalaset mäd bakning å stekning. Flickorna kommo dock dit, fast litet sednare.

8/1 bjudning på the på apotheket föreställande ett bondbröllop. Sälskapet klädda derefter utan krinoliner. Emil Kull var brud, Evald Bergman brudgum. Direktör Edström, Landin å Leonard Rydberg utförde musiken i äkta bondmanér, faslig för den som blott hörde på. 9/1 bjöds Lisa å Eriks på the och bröd. Fru Wahlund behövde någon att roga sin ungdom mäd, varföre mina blevo bjudna dit. Hjalmar å Gellerstedt gick, men flickorna stannade hemma. 10/1 var packdag och Hjalmar ej heller då hemma. 11/1 kl 6 på morgonen reste de till Örebro. 12/1 bjudna på the till Lisa på fru Larsson å hennes döttrar. Fingo malisiösa tillmälen för vår sena ankomst. De frågade om jag sovit middag ända tills nu, kl ½ till 5. 18/1 kom Lisa hit thedags. Vi spelte gubben å rams å så förgick den afton.

27/1 sjuknade Gustaf i en mycket svår magkolik mäd kräkningar. Har sedermera nyttjat lavemang, blodiglar, koppningar i flera omgångar. 29/1 stor caffebjudning till Lisa, Sophi å jag. I dag den 30 sände hon oss en vetbulla av överlevorna. Gustaf är nu så svag å matt och orkar ej förtära någon mat i dag den 30/1. 1/2 Gustaf blir mäd varje dag sämre. Han smörjes mäd grå salva på de hela fläckar mellan igelbetten 3–4 gånger om dagen och påläggs kalla kompresser så ofta som de blir varma. Denna grå salvan har gjort mig mycken oro, vilket jag också yttrade till doktor Berg som blev säkert mycket stött och förklarade att han för närvarande ej kände något bättre. När Gustaf skulle på nattstolen då dånade han, på qvällen gavs ett lavemang, derefter smorde dom åter mäd grå salva och lades varm gröt på. 2/2 hela natten utan sömn. Doctorns ordination gråsalva påsmörjning å varm gröt pålagd, en matsked ricinolja, varefter blev en öppning, Lagerlöf var i dag mäd doctor Berg.

Gustaf dog den 4/2 1863, drygt 20 år ung.

22/2 kom häst å kärra från Lundsberg och hämtade Carin till Bergmans. Carl själv var rest till Stockholm. 28/2 på Maria-dagen var Lisa å Sophi här på the å supé.

Våra fastingsgäster: 19/3 kom magister Ångström å magister Sjögren. 22/3 reste Sjögren till Stockholm. Samma dag kom disponenten Dalgren. 24/3 reste Ångström. 29/3 reste Dalgren.

8/6 1863 reste apotekare Karl Fredrik Hellman i Kristinehamn, hans andra hustru Ann-Katrin samt styvdottern Carin till Stockholm för att roga sig. Kl 4 på morgonen satte man sig i den rymliga resvagnen och det bar utav till Töreboda. Vid första hästombytet drack vi caffe som smakade rätt gott med småbröd till för det billiga priset av 6 skilling koppen. Till Töreboda kommo vi kl 3 där caffe också dracks mäd småbröd till, men där kostade koppen 18 skilling. Derifrån avgingo vi med jerntåget kl 4 till Halsberg der nattqvarter intogs. Men alla gästrum voro upptagna. Man var glad att få tak över huvudet i en bakstuga i ett rum tillika mäd 2 främmande fruntimmer.

9/6 fortsattes resan till Pålsboda dit vi anlände ½10 och möttes där av syster Carolina å Tranberg samt Anna som ledsagade oss till Folkasbo där Agda å Alfhild emottog oss mäd öppna armar så hjertligt och välkomnande. På afton hade Carolina bjudit capten Wesen mäd son, som väl var mindre trevligt, då vi så kort tid hade till att vara tillsammans på.

Carolina, 1804–1872, är Nils Gabriels och Ann-Katrins yngsta syster, gift med komministern i Sköllersta Carl Johan Tranberg, 1797–1870 och bor med döttrarna Anna, Agda, Alma och Alfhild i komministergården Folkasboda strax utanför Pålsboda.

10/6 kl ½10 fortsattes resan till Flen, der Per-Olof mötte oss och hade vi en lång å tröttsam väg att gå. Hedda hade fremmande av sin syster samt 2 mamseller Borvander. Det var en ståtlig middag uppdukad. Först inlagd ål, stor å präktig, derefter lunga å bringa mäd gröna ärter, filmjölk å hembryggt godt öl, så fågel, blancmanger å bakelse. 11/6 kl 7 anlände vi till Stockholm der Hjalmar var oss till mötes. Tvenne bärare togo sakerna, sjelva åkte vi i en droska hit, der vi fann allt trevligt å beqvämt, der man har 4 fönster åt gatan å 3 fönster mot söder åt Clara kyrkogård, där de stora vackra träden ger både skugga å svalka.

Per-Olof, 1823–1890, är Karl Fredriks allra äldsta son, född i första äktenskapet, för närvarande komminister i Lilla Mellösa, gift med Hedvig Klingberg, 1822–1912, dotter till kyrkoherden i Lillkyrka. Ann-Katrins, enda nu levande biologiska son Hjalmar, läser till apotekare i Stockholm.

12/6 var vi på Lilla theatern och såg Fregattkapten eller Salamandern. Hjalmar var ute å botaniserade. 13/6 på Djurgården der vi drack caffe på Novilla. 14/6 hos Laurenses på caffe å passerade hela aftonen der å åt qväll´n. De tre första dagarna har vi ätit på hotell Sved, men sedan har Carin och jag ätit hemma. 15/6 på Stora operan. Fru Laurents var bjuden, hennes man var ej riktigt tillfrisknad efter sin rosfeber. Vi sutto på parkett. Biljetterna kostade 2 rdr 24 skilling. ¾ skålpund confäkt bestod Hellman. 16/6 gjorde herr å fru Laurents en förmiddagsvisit, man bjöd portvin å bakelse.

17/6 var Hellman, jag å Carin till Söder, Hellmans barndomshem Ersta. Vi åkte i omnibus från Norr till Slussen å vid återkomsten i samma åkdon tillbaka, mycket trötta. Hjalmar hade en överspelning till påföljande dag. 18/6 voro vi på Skeppsholmen, drack sockerdricka å bayerskt öl. Hjalmar var mäd på en tillställning för flyttning från Stockholm, då han var utklädd till fruntimmer tillika mäd Numa Pettersson m.fl. Tillställningen var på Eriksberg på norr.

Staffan Tjerneld i boken ”Stockholmsliv”: Filmen hade på allvar gjort sitt intåg i Stockholm på utställningen 1897 tack vare den initiativrike apotekaren Numa Peterson och hans son Mortimor.

19/6 var vi hemma å hade besök av Emma Norbom å Hanna Tingström på aftonen. 20/6 var Hjalmar på en bokexcursion å Hellman bjöd oss på åka till Rosendal, som var mycket skönt å angenämt. Vi gingo omkring der, såg från en höjd hur de exercerade på Ladugårdsgärdet å sköto, å såg Trädgårdsföreningens nya anläggningar. Gingo sedan ner till Djurgårdsbryggan å reste hem, mycket trötta.

21/6 hade Hellman bjudit Carolina Djurberg, båda herrarna Stenman, herr Löfvengren å hans syster Gustafva till middag på hotell Sved. Drack caffe i Strömparterren, for över till Hasselbacken, der dracks punsch, återvände hem der en anspråkslös sexa slutade dagen. 22/6 gjordes i sällskap mäd Laurents en lusttur till Nacka. Der dracks caffe å åts aftonvard av mädhaft förråd. Färden gick på ångbåt från Räntmästartrappan till Tegelviken. Så gick man en bit till Barnängsbryggan. Derifrån åter på båt samma väg tillbaka kl ½ 9, mycket trötta vid hemkomsten.

23/6 midsommarafton blev vi bjudna till Laurents på caffe å passera afton. Så högt har jag aldrig varit någon midsommarafton som då. Vi voro nämligen i lanterninen 6 trappor upp, å vi hade utsikt över hela Stockholms stad å dess omgivningar. Denna lilla byggnad på taket var nyss färdig, målad å prydd mäd fru Laurents alla blommor. Lövmarknaden midsommarafton var högst märkvärdig att se. Der fanns nästan allt vad som man kan tänka sig av allt möjligt, både till mat å kläder, leksaker av alla möjliga slag, blommor, majstänger å gungor, lövsalar å hyddor, överallt klätt med löv, på ångbåtar, i stånd, bågar över boddörrarna m.m. Ja, jag tyckte det var riktigt roligt att se att de så allmänt firade lövhögtiden.

Midsommardagen på en lustresa till Skokloster för att bese det mycket omtalta slottet som till sitt yttre var utmärkt vackert i en omgivning av åldriga majestätiska lindar. Det inre, där fick man trängas mäd en pöbelhop så man kunnat dö av hetta å trängsel. Jag fick också så ont i huvudet, så jag hade nog för flera dagar. Ett ångfartyg från Uppsala mädhade 100 personer, mäst allmoge. Der träffade vi Otto Gummaelius som var så artig å gjorde oss sälskap hela afton. Han var stationerad på stället å skulle vara där omkring 3 veckor. Lycklig han, tänkte jag, som får vara här på ett så vackert ställe så länge. Axel Olsson träffade vi också där. Han var mäd från Uppsala å var också mäd oss. Hellman hade bjudit vår värdinna, mamsell Lundberg, på lustturen och allt hade varit roligt och bra om jag fått vara frisk.

25/6 var regnväder till allas glädje, vi voro hemma hela dagen. På aftonen fingo vi besök av Carin Kerström. 26/6 kom hon efter överenskommelse tillbaka. Vi skulle tillsammans bese åtskilliga märkvärdigheter. Men så kom Ida Stirlander och man blev hindrad. Men Hellman bjöd Carin Kjerström på spektaklet, Det sista på kungliga operan för i år. De äro 4 mig förutan, jag ville ej för mitt onda huvud, men Hellman var så snäll och gav mig ¼ skålpund confäkt att roga mig mäd hemma. 27/6 på förmiddagen kom Laurents hit å hade tidningar mäd sig. Då gjordes upp parti för aftonen till Carlberg på båt från Kungsholmsbron. På ett värdshus vid Carlberg bjöd Laurents kaffe. Vid en bassäng i parken voro en del cadetter sysselsatta mäd att göra rent sina gevär. Derifrån gingo vi till Solna, så vidare till nya kyrkogården, en vacker å väl anlagd begravningsplats för Stockholms befolkning. Så ny, men redan så uppfylld mäd monumänter å kors av alla möjliga former.

Aftonvard åts i Hagaparken ur mädhavd matsäck bestående av smör, bröd, renstek, ost, medvurst, plättar. Öl serverades på en ölstuga. Från Haga grindar åkte vi i en omnibus hem. Laurents bestod kalaset. Ida Stirlander kom till oss på f.m. 28/6 besågo vi kl 1 Rust- å klädkammaren. På e.m. var Hellman, jag å Carin å beklagade sorgen efter Mauritz Stenman hos hans efterlämnade moster Carolina Djurberg å broder Ferdinand Stenman samt fästmö enkefru Lundeqvist. 29/6 på f.m. var Carin Kjerström här å tog avsked. Hon skulle till Norrtelje å bada. På e.m. gingo vi på ångbåt till Djurgården der vi drack caffe samt återvände samma väg. Medan vi var borta hade båda Gellerstedtarna mäd deras syster fru Nordén sökt oss. Systern skulle till Gotland å bada.

30/6 bjöd Hellman herr å fru Laurents på lusttur till Ulriksdal. Ida Stirlander var också mäd. Vi gick till Adolf Fredriks kyrka. Derifrån avgick en omnibus till Stallmästargården. Så vidare på ångbåt till Ulriksdal. Der vi landsteg var ett litet obetydligt värdshus, der vi i en lövhydda drucko caffe. Fortsatte sedermera promenaden till slottet genom en mycket vacker park, på scenerier omväxlande. Trädgården en blandning av gamla å nya stilen mäd gräsmattor å blomstergrupper, klippta häckar å springbrunnar, utmärkt vackert.

Även hade vi den nåden att kungen hälsade på oss, oaktat han var långt ifrån oss. En hovlakej som posterade utanför slottet, frågade om vi ville se rummena, så kunde det gå an nu, emedan de kungliga, sedan de spisat, voro utgångna i trädgården. Man fick då se en del av rummena som voro mycket vackra å märkvärdiga. Ett rum som hette porslinsrummet, en kakelugn så utmärkt grann å prydlig, fat uppställda i hyllor som i ett kök, skålar, karotter å kannor i alla möjliga fasoner av det finaste sèvres porslin. I nästan alla rum var det skåp, märkvärdiga gamla antika, men så välgjorda, blankpolerade å vackra. Vi hade så kort tid på oss, så man fick som hastigast passera igenom, så det står för mitt minne som en skön dröm. Utkomna derifrån återvände vi till parken, der vi i en skogsbacke intog vår mädhavda aftonvard och färdades på samma vis hem igen.

”Bernadotterna på Sveriges tron” av Jörgen Weibull: Kungen var då Carl XV. Carl var endast 31 år gammal, när han under sin faders svåra sjukdom blev regent 1857 och 33 år, när han 1859 efterträdde honom. När Carl XV dog 1872, 46 år gammal, var han alltså i samma ålder som de andra kungarna av den Bernadottska ätten hade varit vid sitt trontillträde. Hela hans regering har en fläkt av ungdom, övermod och entusiasm. Bland folket i gemen vann ”Kron-Kalle” en popularitet som ingen annan.

1/7 Ida reste hem i dag på järnvägen. Vår middag intogo vi hemma, drucko caffe i Strömparterren. Köpte Sophi vid hemgåendet i paraplymagasinet en […]-taske väska som kostade 8 rdr 24 skilling. 2/7 var Hjalmar borta hela dagen på excursion. Vi hemma, utom Carin som på e.m. var först hos Laurents sedan hos b:p Ekmans. Under tiden hade vi besök av Numa Peterson, å så slutade den dagen. 3/7 regnväder. Laurents kom på f.m. mäd tidningar som lästes medan han var qvar. Så kom Gellerstedt, men kunde ej spisa middag mäd oss för han hade ätit en så grundlig frukost. Men vi åt då middag på Norges vapen för första gången. Vid hemgåendet mötte vi herrarna Löthner, drack caffe i Strömparterren, å sedermera till Leja der Hellman köpte 2 album som vardera kostade 4 rdr 24 skilling. E.m. hemma för det regniga vädrets skull.

4/7 mycket bekymmer över presenter för de hemmavarande. Pappa å Hjalmar voro tillsammans ute å besåg å ventilerade. Så köptes 2 såsskedar som vardera kostade 13 rdr, den ena åt P-O å den andra åt Erik. 2 böcker, åt Lisa en bok av fru Svartz ”Vänd bladet”, som kostade 2 rdr, den andra åt Hjalmar Julin ”Det stora fribytarbandet, berättelser från judeanska öknen, priset en rdr 50 öre, 2 halsdukar, en röd å vit, en gredelin å vit à 40 skilling styck åt Anna å Kajsa. Middag å caffe åto vi hemma.

29/10 1863 kom Alma Tranberg hit på sin flyttning till häradshövding Falk i Carlstad. Hon hade ingen av systrarna mäd sig hit och likväl tog de syster Sophi härifrån å hon avreste härifrån 30/10 på middagen. 1/11 var den gruvligaste storm som någon kunde minnas, men syster Sophi reste ej längre än till [oläsligt] å övervar der den stormiga dagen.

Julafton 1863 firades här som vanligt, fastän många av de som voro närvarande förra julen saknades, min Gustaf var ej mer att hemvänta. Personerna voro pappa sjelv mäd sina 2 söner Erik å Hjalmar, provisor Lindén, Viktor Undén, Hjalmar Julin. Fruntimmer, fruarna Hellman, Carin Hellman, mamsell Kullgren. Pigorna, Malin, Anna å Johanna. Vad jag fick till julklapp, av Hellman en almanack mäd sina 18 rdr, en tröja som kostade 16 rdr, av Carin en sidenkråka, av Sophi Hellman en conculator, av Lisa en fruktkniv av nysilver, av Lindén ett album mäd kungliga familjen uti. Vad jag gav till julklapp, pappa Hellman en broderad klädesväst som Carin broderat, Sophi Hellman 2 små pallar som jag stickat överdragen till.

7/1 1864 gjorde jag, Hjalmar å Carin visit hos August Rydbergs, å fru Lovis bjöd genast tillsammans hela grannlaget å det blev stor bal med supé, man hade mycket roligt. 28/1 Carlsdagen var bal. Anna Bergman väntades in men kom ej, men i det stället kom Emmeli Settervall å tog Carin mäd sig. Eljest hade hon ej gått upp när ej Anna Bergman kom, men det var mycket roligt. 29/1 kom Anna Bergman tidigt. Reste sent samma dag. Hon ville se sitt ylletyg som Carin färgat med anilin. 31/1 kom herr Bergman å hans dotter Stina in. Flickan hade varit illa sjuk men tillfrisknat. Men så märkte herr Bergman sjelv något ovanligt mäd henne och tog det partiet att taga flickan mäd sig till doctorn, å här blev undersökning av både den nyssnämnda å barnmorskan. Stina fick stanna qvar å doctorn besökte henne de första dagarna å med lite medicin blev hon bra igen. Hon blev emellertid qvar här en hel månad å vi hade rätt roligt av henne. Hon var glad å livlig, sjöng å lekte mäd sina dockor. Det är tomt å tyst efter henne. 2/3 kom ett bud från Lundsberg å avhämtade Stina Bergman. 4/3 kom herr Bergman hit vid 5-tiden på sin resa till Svenneby å tackade för Stinas långa vistande här.

Karin Englund: Stina Bergman, född 1858, blev en riktig släkttant. Ett slagfärdigt fruntimmer.

Jag själv tycker det är så sympatiskt av Ann-Katrin att sakna en livlig 6-åring som varit på besök så länge.

4/3 Hellman hade i dag brev från disponenten Dalgren om rummens hyrande till fastingen. 10/3 ställdes rummen i ordning för gästers mottagande, 2 sängar i vår sängkammare, soffan mittemot kakelugnen med ett uppslaget bord framför, ett litet av förmaksbordena framför östra fönstret, en commod å 6 stolar, spegeln den lilla. I förmaket Hellmans säng ovanför fortepianot, en stol mellan sängen å taffeln, en commod vid kakelugnen, en byrå mellan fönstren, ett litet bord vid övre fönstret, divansbordet framför soffan, 6 stolar, spegel på byrån.

14/3 marknadsafton. Fagergren å Stina har varit inne. Stina för att taga ut en tand som länge värkt, som barberar´n Boman tog ut. Pastorn för att emottaga 2000 rdr, de återvände på eftermiddagen. Brev från Lundsberg, samt present av mjölk, lilla Stina har åter sjuknat. 15/3 starkt snöfall, vinden nordost, godt slädföre, mycket folk, men flera stånd ej öppnade för vädrets skuld. Efter kl 4 slutade snöyran å det klarnade. Ingen av oss varit ute å sett på marknaden mer än Malin, å hon köpte mig 6 stentallrikar som vardera kostade 3 skilling. Carin å jag var hos Lisa på the.

16/3 kallt men solsken å vackert väder, ingen av oss ute. Men Malin var bjuden på spektaklet av en bekant piga som hade fått fribiljett. Man spelte ”500 rdr”. 17/3 i dag är Hellman å Carin å Sophi Hellman på spektaklet. Hellman köpte ett halvt skålpund fikon istället för den dåliga confekten som de säljer. I dag spelades ”Carl den 12 ungdom”.Vi har också i dag bakat litet färskare småbröd för våra blivande gäster som i afton väntas. 18/3 i dag stark blåst från sydväst å lenväder För övrigt inget anmärkningsvärt. Hellman har en momangtil påkommande värk mellan axlarna å i den högra handen. Kl 9 på aftonen kom magister Ångström från Stockholm.

19/3 Maria bebådelsedag i natt har fallit mycket snö å snögat har det hela dagen, men är mycket tung å våt å smälter det mesta. Ingenting märkligt för övrigt. Johan Roth är kommen till staden å bor hos Nyvalls, men har ej hälsat på oss. Hellman å Carin är på spektaklet. Sophi är bjuden av Kylenstjernas, man spelar i afton ”Ebba Brahe å Gustaf Adolf” å ”En söndag på Amager”. Jag tordes ej gå mäd för min hals å huvud, men fick ½ skålpund konfäkt av pappa Hellman.

20/3 kom disponenten Dalgren, Nyberg samt en 4:de bokhållare hos Ångströms. Ett utmärkt vackert väder, godt före å solsken, vinden i nordost. Provisor Lindén bjöd mig att åka å som naturligtvis med mycken tacksamhet å nöje antogs. Jag hade ej åkt på släde på flera år. Men den var något äventyrlig. Först kördes emot i byggningsknuten å tog ur en bit derav. Sedan bestämdes åka til Gustafsvik. När vi kommo till Emaus, tyckte jag mig känna os av linne å undrade varav det kom. Då hade Lindén stuckit sin halvrökta cigarr i bröstfickan å låg å kolade. Hela fickan var kolad å en del av vadden, men släcktes mäd snö. Nu gick allt bra tills vi skulle vända. Då strök hästen så envist baklänges å välte ikull oss i diket. Der lågo vi nu mäd tillknäppt fotsack. Lyckligtvis kom en fattig gosse å knäppte upp den. Då var ena flimmerstången avbruten. Den hade varit avbruten förut å ett järn påslaget som höll litet tillsammans, men träbiten släpade i backen. Vid Östervik anropade vi en pojke å bad den skaffa oss en repstump att binda om. Men den kom aldrig igen. Lindén försökte då bulta tillsammans träbiten vid garnet, emellertid höll jag i hästen som fräste å var orolig. Så fortsattes resan tills vi kommo till Emaus, då gick stången riktigt av, hästen bands vid en gärdesgård, jag vände om å gick till Stenfallet för att få någon hjälp. Men när jag kom tillbaka hade det lyckats Lindén att i en av sittbänkarna vid Emaus få tag i en spik så lång att den kunde nås på andra sidan. Å så gick färden hem obehindrad. Carin å Stina Fagergren å Sophi Hellman å mamsell Eriksson voro på balen å fingo åka i herr Walenius täcksläde å hade mycket roligt. Carin blev bjuden av herr Walenius att spisa afton på restauratjon. 21/3 i dag på morgonen kom Anna Bergman in å hade mäd sig en kanna grädde till present, äfven bjöd hon Carin på spectaklet. Johan Roth hälsade på oss på eftermiddagen, han är nu inspektor på Sikfors hos kapten Uggla. Stina Fagergren har köpt sig lackgult bares med svarta muscher på till klädning. 15 alnar kostade 20 rdr. I går på spektaklet speltes ”Så pudrar man folk”, Sophi Hellman å mamsell Eriksson voro ock der å hade satt sina äkta sjalar utanpå kapporna.

Karin Englund: Bares, ett slags glest, i gasbindning väfvt, tyg av kamgarn, ursprungliga tillverkningsorten Barèges i franska Pyrenéerna.

Äkta sjalar: Enligt textilansvarig på Örebro läns museum kom de i slutet av 1700-talet, vävda i Indien av kashmirgetens bottenhår. I mitten av 1800-talet fanns i hela Europa sjalar, mer eller mindre lika de äkta. Betydelsen av ordet äkta sjal ändrades undan för undan. Hade man en riktigt fin sjal, så kallade man den för sin äkta. Men visst fanns det de som verkligen hade en äkta äkta sjal från Inden.

22/3 i dag är bal, Carin å Stina Fagergren äro där, 1 rdr 24 kostar biljetten. Anna Bergman reste hem i dag. Apothekar Weidling från Carlstad gjorde Hellman ett besök på förmiddagen. Han bjöds portvin å bakelse. 24/3 reste Ångström. Hellman å jag på spektaklet å såg 3 struntpjeser spelas, ”En snarstucken herre”, ”Richelieus memoirer” å ”Calle Glader, snushandlare från Umeå”. Hellman bestod ½ skålpund confäkt. 23/3 långfredag reste Nyberg. På aftonen var Lisa här. 26/3 reste disponenten Dalgren. Det töade å var amutsigt. Carin å jag för andra gången ute på marknaden. Jag köpte då varsitt parfymbref å sände i hvarsitt brev till Anna, Agda å Alfhild å afsände dem. 27/3 påskdagen kom Sophi hit å visade oss sina skäktingsskjortor som Erik skulle köpa å vardera skjortan kostade 5 rdr. 28/3, annandagen, i natt har fallit mycken snö, nu klockan 7 börjar solen skina. Om jungfru Maria nyckelpiga har fler än 7 fläckar på sina vingar kommer säden att bli dyr. Äro de färre blir säden ymnig å spannmålspriset lågt. Till Lisa på caffe å spelte maryss å grabyss. Fingo förebråelse för vi kommo för sent klockan ½4.

Mariage å grabuge är gamla kortspel.

29/3 i dag är det auktion efter salige Haaken. Hellman, Carin å Sophi på spektaklet. Det gifves ”Syrsan vid vägen”. Det är en lång å tårdränkt pjes. En som ej har något annat att gråta för må se den. I dag har jag börjat vinda på garn till en lakanväv, spunnet av syster Sophi av hälsingelin. 30/3 i natt har det snöat mycket å fortfar ännu mäd nordostlig vind. Fortsatt med vindningen på garnet. kl ½3 kom pastor Fagergren å fru Carolina. Den senare inrest för att göra fru Hofsten en visit. Fru Hofsten har brutit av sig benet. Sophi Hellman lemnade igen örngottsvaren som kapten [oläsligt] å Anrep skulle begagna i marknaden med påstående att de voro för simpla. 31/3 i dag har jag spolat på bomullsgarn, Carin varpat ett linnevärft. På eftermiddagen kom fru Wahlund med flickorna Sophi å Elsa samt Sophi Bellvall [?]. 1/4 Carin börjat varpa på bomullslärftet, jag gjort varjehanda. Sophi var inne å visade prof på klädningstyg som hon tänkte köpa. 2/4 flyttat tillbaka i våra fyra rum, tvätta mina kragar samt ullgarn. Kaja, Malin å Carin strukit in tvätten. I dag kl ½6 kom kungen från Norge. 4/4 svepat på bomullslärftet. Lisa här på aftonen. Hellman fick brev från Laurents. Söndags-Nisse mycket qvick å pikangt. Påven, Wallenberg å Garibaldi på flyttning stadda. Påven på en nattstol, Wallenberg på en vattenspruta, Garibaldi i en schäs dragen av två Zigjon [?] 21/4 i dag slutade Carin bomullsväfven som innehöll först 8 alnar 4-skaftat ulltyg mäd grå väft 9 alnar, mäd en ände vit å en gul 9 [?] alnar, vitt väft 9 alnar, till lintyg åt Malin en mark garn N=20 som hon tillsläppt, kostade 2 rdr 24 skilling. 22/4 i dag var det bud från Lundsberg. Anna Bergman tillbjöd att röka fläsk hos henne, emedan de nu höllo på dermäd och bud gick till staden, vilket var mycket snällt av henne. Det bestod av 2 stora fläskskinkor, 2 små skinkor, ½ svinhufvud, en köttsträng, en tunga, ett stycke av ett [oläsligt], tillsammans 8 stycken. Sattes upp en linneväv 48 alnar lång. 26/4 kom syster Carolina hit. Hon åkte i Rydbergs vagn från Finnskoga å reste härifrån den 6/5 mäd Södergrens bud som hämtade mamsäll Carlström kommande från Stockholm å Hellman fick betala den skjutsen mäd 6 rdr. Hellman var visst så god och ej ens undrade derpå, men jag tyckte det var ovärdigt. När han ändå skulle vägen fram, borde han ha nöjt sig mäd dilisiangspris. 6–4/5 har Hellman arbetat här inne på gården. Han att gräva å jag att så, å har det varit en mödosam vicka för mig, ingen hjelp av Carin som sällskapade. 9/5 kom Augusta Zettervall hit å qvarstannade till den 12-te. Hon fick åka mäd pastor Fagergren till Udden å derifrån till Lassegår´n, så var hon hemma igen. Fagergren kom från Holmedahl der han predikat prov å hade rest en lång å backig väg. Samma dags afton som Augusta reste, kom fru Peterson från Göteborg, den 11 var det hon kom å reste härifrån natten till den 14-e. Carin hade köpt sig en ny sjal som kostade 25 rdr, tryckt i fason av äkta sjal. 15/5 pingstdagen, nu står allsik å viola odörata i full blomma.

3/6 kom Hjalmar hem från Stockholm för att vara hemma 2 månader, medan herrar lärare i apothekaryrket skulle dricka brunn å bada. 23/6 midsommarafton kom fru captenskan Peterson hit å mädhade sonen Isack samt en symamsell Larsson från Göteborg, en glad å vacker flicka. De skulle midsommardagen göra en lusttur till Kinnekulle. Sedan vi ätit afton följdes vi åt till fältet där skarpskyttarna satt upp en majstång der det dansades vid nämndes hornmusik. Sedan ungdomen dansat några danser återvände vi hem utom Hjalmar, Undén å Julin. Fru Peterson mäd sina till ångbåten, Hellman å jag till oss. Carin orkade ej följa mäd. 24/6 midsommardagen tidigt kom bud till Carin att en ångbåt var kommen å mäd den var Elida Lindberg å hennes dotter. Carin skulle ner å taga emot henne å hon var qvar här till måndagen. Då följde vi henne till Sjöändan, derifrån hon på ångbåt seglade till Philipstad. Vid Skilsmässan ville hon giva mig en matta att lägga under en lampa. Men som jag ej har någon sådan, å hon dessutom ärnat den till maken, så ville jag för ingen del taga emot den. Det hade varit som att göra sig betalt för hennes härvaro.

5/7, Hjalmars födelsedag, firades i lusthuset på eftermiddagen. Ingen mer var bjudna än Sophi å Lisa. 8/7 Lovis Rydberg har ärnat mig hela våren, men som hon ej kommer sig för dermed, så beslöt vi att bjuda henne å några till. Dessa voro Rydbergs, alla Kylenstjernas, Lundboms, fru Wagner. å Emma. Vi bad om lov dertill av Hellman å fick ett enstavigt ja. Men vid middagsbordet visade han det sämsta lynne. Han pustade å våndades som han legat i själatåget, yttrade att han var sjuk o kan ej en gång få sova sin middag i fred. Jo bevars, vi dricka kaffe i lusthuset. Han gick upp å jag efter för att ställa i ordning sängen. Men stannade i trappan, emedan jag hörde honom tala högt vad olyckligt det var att han tog den människan i sitt hus, Hade jag ej gjort det, så kunde jag nu leva i lugn å ro. Men nu får jag aldrig hava någon lugn.När mina vänner kommer då får jag gå på krogen med dem. Men hon gör kalas o bjuder sina å så ger hon sig till att gå på begravningar som det ej vore annat att göra. I början förstod jag ej vilken han mente, men sedan så fant jag att det gällde mig. Jag vände om, Carin frågade vad det var, och jag talte om det. Hon ville att vi skulle skicka återbud till de bjudna, men jag sade att vi skola väl söka till att hålla god min. Sedan kom han i lusthuset å hälsade å bad dem tusend gånger vara välkommen.

20/8 i dag vill jag i minnet återkalla dessa förflutna dagar. Men det är som att påminna sig en dröm. Vissa ingripande, för själ å hjärta ljuva eller bittra stunder, kvarstanna. Carins hälsa å i synnerhet krafterna har varit i avtagande i anledning av mycket blodförlust, näsblödning m.m. Vad är kärare för mig än mitt enda barn, min Hjalmar. Så länge hans examensstudium varar, kommer han hem så här ett par gånger om året, jul å midsommar. Men sedan, nå det är ej värt att taga på förlag, brukade min mor säga. Hjalmar har varit hemma över 2 månader. Har under tiden sysselsatt sig mäd sina studier, stigit sent upp å sent i säng. Man har ej stort mer sett till honom än vid måltiderna. Nåja, han är ung, å en gammal som jag, är ej stort nöje att sällskapa mäd. 28/8 som jag höll på att laga till middagen, kom Maria Sköldberg å lilla Anna, hennes äldsta, ja för närvarande enda dotter. De kommo från Victors bröllop som stod på Lerviken. Han gifte sig mäd en bergspatrons dotter som heter Matilda Carlsson. Sköldberg var också här å Emil å lilla Carl som ännu ej kunde gå utan kröp på golvet å var mycket späd. Maria ammar själv. De åkte mäd egna hästar, 3 svarta. De hade bråttom, ty de skulle hinna hem till Säby innan qvällen. Sara, en gammal trotjänarinna, var ock mäd. De hade legat vid Kungsskogen om natten. Bröllopet var den 25 dennes.

Maria Sköldberg, 1837–1931, är född Pehrson, syster till Victor, och alltså även till Anna Begman. Marias och Adolfs barn är än så länge Anna född 1857, Emil född 1858, Sven född 1861 och Carl född 1863. Säby ligger norr om Mariestad vid Berga kyrka.

29/8 var Emeli Zettervall inne här tillika mäd sin bror doktor Zettervall. Hon för att handla litet å så för att taga avsked. Hon skall följa mäd sin bror till Stockholm, till sin moster fru Westin. I går gjorde pastor Alsterlund sin avskedspredikan å var här i afton på avskedsvisit. Han fick i håven 316 rdr. I morgon flyttar de till Gåsborns pastorat, 30/8 voro Sophi å jag hos Rydbergs på visit, blevo mycket välkomna. Rydberg å Tilda äro ännu qvar. Tilda spådde att jag snart skulle få göra bröllop. 31/8 kom Fagergren å Stina hit i affärer, de åto middag här. Mamsell Eriksson mäd flera kom från Marstrand. Mari Olander hade brev mäd sig från Carin.

1/9 i dag har en av Nymansons söner inträdt i apothekaryrket här hos Hellman. I går hölt jag på att slå mig utför lilla trappan, varav jag i dag har mycken men. 3/9 var gamla fru Rydberg samt Tilda, Lovis, Sophi, Anna, Eva här på caffe å åto krusbär. Det var i mitt tycke rätt trevligt. 4/9 söndag var Hellman å jag till kyrkan. Prosten Undén predikade. Även lystes det för Edla Söderberg å premier löjtnanten Arenius. På aftonen var vi desamma ute å gick till Sannaskogen till den stora stenen der bänken står framför. 5/9 hos Kylenstjernas på caffe på samma personer som hos mig. 6/9 hos Sophi på desamma utom fru Lovis å Eva Rydberg. Der var dessutom C Lundbom, Mina Carlström samt M Lagergren. 7/9 i dag är det Tilda Rydbergs födelsedag som firas inom familien. Ett stort positiv, som en häst drog på en dertill inrättad vagn mäd en mängd rörliga figurer uti, kom in på apotheksgården. 8/9 kom Elsa å Carl Wahlund samt Guss in på en liten stund å frågade efter Carin, hur snart hon kommer hem. Strandberg slaktade en tjur som han köpt vid Sanna och som kostade 300 rdr. Köttet efter honom vägde 60 skålpund, huden å talgen 3. Almas presenter på födelsedagen, av sitt herrskap häradshövding Falk, ett par handskar, en sax stor å präktig, papper, pennor, lack, brevkuverer å 10 rdr till portretter. Då de kommo hem från Marstrand fick hon en dyrbar brosch, broderad krage å manchetter, ett klädningstyg mycket vackert. 9/9 i dag har jag skrivit till Hjalmar. Hellman har reparerat svinhuset, satt nya syllar derunder, lagt in nytt golv, en ny ho, lagt om svingården, satt nytt stängsel derför samt en ny grind, som i dag är slutat. 10/9 syltade jag lingon, 5 skålpund bär, 4 skålpund socker samt gammal hallonsylt mäd lingon, som blev ganska bra. 11/9 var bjudning på caffe hos Lundboms, men ej supé. Ingen herre var synlig på hela afton och ej heller var unga fru Rydberg där. 12/9 minns ej något anmärkningsvärt utom att det var fult väder för dem som var på Philipstads marknad. 13/9 kom apothekar Bruntings in vid förbifarten, de kommo från Carlstad. Man bjöd dem caffe, punsch, äpplen å päron, som de läto sig väl smaka. De hade sin son mäd sig, Feodor heter han, 5 år gammal, en dotter har de ock, som är 2½ år. 14/9 hade jag ont i huvudet å kunde ingenting uträtta.

Julafton 1864 som vanligt. Personerna: Hellman, jag, Erik, Sophi, Carin, provisor Lindén, Julin, Axel Nymanson, jungfruerna Augusta Shill å Mariana Lagerqvist, pigorna Anna å Johanna. Hjalmar i Stockholm ville ej avbryta sina studier. Jag saknade honom mycket, men jag har lärt mig att sakna. Men ännu ej lärt att återhålla mina tårar vid minnet av de saknade.

Julklappar: Hellman gav mig en almanack mäd de 18 rdr uti, en korgstol, ett bläckhornsställ, av Carin fick jag ett par kastorhandskar, av Sophi en dyna till korgstolen sydd mäd sefirgarn, mycket vacker, av provisor Lindén en pirat, från Lisa ett blått sianse-(?)band av kräpp. Vad jag gav: Till Hellman en väst, 6 nattkappor, ett par långa ullstrumpor, till Carin 6 par fina bomullsstrumpor, 3 par röda yllestrumpor, till gossarna Julin å Axel Nymanson varsin silkeslånghalsduk.

Juldagen roade vi oss mäd att spela kometen.

Annandagen ensamma hemma, det var väl bal, men Carin tål ej vid att dansa, hon blir då så trött å näsblödningen är då ej långt borta. 27/12 bjudna på te å supé till Leonard Rydbergs, der var mycket folk å en livlig dans. 28/12 kom i skymningen, då Carin å jag brukar spela grabyss, fru Undén, Victor, Hanna å Mina, straz derpå Wahlunds ungdom, Jacob, Gustaf, Carl, Elsa, mamsell Dahlberg, en stund derefter fru å mamsell Hygrell. De stannade qvar till qvällen å rogade sig så gott de kunde. 29/12 var Victor Undén här å hämtade ett brev som han skulle hava mäd sig till Göteborg till capten Petersons. Han fick då av mig mitt portrett som han begärt. 30/12 kl två på aftonen reste Victor till Finnskoga å följande dagen till Göteborg att emottaga sin condtjon hos apothekar Ringström. 31/12 fick Marjana gå hem till Björneborg. Vi som vanligt nyårshelgen hos Eriks. Framliden natt kom mycken snö, sedan det en lång tid varit fruset å lugnt, vägarna väl tillkörda. Endast natten till den 30-de blåste det något, då äfven den olyckan inträffade att en ladugård brann upp i viken.

1/1 1865 nyårsdagen, en klar å vacker vintermorgon, träden fulla mäd rimfrost, vinden sydost, solen förgyller skyarna, hela dagen klar å mycket kallt. Vi voro hos Eriks. Sophi hade en svår tandvärk, hade blodiglar dragmedel bakom örat, opiedroppar, brännvin, peppar, varma omslag, ingenting ville hjälpa. Dock stillades hon något så hon kunde vara mäd oss å spela kort. Ingen av oss åt kyrkan. Hellman läste ur Wallins postilla en härlig predikan. Kölden var sträng. på kvällen kl 8 var det 28 graders köld. 2/1 på natten en obehaglig uppståndelse hos Eriks. Gossarna på kontoret väcktes därav att de hörde liksom någon hade sågat i järn på Mitanders rum, han var bortrest. De går upp, väcker Erik, som också går upp, klär sig, går in i rummen å söker, men finner ingenting. Sophi blev så rädd, fick nervskakningar så att tandvärken försvann. Hon tordes ej vara ensam. Medan Erik var ute måste hon väcka en av pigorna.

Karin Englund: Mitander ägde Alkvetterns gård ett tag å lär ska ha varit en patron med mycket yviga vanor.

3/1 ingenting anmärkningsvärt. Carin gick ut i skymningen för att taga motjon. Hon gick då in till Christina Lundbom å stannade där kvar till afton. Strax efter sedan hon gått hemifrån kom mamsell Lagerlöf å sökte henne. 4/1 var bjudning till Wahlunds, stor bal, skarpskyttemusik, ungdomen mycket livade. Carin å jag fingo åka dit, beställde hästen tillbaka kl 12, suphen var nyss börjad. Sedan jag ätit lake lämnade jag kalaset. Carin åt inte alls, hon var så trött, å glad att vi fingo fara hem. 5/1 ett brev från Stina Fagergren till Carin å ett från Anna Bergman, var den dagens märkvärdighet. 6/1 trettondagen lugnt å klart väder hela dagen, vinden sydost. Sophi sängliggande. Doktor Berg har varit der på morgonen, men på aftonen var hon bättre. 7/1 var som vanligt, men Sophi Hellman var på kalas hos Rådbergs. 8/1 var vi hemma hela dagen, ingen här. När Hellman sov middag drömde han att någon kittlade honom. Som han skulle skuffa den ifrån sig, skuffade han till bordet, att de derpå befintliga föll i golvet med en förfärlig skräll. En vit porslinsmugg med upphöjt lövverk på, full med dricka, ljusstakar, knektar å saxar mäd.12/1 på aftonen kom Anna Bergman. Hon ärnade sig på balen tjugondagen men mådde ej riktigt väl. Hon tillbragte tiden hos oss å reste hem den 14-de

5/2 kyndelsmässosöndag har det varit stort slädparti. Carin var bjuden av Lundin att åka till Östervik, längre gick ej färden. Där vände de om, sedan damerna blev trakterade med glödgat vin å biskvi å herrarna varm punsch. Bal på natten, Lundins dräng hämtade Carin till balen. 6/2 Sophi här på aftonen att få höra vad roligt det var på balen. Sedan spelte vi rams. 7/2 bjöd Sophi oss på caffe å att se kungen resa förbi. Men han kom ej förrän kl 7 på kvällen. Han åt middag hos borgmästaren. Vi åter spelte rams. Mina Kylenstjerna var också der. 8/2 kom fruntimren Hygrell hit på caffe å åto qväll´n som bestod av turkiska skärönor mäd skinka å köttkorv, the å småbröd samt gräddkaka med sylt. 17/2 sjuknade Marjana i nervfeber. Flyttades in i Carins rum lördagen den 18. Carin flyttade upp på Hellmans rum den 19/2, sjuknade natten till måndagen kl 3 på morgonen i svåra kräkningar, som fortforo tills jag kom upp. Genom varmt havremjöl i en påse lagd på magen stillade något av kräkningarna. Doktorn var redan för Marjanas räkning tillitad. Det var nervfeber som Carin hade, men lindrig. Hon är ännu ej frisk i dag den 27/2. Marjana är väl något bättre men har ej kunnat vara uppe någon stund. I går 26/2 kristnades Lundboms lilla son, jag var fadder å bar honom. Han var född Carldagen å fick av den anledningen namnet Carl. Faddrarna voro förutom mig fru Sophi Rydberg, Eva Rydberg å Carin Hellman, men hindrad av sjukdom istället Anna Ry. Herrarna var August Ry, Södergren, herr Landin å Salstedt. (Den 13/9 1866 slog samma lille Carl Lundbom sig ut för ett fönster från andra våningen i gatans rännsten, där lyckligtvis var så mycket smuts å vatten att han obetydligt stötte sig.)

15/5 1865 på Sophia-dagen som beslöts att firas av Rakel Åkerström, Carin å Mina Kylenstjerna. Men vädret var regnigt å man i så fall måste avstå från den överenskomna planen. Man skickade bud på henne å sade att pappa hade något angeläget att säga, men att han ej för det regniga vädret å sin gikt ej tordes ut. Hon sade att hon kunde hava samma skäl att ej komma hit. Vi fick länge vänta. Hon hade så mycket att göra, Anna var sjuk, hon hade måst städa Rakels rum å mera sådant. Så hade hon Carolin Paulin hos sig för att sy de skjortor färdiga åt gossarna, ty hon skulle stryka i vickan. 12/5 var Hygrells här på caffe å suphe, tillika mäd Kylenstjernas å apothekspersonalen.

1/1 1866 passerades dagen hos Eriks i sällskap mäd Rothens å 3 deras flickor, Lovisa Edman samt herr å fru Kylenstjerna. Nöjet för aftonen var kortspelet ”Kometen”.

Lovisa Edman är syster med bror Göstas hustru Charlotta Edman, 1799–1872. Göstas och Lottas döttrar är Anna, 1831–1904, Lovisa,1833–1903 och Valborg, 1837–1895.

2/1 fick Carin brev från Hjalmar som skrev att han var nöjd å belåten mäd sin plats, men ändå önskar han sig ett eget hem, måtte han snart få det, å det så trevligt som han föreställer sig det. 3/1 rustades i ordning för att på kvällen emottaga konungen mäd illumination å marschaller. Bland allmogen var uppbådat 900 man uppställda efter vägen mellan Åtorp å Christinehamn för att mäd bloss lysa konungen. Vädret var på det högsta svårt, regnigt å blåsigt å mäd ankomsten hit kom en stormby mäd snöblandat regn, att de mäd möda fingo sina lysanstalter att brinna. En måltid var arrangerad för Hans Majestät, vars make man aldrig sett i Christinehamn. En man från Göteborg påstod, att han ej der en gång smakat eller sett en i allo så väl arrangerad måltid. Fru Larsson, restauratrisen här i staden, var den lyckliga som framtrollat detta opus. 4/1 avreste konungen kl ½7, sedan han druckit caffe samt ätit ½ stekt sill mäd potatis till, som oskalade serverades. Vi voro bjudna till Leonard Rydbergs på the å suphe. Der var en stor samling av äldre å ungdom. De unga dansade, de äldre sågo på å talte om dagens å gårdagens händelser.

5/1 samma väderlek, samma frid å lugn inomhus, Hellman läser högt för oss om aftnarna.

6/1 trettondagen lika mäd föregående, men på natten hade fallit litet snö. Sophi var inne en stund på aftonen å hade mäd sig en liten 5 års gosse av Gutapärkapojkarna, ett qvickt å livligt barn. 7/1 träden fulla mäd snö, vädret lugnt å blitt, på förmiddagen började det smått vända, träden blev snart fria från sin prydnad. Erik var inne på förmiddagen å talade om att borgmästare Wahlund hade avlidit i går kl 8 e.m. Vi voro hemma hela dagen, ingen här. Jag ville gå till Rotens, men Carin vill ej gå bort om söndagarna. 8/1 flickorna Roth tillika mäd Ida Norström kommo på förmiddagen på en stund. Det var oväntat få se Ida. Fru Geijer hade tillbjudit henne att få resa till Rotens, emedan hon ej väntade något främmande på länge. 8 dagar skulle permissionen räcka. På eftermiddagen kom fru Lundbom samt Erland Lundbom. Senare sändes bud på Palle Lundbom, så fick de vara kvar till qväll’n.

Erland Lundbom, 1834–1884, Per Adolfs betydligt yngre bror, kom till storebror som 20-åring och jobbade hos honom i 9 år som ”bodbetjänt”. 1863 flyttade han till Kungälv, var till sjöss, avlade kaptensexamen och återkom till Kristinehamn 1872 som koopverdikapten. Tog snarast ut lysning med Carin. Enligt mormor Sara var de förälskade redan i ungdomen. Men nu åter till 1866, då han väl bara är hemma på besök?

9/1 Hellman opasslig, låg hela dagen. I skymningen kom bror Gösta. Han berättade att Ida fått telegram efter sig å skall resa i natt. Fruen hade blivit sjuk, och hon hade beställt sig plats på diligensen till i natt. 10/1 Fru Källman å lilla Göthilda här på förmiddagen. Carin var gången till Rotens och kom hem å berättade att Ida ej fick åka mäd på postvagnen, oaktat platsen var ledig å betald, av skäl att hon hade för mycket paketer. 12/1 var tjugondagsmarknaden. Ingen av oss voro ute på marknaden. Hellman hade en svår snuva å hosta, detsamma hade också jag. Tjugondagen var klart å vackert solsken. Stark frost på natten, rim i träden. 13/1 balen som var tillämpad inställdes i anledning av borgmästarens död. 14/1 av samma anledning blir ej i dag den tillärnade kongsären. Bjudningen till borgmästarens begravning är i dag den 14-de kl ½1 på dagen. Förliden natt har det fallit något snö. Hellman håller sig i sängen i dag, han har svår huvudvärk. Mamsellerna Carlström ärnade sig hit, men som pappa låg, kunde vi ej taga emot dem. Istället bad Sophi dem till sig å oss mäd. Jag gick, Carin stannade hos sin fader. Regn å blåst hela natten till den 15/1, ingen snö kvar. Hellman bättre.16/1 kom patron Bergman in från Lundsberg. Hans yngsta son Erik var bliven död. Carin fick förtroende att köpa sorgsaker, klädningstyg åt fru Anna samt svarta förkläden å dito handskar åt hennes 4 pigor. Carin sydde tröjan till det svarta åt Anna.

Erik var Bergmans barn nr 3 och född 1860.

17/1 var flickorna Roth här, Walborg för att taga avsked, hon skulle flytta om till Elfdalen till Loviseberg. Hennes blivande husbonde heter Friberg å dess fru Hedda Herlén. 18/1 voro vi hos Rotens på aftonen. Man spelade grabyss å berättade spökhistorier. Flickorna Lovisa å Anna broderar på brudlakan åt en mamsell Laurell, som skall gifta sig med en doctor Åberg. Han en äldre man med förmögenhet, hon av en hederlig familj med många syskon. Lakanen var av det finaste lärft, mönstret utmärkt vackert i schattering, tillika mäd örngodtsvar 2 stora 2 små, ett lintyg broderat omkring hals å armar. 19/1 på kalas hos mamsellerna Carlström. Fru Wahlund skrev några rader till Carin att Agda Tranberg får åka på samma vagn som fört ungdomarna Wahlund till Finnskoga, om hon der infinner sig tisdagen den 23-dje. 20/1 ostörda vid spinnrocken, hela vickan blåst å regn, vinden sydost. 21/1 förliden natt klar mäd frost, solen gick strålande upp å sken hela dagen. På aftonen hade mamsell Anna Berg sin konsert, hon spelade utmärkt snällt biträdd av en violinqvartett och några sångstycken. Publiken hade en njutningsfull afton. 24/1 kl 2 på e.m.kom Agda hit. Hon hade legat över natten hos patron Westers på Billinge. Fru Wester var mäd henne till staden. 27/1 var mamsellerna Carlström å Lagergren samt Christina Lundbom å hennes lilla Anna hitbjudna. 28/1 var bal, hans majestät återkom från Norge, hade legat vid Brunsberg, åt middag på Gustafsvik, passerade staden kl 6. Här var illuminerat. Där Varumsgränsen vidtog lyste bönderna mäd bloss, men från staden till nämnda gräns, var endast månbelysning. Till Torpåsen lyste Varnumsbönderna, der var hästombyte. 30/1 var Lotta å Lovisa Edman å flickorna Roth här. Jag skrev till Hjalmar. Agda å Carin var på besök hos Lundboms.

3/2 voro vi bjudna till Lundboms på kaffe, the å suphe bland deras närmaste vänner. 7!2 fick jag brev från Hjalmar. Han har tvänne gånger haft sin svåra huvudvärk sedan jul, det är för ledsamt. 8/2 brev från Carolina Fagergren, hon börjar trivas bättre. 10/2 denna förlidna vicka har det fallit någorlunda mäd snö och är kallt. 17/2 hela vickan snögade, i dag värst. I afton står Augusta Brantenberg å Erik Broström brudfolk. I dag på f.m. var fru Eden här en liten stund, pastor Eden helt kort. 18/2 blev vi bjudna till Wahlunds på Edens, men jag hade ingen lust. Jag ville skriva till Hjalmar, Carin å Agda foro, ty man hämtades. Vid hemkomsten berättade de att Eden skulle opereras, som också försiggick i måndags den 19-de.

Mitt i sommaren år 1865 drabbades Karlstad av en stor brand. Carlstad-Rotharna, och många fler, fick söka sig tillfälliga boenden, bland annat i Christinehamn. Ann-Katrin har ju berättat om en hel del av deras besök och fortsätter:

”Inga anteckningar under hela tiden från februari förrän den 12 juni då resan till Stockholm anträddes. Under den tiden bodde bror Gösta mäd sin familj ännu kvar här i staden, å Lotta å hennes flickor gingo ofta hit ner i trädgården å sutto hela dagen i lusthuset. Bror Gösta mäd de sina återvände till Carlstad i slutet av october. Bror Gösta gick på ångbåt, men Lotta å Lovisa åkte mäd hyrkuskvagn, resan kostade 12 rdr. Detta år flyttade pigorna Fia å Christin å pigorna Lovisa å Johanna kommo istället”.

12/6 1866 anträddes resan till Töreboda, sedermera på järnväg till Stockholm. Madam Blomgrens häst å dess dräng skjutsade oss till Torved där nattqvarter togs. Middag ur matsäck åts vid betstället å caffe dracks vid Björtorp. 13/6 från Torved reste vi kl 9 mäd hästar, ankom till Töreboda omkring kl 11. Der var Ida Stirlander oss till mötes, der åt vi middag å drack kaffe. Middagen bestod av stuvad oxstek mäd potatis, sur å söt mjölk samt bakelse å kostade 6 rdr. Avgick derifrån kl ½5, anlände till Hallsberg ½8, nattqvarter på hotellet kostade för 4 sängar 4 rdr.14/6 avgick från Hallsberg klockan 7, anlände till Pålsboda ½8 der resan avbröts å begav oss till Folkasbo. Syster Carolina å flickorna voro oss till mötes mäd hästar å vagn, den sednare tillhörig capten Wesen. Övervar den 14-de hos syster Carolina der vi så hjertligt å frikostigt undfägnades på alla vis. 15/6 utbytte vi Alfhild istället för Agda och fortsatte resan. Väderleken under resan var första dagen vackert men blåsigt, andra dagen från kl 9 regnade det men ej så hårt förrän vi kom fram till Töreboda. Då började det regna starkare å åskan gick, å när vi gick till stationshuset öste det ner. Upphörde mot qvällen, var uppehållsväder tills vi kom till Folkasbo, men sedan omvexlade det. Den 15-de var uppehållsväder, men natten till den 16-de regn, dag ostadig. Herr Laurents är utmärkt artig, alldeles ovärderlig.

16/6 drack vi vårt morgonkaffe å Davidssons paviljong emedan kaffeattiraljerna här ej var i ordning. Middag hämtade vår jungfru från ett spisställe, 3 portioner à 16 skilling och därav blev över till qväll ´n, å jungfrun fick det sista. Det var köttbullar å potatis. på aftonen ärnade vi oss till Djurgården till Laurents men blevo hindrade av vedsågaren, som sågade å bar in ved åt oss. Drack derföre kaffe på första stället samt promenerade i trädgårdsföreningens park, der 2 öres avgift för person erlägges. Derifrån till Strömparterren, hörde musik, såg på grant folk, gjorde en tur, blevo trötta å åkte hem. 17/6 söndag Hellman å flickorna till Gudstjänsten i slottskapellet, jag hindrad av min onda fot som är rödsvullen å bulnad. Till Djurgården att uppsöka Laurents boning, men förgäves. Trötta å ledsna sågo vi en stund på folkmängden som var otalig. Hellman köpte 6 fikon å 12 jordgubbar för 6 skilling vardera, blott för att prova dess värde. Sedan åkte vi hem från slätten, det kostade 2 rdr, glada över vår hemkomst. En stund derefter ringde det å vi öppnade. Döm om vår överraskning å glädje, det var Hjalmar, kl var då något över 6.

18/6 vädret oklart å blåsigt. På aftonen gjordes utfart till Djurgården. Vi träffade där Laurents som förde oss hem till sig, på en brant stig till ett litet krypin i ett buskage, kyligt å fuktigt, tapeterna i livlig rörelse av luftdraget. Kl 5 gingo vi härifrån. Sedan vi hos Laurents druckit saft, tog Laurents ungdomen mäd sig till Manilla, Rosendal, en ganska vidsträckt promenad. De återkommo trötta å i regnväder. Sedan vi intagit en sexa, återvände vi hem ganska trötta. 19/6 Hjalmar hade sin svåra huvudvärk men var utgången. Åt middag borta, kom hem kl 4, tog in morfin, köpte biljetter till operan för Hellman, mig å sig till Kronjuvelerna som då gavs,sss var biljett kostade 3 rdr, musiken å sången förträfflig. Vid hemkomsten kände sig Hjalmar någorlunda återställd. 20/6 Hellman å Hjalmar utgångna, den förra i affärer, den sednare på besök. Carin har varit ute å köpt strömming, en halv val kostade 12 skilling, som jag rensat och hon nu håller på att steka. Aftonen till spektakeldags hemma, sedan på Nya theatern å såg Sköna Helena, tillräcklig att se en gång. Där upptäckte vi några bekanta, först Leonard Haak, så Maria Sköldberg mäd sin [oläsligt], fru Magnell å mamsell Mitander.

21/6 besök av Carl Gellerstedt, han lovade mig åtskilliga buskväxter från Gotland. Så gingo alla ut, flickorna att se riksdagen avblåsas. De träffade då doctorinnan Holmgren å dess barn. Medan de voro borta kom Maria Sköldberg. 22/6 var Hellman till Djurgården å bjöd Laurents på kaffe i Strömparterren till kl 4. Som vi skulle gå, kom Maria Sköldberg. Hon skulle göra ett besök på barnhuset angående ett litet barn som hon rekommenderat till ett barnlöst folk av sina bekanta. Vi trodde ej att hon skulle dröja hos oss så länge, utan vi kokte kaffe å bjöd henne. Så gick hon å Carin till barnhuset. Sedermera följde hon mäd till Strömparterren, der Hellman å Laurents väntade oss å ej hade druckit kaffe förrän vi kommo. Sedan följdes vi åt att bese lövmarknaden, en egen företeelse av majstänger i olika storlekar, lövsalar, gungor å för övrigt allt möjligt både i matväg, tyger å bohagting. Fru Laurents köpte ett skålpund tvinnat ullgarn till strumpor för 3 rdr 12 skilling. Vid röda bodarna skildes vi vid fru Sköldberg. Sedan vi hemma druckit saft å intagit en tarvlig sexa, återvände Laurents.

Kl 6 midsommarafton reste Sköldbergs till sitt Säby. Det regnade mycket. Hjalmar var bjuden av fru Mideldorph till Bellmansro på kaffe kl 8 men blev hindrad av regnet. På aftonen blev vackert väder. Hellman gick till apotekare Åman. Vi åkte på omnibussen till Strömparterren, där vi sutto hela aftonen. Hjalmar var då mäd oss men gick sedan på visit till Svanberg. Vid vårt hemgående gingo vi in på ett schweizeri å åto för 6 skilling bakelse vardera. Hemkommo samtidigt mäd Hellman å brodren till Julin. Som midsommars afton hade vi beställt oss gröt, det var mannagryns. 3 portioner à 16 skilling räckte till 5. Midsommardagen bevistade gudstjänsten i Storkyrkan.

… Dörrarna till den dyrbara altartavlan voro uppslagna, en god predikan, ingångspråket var ”Jag är när eder alla dagar intill världens ände” å ämnet var ”Gud i naturen och i nåden”. Kl 5 på e.m. tog Hellman en droska å så fingo vi åka till Ulriksdal. Åkte ut genom Roslagstull o kommo åter genom Norrtull, var en timma vid Roslagstull, vattenkonsterna spelade, ett vackert väder, mycket folk på alla backar var man for fram. Den 25-te på f.m. var Hellman ute i något ärende, vi hemma. På e.m. till Djurgården o sågo märkvärdigheterna i Byshorns [?] villa, ända upp i tornet, där det är en förtjusande utsikt. Derifrån till Hasselbacken, där Hellman tog in en ½ butelj punsch, kostade 1 rdr, 5 bakelser 50 öre, därifrån på båt hem. Vid landstigningen mötte vi Magnus Roth, som då for över. Han lovade hälsa på oss. På f.m. var Gellerstedt här, han skulle gå ombord till Gotland på qvällen kl 8. Kaffedrickningen på Bellmansro försiggick den 25. Sedermera åts middag på Hasselbacken. Fru Mideldorph bestod hela kalaset. Sedan var Hjalmar på lilla theatern,

Den 26 på förmiddagen var jag mäd Hjalmar på visit hos mamsell Bergstedt. Där träffade jag fru Mideldorph samt hennes doter fru Svanberg o dess doter, en ung 12-årig i slynåren. Jag tackade dessa bildade för sin smak och ton, för deras vänlighet o godhet mot min son, blev trakterad mäd saft. Mamsell Bergstedt lovade hälsa på oss. För övrigt var vi hemma hela dagen. det är en stark värme, Hellman har ont i ryggen. Den 27-de vaknade jag kl 12 på natten störd av vägglöss som jag plockade o dränkte i ett vattglas. Kl 3 gick jag upp för att koka kaffe, men det fanns ingen ved i köket, utan ner i en källare. där ingen av oss varit. Där var långa gångar och många dörrar. Carin hittade rätt på den o saken blev hjälpt. Kl 6 reste Hjalmar på snälltåg till Göteborg. Vi voro den dagen mycket tungsinta o sömniga. Julin kom åter från Nyköping, där han varit o hälsat på sin mor. Hellman köpte biljetter till ”Regementets dotter”, Carin o Julin var Hellman följaktig.

Den 28-de voro vi på Rixmuseum. Julin o flickorna gingo, men Hellman o jag åkte. Vi voro där från 10 till 3, tog blott tavelexpositjon i betraktande. Allt vad vi såg var storartat o präktigt. Biljetten kostade 75 öre per person. Julin o jag köpte oss varsin lottsedel för 1 rdr. Sedan var vi hemma det övriga av dagen. Den 29-de kl 11 gick ordinarie tåget och mäd det gick Julin tillbaka. Vi voro hemma, åt middag, sov, drack kaffe, under tiden kom ett litet regn och uppfriskade luften o jorden och varefter vi gingo ut i härvarande park, satt där betraktande de förbi-åk o gående, drack mandelmjölk mäd åtföljande bakelse. Så slutade den dagen. Den 30-de beslöts att göra en tur till Djurgården o hälsa på Laurents och taga en vårmiddag där och vara ute hela dagen. Men ditkomna voro de inresta till staden, vi sade pigan att vi skulle komma åter, vi satte oss vid Bellmans byst o funderade på saken. Men beslöt då att på Bellmansro kunna få oss en smörgås mäd tilltugg o bayerskt öl. Det sednare kunde fås men ej det förra. Vi begärde o fick kaffe o bakelser samt öl, därifrån till Rosendal, besåg blomster o plantager samt satt o gick där till klockan bortåt 4. Då gick vi åter till Laurents och fann dem hemma. Fru Laurents hade träffat fru Larsson i sällskap mäd ett annat fruntimmer, men det kunde ej vara fru Scharpenter [?] ty jag tycker jag skulle ha känt igen henne, ty de flickorna brukade hälsa på oss vid Marieberg.

Juli månad 1866 den 1=a på söndag morgon bäst vi satt så kom Leonard Haak, mamsell Larsson samt fru Scharpenter, det var således Mari Björkman, fastän fru Larsson ej kunde känna igen henne. Hon hade blivit så fet och så hade hon mörka glasögon, som verkligen gjorde henne oigenkännlig. Hellman o flickorna skulle gå till Clara, jag orkade ej, hade gått så mycket dagen förut. När de kommo till kyrkan, var den så full så de kommo ej in. En omtyckt präst som Stockholmsborna springer efter. Under tiden så träffade vi Nils Drakenberg. Han talade om att Johanna o Hinnerson voro i kyrkan o omtalade även att bror Nils var så dålig att Anna-Lisa ej ville lämna honom ensam hemma. Hennes mening hadee annars varit att få hälsa på Drakenbergs. Anna Roth var med Hinnersons. Magnus Roth lär också varit sjuk här i Stockholm, men som vi ej känner hans bostad, så kan ingen titta till honom. De unga ärnar sig till Maria Drakenberg. Till slottskapellet ställdes kosan. Väl ditkomna började det regna, men blev vackert tills de gingo hem, men sedan kom mycket regn. Föörst mot aftonen blev det vackert o vi åkte ner till Strömparterren på omnibussen. Mamsell Larsson var då mäd. Hon hade kommit förut vid 3-tiden på afton. Där satt vi en stund o såg på folket, så gick vi hem.

Den andra besågo vi Zooloogiska Riksmuseum, fåglar, djur, koraller, snäckor, petrifikater m.m. Omöjligt att på en gång se och uppfatta. Åt mig köpte Carin ett svart skärp mäd stålspänne som kostade 2 rdr. Sednare på afton började det regna. Vi rogade oss mäd att spela kort.

Den 3-e på morgonen gingo flickorna till Kornhamn för att visa mamsell Larsson hvad stor tillförsel af alla slag där finnes. Medan de voro borta fingo vi besök af apothekar Wats samt en norsk apothekare o dess fru, man förfrågade sig om Hellmans nya ångapparat. Klockan 11 gingo vi mäd en omnibus till Stallmästargården, därifrån till Haga på ångbåt. Men, som han ej egentligen lade till där, så blef landstigningen svår. Jag hade troligen fallit i sjön, om ej mamsell Larsson fattat mig i hand, men hon förlorade sin hatt, som blåsten förde i sjön. Men den kom snart upp, utan att ha tagit någon särdeles skada. Vi såg prins Gustafs monument, fortsatte vår väg till slottet, där stod gröna soffor vid slottsväggen, som vi satte oss på. Men då kom en hoflakej o sade att vi ej fingo sitta där. Jag frågade honom var orangeriet var beläget. Vid gamla Haga sade han o pekade däråt vi skulle gå. Om ni kommer dit innan 1, så träffar ni orangeriföreståndaren. Vi gingo, men jag hade strid mäd Carin, som tyckte att vi skulle gå åt ett annat håll, ty detta var aldrig rätt. Vår väg ledde oss förbi grundmurarna till det slott som Gustaf den tredje anlagt, det var ganska märkvärdigt att se dessa källarvåningar, inga valv fanns, endast över dörrarna, derav kunde man dömma till över varandra ämnade källrar, utsträckningen var ganska stor, det ligger på en lerås. På andra sidan var ett vilt o djupt moras. Slutligen kommo vi fram till det så kallade gamla Haga, som nu är endast stallbyggnader. Der frågade vi vidare efter orangeriet o fingo anvisning. Skynda er ty kl 1 stänger de. Klockan var då halvett. Bakom stallarna var ingången genom en grind i götisk stil. Vi skyndade upp till orangeriet, der vi oanmälda gingo in . Ingen människa sågo vi till, blott en karl som klippte gräsvallarna. Vi blevo angenämt överraskade av den mängd sköna blommor rikt florerande o smakfullt uppställda. Dessa voro mest kända blommor, såsom alla variationer av pelargoner, fuxsier, toffel, pioner, verbenor, cedum o många många fler som vi ej sett förr o ej kände namnen på. En hette Clematis, af sällsynt utseende, blå till färgen. Både ute o inne rådde en utmärkt smak, ordentlighet o frodigt utseende, stora långa sträckor av driverier av alla möjliga slag, men vad mycket kan man hinna se på en timma? När vi kommo till grinden för att gå, voro vi inlåsta. Men Alfhild hade sett, var de lade nyckeln, vi låste upp o gingo vår väg. Himlen hotade mäd regn, vårt hopp stod till Stallmästargården o omnibussen, vi lyckades o voro hemma klockan tre e.m. Strax efter bröt regnet ut, vi åt middag, sov, drack kaffe, läste, spelte tok, så gick den dagen till ända.

Den 4-de regnade det tidtals. Hellman gick ut för att köpa biljetter till Friskytten. Carin o mamsell Larsson på hantverksföreningens utställning, men där var allting så dyrt. Leonard Haak kom upp för att höra när mamsell Larsson ärnade resa, han ville då hämta henne i droska till station. I aftonbladet läste vi om lilla Erik Willhelm Rydbergs död mäd mycket deltagande. På qvällen voro vi allesammans på spektaklet, bjudna av pappa Hellman. Mamsell Larsson hade köpt ett skålpund konfäkt, vilket hon frikostigt bjöd av. I Friskytten är musiken o wargklyftan det bästa, vi såg där inga bekanta mer än Gustaf o Carl Wahlund.

Den 5-te i dag reste mamsell Larsson härifrån ledsagad av Leonard Haak till station. På eftermiddagen var flickorna o hälsade på fru Stenman o faster Carolinga Djurberg, blevo mycket välkomna. Jag var inne hela dagen, vädret hotande. Hellman gjorde en propå att gå till Berzeli park, men så började åskan gå, o regn i srömmar, flickorna hade undkommit ovädret.

Den 6-te samma ostadiga väder. I dag har jag fått brev från Hjalmar, han är frisk gud i lov. Så hade Carin ett från Fia, attt allt står väl till hemma. inga förlustelser denna dag, vi äter, sover, dricker kaffe, läser o spelar grabyss o marjas. Emellanåt spelar o sjunger Alfhild.

Den 7-de besök av Elsa o Carl Wahlund. Carin gick mäd dem ut, Hellman är också utgången, det är middag, fru Laurents har också varit här, hemma det övriga av dagen.

Den 8-de söndag hade Stenmans lovat komma hit på f.m. o sedan klockan var 11 slagen, kommo de, man bjöd dem vin o bakelse. Vi hade givit återbud om vår middag ifall Stenmans ville antaga Hellmans bjudning att äta middag på hotell Fenix. Men det kunde de ej, för fruen har spisgäster. Hellman bjöd dem då att möta oss i Strömparterren o dricka kaffe, derifrån till Djurgården o Hasselbacken. Där slog vi oss ner, drack punsch o hörde på musiken. Hellman tyckte de ej borde spela annat än Bellman. Bland annat speltes ur Sköna Helena, som tycktes mig vackert. ”Nej nu vill jag ej sitta här, när de ej spelar Bellman”. ”Vänta nästa stycke blir”, så blev det ett potpurri av flera folkvisor, till slut värmlandsvisan. vi gingo ut därifrån. Stenmans följde mäd oss hem o tog en smörgås.

Den 9-de var beslutat att gå till Djurgården o äta middag av mädhavd spicken skinka, ost o bröd. Laurents skulle bjudas på kaffe på Hasselbacken, sedan på the o sist på herr Roséns representationer. Men allt förvandlade sig. Till Strömparterren hunno vi, der gingo vi under tak i verandan på inväntan av vackert väder, drack kaffe med semlor till, vi voro 4 personer, kostade 75 öre. Då beslöts taga stenmuseum i betraktande, kosan styrdes dit, såg allt vad sig kunde, varpå man snart nog tröttnar. Vi sågo också från fönstren saluten på hertiginnans födelsedag på Kastellholmen. Vid utgåendet mötte vi Victor Pehrson från Gellråsen o dess fru. Utkomna störtregnade det, vi blevo genomvåta, innan vi hann att få en droska, som lyckligen förde oss hem, då vår mädhavda matsäck smakade oss väl. Jungrun tillsäges vanligen att ingen mat behöver hämtas. Det övriga av dagen slöts som vanligt.

Den 10-de voro vi hemma. Sedan vi druckit kaffe kom mina brorsdöttrar fru Hinnerson o Anna Roth. Patron Hinnerson är mycket hygglig o vänlig. Han o Johanna spelade några valser tillsammans. Torsdag skall vi mötas på Hasselbacken. Hellman bjöd dem dit på kaffe.

Den 11-e onsdag regnade det mest hela dagen. Gårdagens förmiddag sågo vi Riddarholmskyrkan mäd dess dystra o murknade innehåll.

Den 12-te en utmärkt klar o vacker dag. På f.m. skrev jag till Hjalmar, på afton voro vi på Djurgården, der vi mötte våra släktingar och mäd dem Magnus Roth. Hellman bjöd på punsch o bischoff samt att höra på alpsångarsällskapet faun, så kallar det sig, o på Hasselbacken kaffe. Ångturen 25 öre per person, Hellman bestod alltsammans. Vid ½8 lämnade vi Djurgården, de i hyrkuskvagn, vi på ångbåten. Hinnerson hade förliden höst sålt ett par grå präktiga hästar till en hyrkusk. Derför blev han tillbjuden att åka gratis hur mycket han ville, medan han var här i Stockholm.

Den 13-de åter till Djurgården för att sällskapa mäd Laurents, de bjödos på caffe på Hasselbacken, sedan the, o på Rosens representation. ”Först gavs Kardinalens brev” eller ”De tvenne korporalerna”. Därefter ”En blygsam engelsman”. Till slut ”Expositionsresan”. Tokroliga pjäser alla tre. God musik av en bas, tre små fioler, en flöjt, samt piano. Dagen var mulen, hotade för regn. För att få se andra trakter togs färden till Djurgårdsbrunn, därifrån till Laurents förbi Manilla. En ovan väg blir alltid lång, vi var upptröttade när vi kom fram. Hellman bjöd på vår middag, ost, bröd samt spicket fläsk. Vid Bellmansro togs in 2 buteljer bayerskt öl, vi sutto där halvsovande o trötta till mötestimman var inne, då Laurents mötte oss vid den stora eken på Hasselbacken i skydd av Aristolokta spaljé. Dagen tycktes mig så lång. Utanför spektaklet tog Hellman en droska och det bar utav, glada att vara hemma. Här måste jag skrivs bättre, det är slarvigt.

Den 14-de, i dag, har vi varit hemma. Flickorna har varit ute i affärer, varit på posten mäd Maria Sköldbergs porträtt inlagt i en trälåda. Porträttet kostade 16 rdr, lådan 2 rdr, postporto 1 rdr o 10 öre. Jag har köpt mig en mössa som kostade 6 rdr mäd ljusgula band på.

Söndagen den 15-de var Hellman o flickorna till Jacobs kyrka, jag ville spara mina krafter till e.m, då vi skulle till Stenmans, som bor långt uppåt söder, tre trappor. Jag är nära att förlora andan vid detta uppstigande. Vi åkte till stugan både bort o hem.Stenmans bor trevligt o nätt, artig o vänlig på allt vis, vi kommo överens att ytterligare träffas.De har en doter som heter Olga, 1 år o 3 månader gammal, mormor fick ha henne till stor tröttnad, hon var en glad o vänlig fru på 60 år.

Den 16-de förmiddagen vackert väder. Hellman gick ut för att växla pengar o besöka barndomshemmet. Fordna kära lekplatserna voro ej tillgängliga. Den fordna matsalen var nu en krog, det enda tillgängliga, där gick han in, begärde o fick en halv butelj porterj. På e.m. åska o starkt regn.

Den 17-de såg vädret ostadigt ut, varför man beslöt att gå till expositionspalatset. I detsamma kom herr o fru Rydberg i djup sorg efter sin lille son. Vi följdes åt härifrån, Emma till mamsell Bergstedt, Leonard på tavelexposition o vi som ovan. Pappa Hellman sade det hade varit orätt att resa hem utan att hav sett det här. Biljetten kostade 50 öre, jag var alldeles uttröttad när jag kom hem. Skriv om ibland, ointressant.

Den 18-de, Fredriksdagen, oupphörligt regn, firades med törnrosor o övruga blommor i en vas samt smultron o mjölk.

Den 19-de var ej något ösregn, men regnstänk så man aldrig var säker o smutsigt på gatorna. Hellman var utgången för att köpa biljetter till konsert i Storkyrkan. Alfhild o jag gick till apotheket o köpte 20 stycken angelickeroth. Sen följde jag mäd på konserten. Hellman var så förtjust i den, att tårar stod honom i ögonen. Jag tyckte hela skarpskyttekorpsen voro riktiga brännvinnsbasar. På hans förfrågan ”är det ej förtjusande” fick han av mig det kalla svaret, att jag väntat mig det bättre.

Den 20-de gick vi till Hommers museum. Där var alla möjliga saker, dyrbara värdefulla från alla åldrar, av människor gjorda o begagnade, av tidens tand hemsökta, men av herr Hommers skickliga hand putsat o uppställt i femton rum, däribland en större sal med järnfönster o utsikt åt Norrström,utmärkt vacker, det rummet hade jag velat se om. Mäd den utsikten, så inom som utom, skulle jag kunna trivas i Stockholm. Men tiden blir ändå lång, man tröttnar o vill gå hem, om också i den lågaste kammare. Vid lilla Kungsholmsbron fann vi en ångbåt som gick till Carlberg, mötte Gustava Herlenius, gingo med henne till Rörsrand, drack saft hos henne, gingo hem på ångbåt, mötte Carin Kershem som följde med hem att träffa Hellman o kringklappa honom. Hon var så rörd att tårar kommo henne i ögonen. Förmoderligen vid minnet av den vänskap hennes far hyste till Hellman.

Den 21-ta ville Hellman gå med Laurents till Manilla gudstjänster. Carin gick i hans ställe. Han gick på segelklubbens konsert, biljetten 2 rdr

Den 22-ra voro vi bjudna till Laurents till middagen, åkte i droska både dit o hem.

Den 23-de på tavelgalleriet, Hellman o jag åkte i droska hem, flickorna fingo gå.

Den 24-de på tavelexposition, Hellman o jag som ovan.

Den 25-te omnibus till o från Slussen för motions skull. Vi gingo till en boklåda o köpte teaterpjäsen Familjen Benoiton för 75 öre.

Den 26-te Bellmansfestens firande på Djurgården tillsammans med Laurents. Vacker o lång afton med vackert månsken. Jag hade ont i huvudet.

Den 27-de sjusovardagen, hela dagen utan regn. Jag hade fortfarande ont i huvudet o var mycket trött.

Den 28-de Alfhild har i natt hostat blod o fortsatt även på dagen. Det ger oss stort bekymmer. Jag följde mäd Hellman på Norrköpings arbetareförenings konsert i nedre börssalen o vi var nöjda mäd sången. Biljetten 50 öre. Har fått droppar till Alfhild på apotheket för 1 rdr o 8 öre.

Den 30-de var Carin rask. Alfhild hostade ej mer blod, men var ändå matt samt låg. Vädret var vackert. Hellman hemtade seltervatten till Alfhild. På aftonen gjorde vi en lusttur tur o retur Slussen i omnibus. Sedan gick Hellman på Spectaklet o såg Faust

Den 31-ta beslöts bjuda mamsell Bergstedt på spectaklet. I den avsikt gick jag till henne, men hon var bortrest tillsammans mäd fru Svanberg. Fru Hellendorph hade blivit illa sjuk Under tiden var Hellman o köpte 3 biljetter för 3 rdr vardera, ett dyrt nöje. Där gavs ”Regementets dotter”, vackert o grannt förstås, fullkomligt, stora blomsterbuketter o applåder i mängd. Det var mamsell Stenhammars avskedsresett.

Pastor Waetter kom o hälsade på Alfhild.

Augusti månad 1866 den 1-ta frestade Hellman mig med ett förslag om nya tänder. Frågan var så oväntad, att jag i hast ej kunde bestämma mig. Jag har numera slagit den tanken ur hågen, jag avstod med tacksamhet för Hellmans godhet. På e.m. gick Hellman till Djurgården för att bjuda Laurents till Catharinadagen. Fru Laurents heter lika mäd mig. Der mötte Hellman pastor Waetter. Han kom så in i sin andeliga iver och sade att han ej skulle ge sig, förrän alla människor, icke allenast på knä utan liggande på marken, skulle tigga om Jesu Christi nåd.

Den 2-dra ett ihållande regn, ingen främmande. Carin gav sig ej utan gick ut o köpte blombukett, ganska stor, för 25 öre.

Den 3-dje var vädret ostadigt, vi hemma. På eftermiddagen kom pastor Waetter klädd i långhalsduk o pungetter (?) Han har ett sånt rött o vitt ansikte, ljusbrunt hår, skägg o mustascher likaså, speglar sig gärna, en briljantring på högra lillfingret. I uret nyckel mäd en äkta pärla uti ett kors av rubiner.

Den 4-de var Hellman på apothekarmötet som började klockan 10. Sedermera på stor middag på Sved. Middagen var i allt präktig med champagne, caffe, likör, kostade 10 rdr per person. Carin o jag voro ute o provianterade till söndagen.

Den 5-te alla utom Alfhild till Catharina kyrka. En prost Norman predikade.

Den 6-te var Hellman o Carin på Djurgården o Rosens theater i Bern-salongen o såg dansösen Thobalda (?) Springer o (utlämnat). sssssAlfhild o jag var hemma.

Den 7-de var jag o Carin o såg på sidentyger av Barnängens fabrik, men vi tyckte ej om dem. Carin köpte ett förklädestyg för 4 rdr o 24 skilling. Hellman gick på konsert på kvällen i T.G.- föreningens salong från klockan 8 till 11 varje afton.

Den 8-de voro vi samtliga ute o handlade till Stenmans sidenkramhandel. Hellman köpte svart siden till klänning åt Per-Olofs fru Hedda, 18 alnar o 5 qvarter bred kostade 3 rdr o 75 öre per aln. Samt åt Sophi Hellman en mycket vacker i brunt gående parasoll med vitt foder inuti, kostade 7 rdr. Åt våra två pigor varsitt svart sidenförkläde à 4 rdr stycket. Åt Sophis pigor varsitt par handskar. Herrarna fingo böcker, Per-Olof fick 8 fotografier över utställningen. På afton var Hellman o jag på konsert i förut nämnda lokal. Gaslysningen var då tänd. Att sitta från 8 till 11 o höra en stormande musik blir, om också väl utförd, tröttande.

Den 9-de ville vi än en gång se Haga orangeri, vi tog en droska o åkte dit. Vid Kungsbacken stod en omnibus, färdig att gå till Haga grindar. Den fick man gå mäd på, sedan promenera det övriga. Trädgården är verkligen värdig ett kungligt slott.

Julafton 1866 firade tillsammans Hellman o hans hustru, Erik o Sophi Hellman, Carin Hellman, provisor Hernits, Hjalmar Julin, Axel Nymanson, pigorna Lovisa o Johanna, Sophis pigor Anna o Johanna. Julklappar dem jag fick, av Hellman en almanack mäd sina 18 rdr, svart siden 2½ aln, bidrag till en tröja. Av Carin fotografialbum, av Sophi en av mina gamla pallar mäd nytt överdrag på, sytt mäd sefirgarn, mycket vacker, av provisor Hernits en ostkupa o ett trastorn, nätt o välgjort av honom själv, Av Julin en låda belagd mäd vackra snäckor. Vad jag gav, till Hellman en nattmössa o en brevmärkslåda. Till Carin en skingongskam, ett par röda yllestrumpor o ett förkläde. Till provisor Hernits 3 par yllestrumpor, Axel dito, Julin en ami.

Karin Englund: Skingongskam är väl en chinjong som avses.

Håret kammas med en knut i nacken, ibland mäd löshår. Det lär ska ha varit modernt runt 1850-60 o så skulle det väl vara mittbena också, troligen.)

Juldagen ett utmärkt vackert väder. Solen sken o det var milt o torrt, ingen snö. Carin o jag var till julottan.

Tredjedagen var vi på kalas till mamsellerrna Carlström.

1867 års anteckningar, januari den 1-sta sjuknade Sophi Hellman in i reumatisk feber och var sängliggande hela vintern i svåra plågor, oförmögen att röra en lem. Därav blev ej någon nyårshelg firad hos Eriks i apoteksgården. Fram på sommaren blev hon så pass god att hon kunde resa till Bie och undergå kallvattenskur. Läkaren där var doktor Levin.

Den 21 mars stod fröken Ann-Sophi Sneider brud mäd Knut Krikortz hos sin broder ingenjörn Sneidern, som då bodde i doctor Haaks gård. Jag o Carin voro bjudna på bröllopet. Av brudgummens systrar, som alla bodde hos oss, var det Vendela, Johanna, Erika Waldenström o Gerda. Samt fruarna Anna Bergman o Maria Sköldberg. Det var riktigt trevligt de dagarna de voro hät.

Den 6 februari 1868 föddes en son av fru Ann-Sophi Krikortz.

Julafton år 1868 Hellman mäd sin gumma, Erik o Sophi, Carin o Hjalmar Hellman, provisor Hernits, Axel Nymanson. Hjalmar Julin kom på julafton från Uppsala. Pigorna Johanna o Emma Hultman. Sophis pigor Johanna o Lisa.

Karin Englund Granbergsdal: Hultman var en stor släkt som fanns med överallt, främst i Karlskoga med omnejd. Emma Hultman var född i Kristinehamn 1849 o dog 1876. Kan vara en av pigorna.

Julklappar 1868 dem jag fick av Hellman, almanacka med 18 rdr, svart till klädning 11 alnar, 1 rdr 24 skilling/aln. Av Hjalmar en bok benämnd Naturens språk och spåkonstens största hemligheter och en ringklocka. Av Carin krage o manchetter av linne, ett par armknappar. Av Sophi ett par yllevantar. Erik 2 nya kortlekar, provisor Hernits en kalender, Freja, Carin o Sophi fingo av mig varsitt svart sidenförkläde. Hernits o Axel fingo varsina par armmuggar. Pappa Hellman fick en tavla, föreställande en katt samt tre par manchetter.

Juldagen voro vi tillsammans utom Hjalmar, som blev bjuden till Svalanders. Jag hade kokat färsk ärtsoppa för Hjalmats skull, han tål ej äta kål, men Sophis pigor åto ur den istället.

Annandagen var Hjalmar bjuden till postmästare Sylvander.

Tredjedagen var han till Wassgårda på avskedsvisit. På aftonen var bal hos Järn, då var han där. Måndagen mådde han illa, då var en bal i hotellet, der var ej Hjalmar mäd. Tisdagen packade han in sina saker.

Onsdag f.m. tog Hjalmar avsked av sina vänner o lämnade fädernehuset. ½4 lämnade han fädernehuset, för att åt sig själv grundlägga ett hem. Måtte Gud välsigna honom o giva honom lycka. För att skingra våra sorgsna sinnen, hade Lisa bjudit oss till sig på aftonen. Sophi Hellman o fru Albom voro ock der. Det rådde mycken livlighet vid priffebordet.

Torsdagen, nyårsafton, voro vi som vanligt hos Erik i apotekshuset. Kylenstjernas och Lisa voro ock ditbjudna att bevista nyårshelgen.

1869 januari den 2-dra fingo vi bud från våra bortresta kära vänner, Hellman o Hjalmar. De hade lyckligt o väl framkommit till Arvika nyårsafton klockan ½10 f.m. vänligt emottagna av apotekar Lodkranses.

Den 6-te hade vi ett fullständigare brev från Hellman, deruti han nämner deras sysselsättning med inventering och värdering av varulagret, som ej går fort, emedan de varje afton klockan 6 är bortbjudna på the o supé och ej hemkommer förrän 12-1 om nätterna.

De ställen vi under helgen varit bjudna på äro hos Lars Rydbergs på bal. Carin mådde illa ocxh även jag, hade ej nöjet komma. En afton hos handlanden Larssons, sällskapet litet. The o supé hos Larssons, Ölme, stort fruntimmerssällskap.

En lång tystnad från Arvika, vi börjar bli oroliga, patienserna ogynnsamma, man grubblar på förkylningar o sjukdom, tro dem ligga i själatåget.

Den 17-de brev från Hellman hos Hjalmar i Arvika. Han tyckte mycket om sällskapslivet i Arvika.

Den 19-de emottag jag det första brev från Hjalmar som ägare av Arvika apotek. Han kände sig mycket nöjd o belåten.

Hellman kom hem den 22-dra.

Den 24-de gavs ett djurspektakel av hästar, hundar, apor och en angoraget, som voro utmärkt skickliga i sina konster.

Den 26-te gavs här på teatern en konsert av italienarna Dialti Guadaguini och kapellmästaren Rosa samt mamsell Amanda Holmberg.

Februari den 1-ta klockan 4 kom apotekare Lindström från Göteborg på sin flyttning till Arvika. den 2-dra klockan 4 reste han vidare.

Den 10-de kom Rakel Åkerström hit några dagar, medan hon inväntar brev från Carlstad om dansskolans begynnande.

Den 14-de kom Gustaf Bergman mäd blåsippsknoppar, vintern har också hittills varit så mild. Vid nyårstiden var det litet slädföre, men innan Hellman kom hem, var det slut. Sedan dess har väl några gånger varit snö, men aldrig övervarit tre dygn. Deremot har det varit ett ypperligt skridskoföre, både höga och låga har derav haft mycket nöje.

Den 17-de hade vi en trevlig afton hos Lars Rydbergs i sällskap mäd hela familjen utom Gumman, som är mycket svag.

Den 19-de snöade det men var mycket milt. Natten till den 20 snöade det så att marken var helt vit och mycket rim i träden, vinden nordväst.

Den 20-de snöade det på f.m, vackert väder e.m. Bjudning till Kylenstjernas, spelade preferens. Rakel var qvar. Nätterna till 21 o 22 mycket kallt. Söndagen var många ute o släpade på det magra föret.

Den 23-de passerade gamla o unga Hellmans jämte Rakel afton hos Hygrells. Jag avsände brev till Hjalmar.

26-27 snö o tö. sen 27-de på några timmar kom mäd sydostlig vind en mängd snö, som lade sig i drivor, natten derpå klar o kall.

Den 28-de, söndag, vackert solskensväder. De som hade råd o levnadslust gjorde sig ett slädparti mäd nät på hästarna.

Mars 1869 den 2-dra kom Agda Tranberg från Lundsberg men hade ej mäd sina saker, emedan resan blev så hastigt bestämd.

Den 3-dje kom Lisa o mamsell Skröder o vi spelade priffe.

Den 5-te kom Anna Bergman mäd Agdas kläder. Sophi kom o vi fick oss ett parti priffe. Här var emellertid folk ut o in hela dagen.

Den 7-de var Rakel på bal, tillställd av ungherrarna, bjuden förstås. Carin var också bjuden men ville ej gå ifrån Agda. Hon skulle till Sköldbergs på Säby i vår men telegram kom att hon skulle komma bums. Tog snälltåget o i Töreboda väntar henne skjuts. Maria Sköldberg hade söndagen den 24-de fått en son 14 dagar för tidigt

Sköldberg reste till Knista på Gerda Krikortz begrafning. Gerda dog på Säby, men fördes hem till Berga.

Den 8-de på aftonen bjöd Hellman oss samtliga på en musikalisk aftonunderhållning av sällskapet Syberg. En av damerna var en bekant från Olympen i Alhambra i Köpenhamn. Carin o Agda hade ej lust, men Sophi, Rakel o jag gingo dit mäd Hellman. Tre damer sjöngo, en herre spelade piano, en fiol, o en bastuba. Entre 50 öre.

Den 9-de på e.m.reste Rakel Åkerström på postdiligensen till Carlstad. Hon hade kinesat här en hel månad gratis. Vid avskedet gav hon Emma 1.50 i drickspengar. Carin tyckte Emma kunde behålla dem odelat. Derav blev Johanna så förgrymmad att jag för att blidka hennes vrede gav henne 16 skilling. Rakel hade dessutom lånt 1 rdr av Karin, som hon glömde betala. Hellman bjöd henne två gånger på små nöjen, båda 50 öres entré. Vare detta nog sagt om människor.

Jag har så noga presenterat Ann-Katrins syskon, utom Jacob Daniel född 19/2 1798, som jag vet ytterst litet om. Men Nils Gabriels hustru o barn har jag alldeles glömt bort. Hustrun Anna-Lisa Enhörning, 1810-1885, barnen Magnus, 1828-1895, Janne, 1830-1879. Maria, 1832-1912, gift med Nils Adalrik Drakenberg, 1828-1892, Anna, 1834-1930, Sofie, 1836-1920, Johanna, 1840-1892, gift med Anton Hinnerson, 1827-1901 samt Stina, 1843-1901.

Familjen Krikortz nämns ibland i brev mellan ovanstående. Maria Sköldberg var på Knut Krikortz bröllop. Gerda Krikortz var hos Maria på Säby. ”Barnen” Krikortz mamma var Anna Sofia Sköldberg. Maria är gift med Anna Sofias bror Adolf. Truls Krikortz o Anna Sofia o deras barn bodde på Berga o umgicks med de mina på Kil på dåtidens gångavstånd. Selma Krikortz gifte sig med Anna Sofias o Adolfs syssling Erik Alfred Sköldberg den 1/8 1956.

Den 29-de, annandag påsk. var här sällskapsspektakel till förmån för smålänningarna och stadens fattiga. Pjäserna voro ”Min herre tog bort en dotter” o ”Tre för en”. De spelande herrarna voro Svalander, Våga Peterson, Hernits, Liljegren, Belfrage. Damerna voro Sophi Gummelius, Maria Stål, Mina Salström, mamsell Broqvist.

April månad den 5-te började fastings marknad. De 4 herrarna från Philipstadstrakten, Dalgren, Nyberg, Mossberg, Eriksson voro här i år också. Teaterdirektör Holmberg mäd sällskap gav sina medelmåttiga pjäser, de flesta bearbetade av direktören själv under namn av Utter. På källaren hos fru Larsson uppehöll sig ett sällskap. En fransyska mäd kavaljer som dansade kankan, en dansk dam som deklamerade. Den förra damen visade sig naken, om 20 herrar betalte 5 rdr vardera. Som också försiggick till stor skam för båda parterna.

Den 20-de var fru Örtensten, fru Undén o båda flickorna, Sophi Gummelius, Anna Frögdental, Mina Kylenstjerna o Sophi Hellman här på en aftonvisit.

Den första velocipeden har i dessa dagar varit att påse på ensemblesalen, avgift 25 öre per person. Den är förfärdigad i Carlstad.

Den 22-ra gav Erik avskedsmiddag för Kylenstjernas, som på eftermiddagståget avgick till Hallsberg, på flyttning till sin egendom Hornsund i Flenstrakten i Södermanland. Vi voro också inbjudna på middagen och gjorde dem sällskap till stationen, utom jag. August Rydberg skjutsade dem i sin omnibuss. De voro mycket upprörda o sorgsna. Kylenstjerna har varit Christinehamnsbo i 26 år.

Den 24-de flyttade vår piga Johanna efter 1½ års tjänst. Hon gifte sig med Emil Andersson. Han skulle då huvudstupa resa till Amerika, men av ömhet för sin hustru, stannade han qvar i Christinehamn.

Den 30-de sydde vår fordna piga Stina från Emtfalla min nya i grönt o brunt skiftande klädning. På e.m. samma dag gav ungherrarna en efterhärmning av fastingsmarknads hundfröjd. En av dem föreställde madam Biberti och dansade kankan. Herr Wadsten kläddes av Sophi, han såg mycket bra ut. De lära alla gjort sin sak utmärkt bra och haft mycket roligt. Inkomsten skulle tillfalla de nödlidande i Småland, som blev 120 rdr.

Maj den 12-te gav musiklärarinnan mamsell Sundelin en konsert. Sång av skolgossar av hennes elever samt sång av flickorna i Ramsens pension. Även spelades på tvenne pianon mäd 8 händer, mäd 4 händer o mäd 2 händer, det var för de nödlidande i Dalsland. Patron Bergman kom o avhämtade sin doter Stina. Hon hade då varit här sedan i början av oktober. Hon har åtnjutit undervisning i läsa, skriva, räkna o musik. För musiken hade hon någon håg men för det övriga alls ingen. Men yr o ostyrig, illmarig o skenhhelig, att vara hos pigorna o gräla o slåss mäd dem o hjälpa dem i deras göromål, gjorde hon helst. De voro också mycket glada när hon for sin väg. Någon betalning för hennes vistande här, sattes ej i fråga. Bergman reste ej hem, han fortsatte sin färd åt annat håll.

Den 15-te reste Carin Hellman till Knista för att hälsa på sin bror o svägerska vid nedre Östa. Jag o Sophi gjorde henne sällskap till Björneborg. Vi hade matsäck mäd oss och tänkte spisa i det gröna. Men den kalla nordväststormen gjorde det omöjligt, pappa lämnade ej väntsalen, boken förstörde den långa vänttiden. Vi gingo att betrakta herrgården. Komna till trädgården, stod en grind öppen. Vi gingo in o besågo drivbänkarna som stodo fulla mäd grönsaker av alla slag. I drivhuset blommade en växt med vita blommor som trädgårdsmästaren kallade julstjärna som jag köpte för 75 öre. En vacker toffelblomma köpte Sophi för 50 öre. Stora huset mäd dess omgivning blev osett. Gärna körde vi dit fler gånger.

Den 16-de begravdes magister Noreus.

Den 17-de kom kamrer Olsson på visit till Hellman. Han bjöd mycket ivrigt på att Hellman skulle hälsa på dem när järnvägen skulle bli färdig och att Hellman skulle skriva derom när han kommer, jag var ock däri inräknad.

Juni den 16-de reste Hellman o jag i postdiligens till Arvika. Härifrån kl ½4 och voro i Arvika den 17-de kl 9 på f.m.

Den 19-de kommo de saker som gått sjövägen som tillhörde Hjalmar, hans stolar m.m, som uppackades o ordnades, en liten påfyllnad i hans stora våning.

Den 20-de gick Hellman till kyrkan, som han tyckte mycket om, och det med skäl. Den är ganska vacker och har så vackert läge invid sjön, omgiven av lummiga träd, en grannt förgyld altartavla.

Den 21-a väntade man de resande studenternas inkvartering.

Midsommarafton var här som allmänt. Man gjorde sig lövhyddor och även Hjalmar klädde sin förstugutrappa mäd björkar, der eftermiddagskaffet dracks.

Midsommardagen var vi till kyrkan, pappa gick, men jag o Hjalmar roddes i hyrbåt.

Den 25-te hade Hjalmar mycket att göra. Sodavatten och andra vatten, studenterna hade tömt det förra förrådet.

Den 26-te reste vi o Hjalmar till Christiania i sällskap mäd doctor Borgström samt en ung msmsell Maria Brant. Vi togo allesammans in på Hotell Skandinavi, fingo 3 rum 2 trappor upp. Av hundra logementer fanns ej flera lediga än dessa. Fönsterna åt gården, goda sängar, o vänlig uppassning av en fin o snygg jungfru.

Den 27-de var vi en stund inne i kyrkan, som låg helt nära hotellet. Der predikade man över det stora fiskafänget.

Den 12-te augusti kom Hjalmar hem från Arvika, frisk o glad o välkommen.

Den 14-de gick Hellman mäd oss till frikt.

Den 15-de var han bjuden på middag till Löthners å Wassgårda.

I dessa dagar har herrarna Löthner varit hemma o förlovat sig. Häradshövding Carl Löthner mäd sin älskarinna Emma Broling o Häradsskrivare Axel Löthner mäd Milda Rydstedt.

Den 18-de var Emma Rydbergs bröllopsdag för 5 år sedan. Hjalmar var uppe hos henne, hon var då så glad o frisk. Hjalmar sände henne en vacker blombuqett.

Den 19-de gjorde vi ett besök till Lönners vid Sjöänden och vid hemkomsten möttes vi av det sorgliga beskedet att Emma Rydberg var död, Hela sjukdomen pågick ej längre än en ½ timme, till mannens och vänners stora sorg och bestörtning. Doctor Berg sade att det var åderprops.

Den 24-de jordfästes fru Rydberg i Chrisinehamns kyrka. Vädret var mycket vackert och en mängd männidkor ute att bese högtidligheten.

Den 25-te reste Hellman o Hjalmar, samt fru Löthner mäd sin sjuka dotter Laura, till Stockholm för att hos den unga doctor Sven Sköldberg söka hjälp.

Den 26-te kom Mari Larsson hhit för att sy Karins svarta sidenklänning.

Den 3-dje september reste Carin till Stockholm.

Den 4-dje kom Hjalmar derifrån, mycket belåten av att vara på hemvägen. Han stannade ej qvar här längre än till den 7-de. Han gick då på ångbåt till Carlstad. Han mådde mycket illa av sin huvudvärk och kräktes flera gånger. Men när han kom till Arvika, vr sjukdomen överstånden för den gången.

Den 17-de kom Hellman o Carin hem från Stokholm. Carin glad att vara hemma. Hellman suckande efter de nöjen som der vankas, men som här är total brist på.

Den 26-te oktober kom Kylenstjernas återflyttandes hit från sin egendom Hornsund, där de varit bosatta sedan den 24 april detta år. De valde sin bostad vid Sanna. Medan de inflyttade, bodde de på apotheket i några dagar. Det var slaskigt väder av snö o regn.

Den 19-de, Elisabets dag, var vi o firade Lisa Kullgren. Vi sände henne på morgonen en ugnsbakad krans, mäd pepparkakor o grädde i en flaska.

November började det frysa. Den 4-dje täckte jag mina vindruvor o övriga växter mäd löv o granris så långt det räckte. 6 o 7 snöade det, derefter solsken, vackert väder o utmärkt godt före. Den 12-te var det 20 grader kallt, den 13-de milt, den 14-de tö, den 20-de slut på all snö.

Carin o jag var till Hygrells o tackade för bröllopet, Ebba låg till sängs men var bättre, vi tycktes vara välkomna.

Den 22-dra, i dag, hade jag brev från Hjalmar. Han är gudilov frisk o som det tyckes har trevligt bland sina grannar. Han har också stökat om i sitt apothek, satt upp nya tapeter. varav han sänt en provbit till mig. Även beskrivning på inköp av sitt vinterbehov för hushållet, som är ganska förståndigt anordnadt

Den 23-dje var Carin o jag bjudna till mamsellerna Carlström på caffe, the o supé. Hade ganska trevligt i sällskap mäd Rydbergska familjen, fru o Cecilia Ber samt fru Svedman, Brusen kallad.

Den 27-de bjudna till Sanna av herr Kylenstjerna på The o en ståtlig supé. Carin o jag blevo hämtade i droska o hem på samma vis.

December, dn 2-dra, kaffebjudning till Lundboms mäd åtföljande supé.

Den 9-de, Anna-dagen syprenerade Carin mig mäd en ugnsbakad krans samt bordet klätt mäd vintergröda. Vid middagstiden sändes mig från Lisa en dylik krans mäd ett pepparkaks stort A.

Den 13-de Luciadagen, marknad. Jag var ute att se på lin, men det var redan utsålt och givits 6 rdr skålpundet. Natten till den 14-de vaknade jag och frös så jag hackade tänderna, en gemen sjukdom utbröt som ännu ej upphört, men förmildrad. Jag har dock ej varit sängliggande någon dag. I dag har vi den 29-de, mitt lynne är tungt och nedsatt.

1870 januari den 2-dra var bal arrangerad av sällskapet V6. Der var Hjalmar och Hellman. Jag mådde ej rätt bra o Carin är ej rogad av stora sällskap. Vi lade våra patienser och gladdes över att få vara hemma. Klockan 2 kommo herrarna hem.

Den 3-dje var Hjalmar hemma hela dagen, män vid liggdags mådde han illa av värk i magen. Varma dukar ville ej hjälpa, en våt kall handduk gav honom lindring. Dagen derpå var han frisk och reste på f.m. till Wassgårda.

Den 7-de var bal på wassgårda, Hjalmar var bjuden dit o kom hem på natten.

Den 8-de reste Hjalmar hem till sitt apotek i Arvika. Så var det slut på hälgen o våra nöjen. Men vi har nöjen nog, ett lugnt och fridfullt hem och allt vad till livets nödtorft behöves.

Denna tiden har varit god tillgång på lake, priset på den har varierat mellan 2 rdr 50, 2 o 1,65.

Den 8-de hade man i Visby hört lärkan, hon satt i ett päronträd o sjöng och många gingo att höra derpå. Har någon sett lärkor sitta i träd eller hört dem sjunga annat än i flygten?

Den 14-de köpte Anna Karlfelt åt mig 1½ skålpund lin, som kostade 6 rdr skålpundet, mycket vackert lin. Till middagen kom fru Bergman från Lundsberg, hon var inrest för att tala mäd doktorn om sin guvernants sjuklighet.

Den 15-de var Sophi Hellman inne och visade sig i sin nya röda klänning, högst modern.

Den 17-de är Emmas födelsedag, hon är 14 år..

Den 18-de fyllde Anna Bengtsson 21 år.

Den 20-de fyller Anna-Stina Karlfelt 40 år.

Hellman fick ett skandalöst brev, varöver han ömsom harmades och ömsom skrattade och förvånades, över så mycken fräckhet och oförskämdhet

På aftonen var Sophi o Lotten Ur här på caffe. Sophi hade snuva o bröstvärk, vi spelade priffe o drack äggtoddy. Hellman gick på V6. Dit kommo främmande herrar från Götheborg, Tuden o Rönberg. Tuden en riddare i åttonde grad, mycket grant utstyrd o dekorerad. De blevo bjudna på sexa o en bål. Hellmans skål dracks över lag mäd tal och ärebetygelser, att han en så gammal man deltar i ungdomens nöjen. Hellman tackade för den ärade skålen och önskade ej leva den dag då han ej skulle finna nöje och behag uti att se glad och livlig ungdom. Ett jubelrop skallade genom salen.

På en annan V6 blev Hellman medbjuden på ett glas av vågmästare Andersson. Bland hans spelsällskap befanns ryttmästare Strokirk. Andersson proponerade då att Strokirk o Hellman skulle dricka bror-skål, som ock skedde. Sedan kallade våga in alla upp-passerskor att dricka ett glas mäd farbror Hellman. Mäd mycket prut å deras sida, inkommo de slutligen mäd glas i hand. Våga tyckte att man bör hedra dem också.

Den 30-de hade ingenjör Ridderstedt slädparti för sina vänner samt bal o supé. Han bebodde fru Petersons övre våning.

Februari den 2-dra gavs för herrskapet Riddarstedts en återgärd av de i slädpartiet inbjudna, bal o supé på hotellet.

Efterföljande dagar i denna vicka har varit själsskakande för mamsell Elise Kullgren rörande hennes penningar och räntor. Fru Nomel har varit högst ohemul.

Den 9-de hade vi främmande av fru Wahlund, mamsell Fröjdental o fröken Lövenhielm, som gjorde oss sin första visit, sedan hon flyttade till Noringens, och bor i närmsta rum intill Lisa Kullgren. De voro till qvälln. Samma dag ga Olle bulls elev en congser på hotellet, vi hade ej fått någon affisch, tå hade blivit inlemnade på apoteket.

Den 10-de V6, Hellman der. Dit kommo också två Norrköpings-herrar, och för deras skull blev det sexa o en bål, skålar o mycken sång. Hela sångsrsällskapet följde Hellman hit till grinden, och der uppstämde de en sång. Hellman vände om och betackade dem.

Den 12-te gav August Jahnke en consert här på Rådhussalen. Sällskapet bestod av tre herrar o tre damer, fru Peterson, fröken Åberg, fröken Widén, till allas belåtenhet, jag var hindrad av opasslighet. Jag hade i dag brev från Carolina, den 6-te dennes lystes det första gången för Carolinas doter Agda och pastor Waetter, herren velsigne dem.

Den 14-de stor bjudning till postmäster Sylvanders på the, bal o suphé. Hellman o Erik voro bjudna.

Den 17-de Hellman på W6.

Den 23-de var det visitation på apotheket som hölls av doctor Bohm. Middag spisades på hotellet, sällskapet var 12 man.

Den 24-de var V6, Hellman der.

Den 25 var ledamöterna i V6 tillsammans för att ordna till den blivande högtidsdagen, minnet av dess första stiftelse, och en del av dem togs in i andra klassen av orden och blevo dekorerade mäd ett brett axelband mäd ett ankare uti. Även uppdrogs åt åtskilliga att i vissa ämnen hålla tal. Hellman skulle hålla tal över qvinnan.

Den 26-te hade vi en bjudning på caffe, the o suphé av våra vänner. De voro fru Sophi Rydberg, Eva Anjuvenius, Anna Åberg, mamsellerna Carlström, fru Lundbom, Anna Larsson, fru handlanden Larsson, Sophi, fru Källman, fru Edström, f Kylenstjerna, fru Ahlbom, mamsell Nyman, f Hygrell. Fru Wahlund o mamsell Fröjdental voro hindrade av främmande. Elise Kullgren o fröken Lövenhielm hindrade av opasslighet. Suphén bestod av smörbordet ost, smör, korv, tunga, frikadeller, rökt skinka, små sillpotatis, ägg. Derefter buljong mäd pastejer, sedan så kallade kalvkycklingar, revbenspjäll, spenatpudding, marängtårta.

Den 27-de i dag är V6 stora högtidsdag, firas mäd middag klockan 3. Samma dag på morgonen kom herr Bergström hit till Hellman och frågade om han skulle hålla talet till qvinnans ära. Då Hellman bejakade det, sade han att även han blivit anmodad att hålla det talet. Så avstod Hellman från detsamma.

Mars den 1-sta En skall styra mäd kraft och vett, skum natt har många ögon, men dagen ett. Formens skönhet är grek, men betydelsens djup är en nordbo. Huvud utan dimma och hjärta utan fläck. Framgång vilar på gudarnas knän, men viljan är människans. Både för människor o gudar gäller det redliga nit.

Mars månad ingick mäd milt väder, till den 2-dra var all snö borta. Men derefter inställde sig Bore och lade sin hårda hand på den kala jorden. Men dagens sköna öga väcker milda känslor och glada lynnen.

Den 4-de var Hellman o jag till fotografen Jensen och sutto till en medaljong, ämnad att bevara minnet av våra personer hos Agda Tranberg, som i vår avgår till Amerika, det herrliga landet. Vid hemgåendet hälsade jag på hos Elise Kullgren och var välkommen. Sednare kom Carin o Hellman.

Den 5-te gjorde mamsell Nyman en kort titt in och tackade för sist.

Den 6-te hade vi första amatörspectakel. Den första pjesen var ”En bekant professor”. den andra ”En gammal gosse”, lustspel med sång i 5 bilder, svenskt original. Den tredje ”Ett rum att hyra”, lustspel med sång i en akt av F Hodell.

Den 7-de gavs ”Stockholmsliv nattetid”, Hellman o Carin voro der, men det var ej roligt. Hellman sade att aldrig går jag att se Stockholmsliv mera, vare detta nog sagt.

Den 10-de Hellman på V6. Det skall bli roligt i afton. Tre herrar har klätt ut sig till damer, dessa äro fotografen Jensen, Waldemar Peterson o Lindskog. De två sista har Sophi Hellman klätt, och de voro ganska präktigt och väl klädda.

Från den 2-dra till den 15-de har vädret varit hårt och klart, ibland 20 grader. Natten till den 16-de föll litet snö, vinden är S.V.

Den 17-de var Sophi Gummelius o Anna Fröjdental oss att besöka. Vi bjöd Sophi och spelade priffe, som båda flickorna tycka så mycket om.

Den 19-de kom bror Gösta o Lovisa Roth hit. Lovisa bjuden till fru Lagerstedt och bror Gösta till oss. De voro qvar till den 22-dra. Lovisa fick ett gammalt fint lakan och ett örngodtsvar, som hon skulle göra småbarnslinne av. Doktorinnan Lagerstedt var mycket sjuk, så att Lovisa hade ej roligt utan sorgligt att se sin vän så klen.

Den 22-dra o 23-de var auktion efter rådman Ahlbom. Hellman hade lösöreköp på det mästa. Sakerna voro av så långvarig brukning högst dåliga , hälst sängkläder, linne o duktyger miserabla.

April månad fastingsmarknad den 6-te kommo våra gäster. De skulle vara fyra men var tre, nämligen Dalgren, stål o Janson. Dessa herrar reste den 8-de, gav 6 rdr i drickespengar.

Den 8-de var jag på spectaklaet och såg ”Theblomman”, en dum o ynkelig pjes, plump o ekivåg.

Den 11-te gavs Pretsiosa, då voro vi uppe ocg såg o hörde den vackra sången.

Den 18-de consert i kyrkan från ½1 till klockan 3. Fru Asplund läto oss höra sin utmärkt vackra röst, som verkligen var ovanlig.

Den 19-de på caffe o the hos fröken Löfvenhielm.

Maj månad den 24-de hade den här bildade skyddsföreningen en auktion på åtskilliga handarbeten, förfärdigade av de fattiga, såsom skjortor, lintyg, kalsonger, natt-tröjor, underkjolar, en mängd bomulls- o yllestrumpor, halva o hela, av rutiga tyger kjolar, tröjor, förkläden, band, maggördlar av olle o bomull stickade. Carin o jag ropade in för 7 rdr. Det mästa var kläder passande för större o mindre barn. De herrar som voro närvarande voro ganska frikostiga att överbjuda varandra, så de blevo ganska väl betalda. Tunnbindare Hasselblad var auktionist. Han var alldeles förtjust över att de fattiga fingo så stor inkomst, till ytterligare arbetsförtjänst. När någon av herrarna ropade in något plagg, var han så glad, det der skänker Hellman bort åt någon liten flicka eller gosse, och då blir de små söta barnen så glada att få ett helt o rent plagg på dig o blir snygga till helen.

Den 28-de kom fabrtikör Laurants mäd sin fru från Stockholm, det var så kjärt och så ömt.Hellman bjöd dem till middag till den 31-ta. Till sällskap åt dem bjöd Hellman doktor Edström mäd fru, Kylenstjerna mäd fru och Eriks personal. Ett ovanligt främmande kom ock till,nämligen mamsell Wickland på Svartsången, hon var på resa till Stockholm.

Den 1-sta juni var Laurents till middag hos garvare Larsson, den 2-dra hos Leonard Rydberg och på aftonen hos handlanden Larssons, dit i också var bjudna och Hellman mäd.

Den 3-dje reste de till Stockholm.

Den 4-de, pingstafton, var hemma i all ro som vanligt. Annandagen var annonserad en lustresa till Sjötorp av Odens befälhavare Lundbom. Carin o jag beslöto oss att följa mäd. en så blev det så få som anmälde sig, att det ej lönade sig. Men mäd den ångan som var uppe, gjorde kapten en tur utåt Vänern. Hela lustfärden var slut till klockan 9. På e.m. hade vi besök av fru Larsson samt flickorna Mari-Charlott och Sophi. Sopphi Hellman reste till Carlstad pingstafton, män var åter hemma sednare på annandagen.

Den 8-de var Hellman o jag till Lundsbärg. Vid Sjändan var patron Bärgmans hästar o vagn oss till mötes. Landsvägen till Lundsbärg är ganska vacker, men vädret var ej nu som under pingsten. Nu blåste en kall sydvästlig vind, vid hemresan den 10-de, hade vi säkert frusit oss fördärvade, om vi ej fått pälskläder på oss, som Bärgman nästan tvingade på oss.

Den 12-te som var trefaldighets söndag brast ovädret ut i regn o hagelskurar o en stark åskknall.

Från den 13-de till den 18-de arbetades i trädgårdarna mäd rensning o kål- o blomkålsplantering. Veckan före midsommar byktes mäd därtill hörande mangling, strykning o rangering för emottagning av våra släktingar, som väntades till den 27-de. Hjalmar kom den 26-te från Arvika och de väntade kommo måndagen den 27.

De voro fru Anna-Lisa Roth född Enhörning samt tre av hennes döttrar, Sophi, Stina o Johanna o hennes man Anton Hinnerson. Per-Olof mäd sin fru. Alma Tranberg. Syster Carolina vågade ej lämna sin sjuka man. Rotens i Carlstad, en del av dem var i Laxå, Lotta o hennes söner Johan o Jacob kommo ej, men Hjalmar Roth o flickorna Anna o Walborg, samt bror Gösta o Lovisa kommo om tisdagen och skulle resa samma dag. Men bror Gösta fann sig road och stannade qvar till onsdagen. Det övriga sällskapet reste torsdag f.m, mycket glada o belåtna mäd sin resa. Anna-Lisa kunde ej nog uttrycka sin belåtenhet, och så voro de så glada allesammans. Johanna o Stina utmärkt snälla på piano, läto höra sig snällt och oombett och vår Hjalmar rogade mäd sina trevliga och qvicka sånger. En dag besågs kyrkan, en av aftnarna gjordes en utfart på sjön, till Henriksberg. Vädret var vackert och gynnande hela tiden. Erik o Sophi voro städse närvarande och apoteksherrarna åto sina mål här, men att få dem att delvis äta mäd oss och deltaga i sällskapslivet, behagades ej.

Hjalmar reste till Wassgårda om fredagen, kom åter lördagen, reste till Arvika söndagen, då Carin följde mäd. Vi kommo efter om måndagen, resan gick så bra, att man härifrån gick mäd bantåget till Carlstad e.m. klockan 4 och på dilisjangs från Carlstad klockan 6 samma dag och var i Arvika dagen derpå klockan 4 f.m.. När Hellmann o jag så der tidigt på morgonen anlände, stod hela husets personal och tog emot oss. Som bestod av husbonden Hjalmar Hellman, apothekare Lindström, Carin Hellman samt jungfrun Anna-Stina Andersson Karlfelt. Det var den 5-te juli, Hjalmars födelsedag. den firades omärkligt.

Den 7-de var vi utom Carin på visit hos kassör Björks.

Den 8-de hade Hjalmar bjudning på kaffe o suphé o voro följande bjudna, Björkens herr o fru mäd sin lille Gösta, herr o fru Widell, fru Olsen mäd son o doter, fru Dalman mäd 2 flickor och en äldre syster mamsell Schröder, ingenjör Harr, jägmästar Norby, Axel Olsson, bördig från Christinehamn. Sällskapet var trevligt och muntert.

Den 10-de voro vi samtliga till kyrkan som är vacker och har ett skönt läge. Der träffade vi helt oförmodat på pastor Edens, som drucko brunn o badade vid den i närheten befintliga brunnen. På aftonen gjorde vi en tur utåt sjön, allt var så vackert och härligt, både stränder o vädret. Vi gjorde dessutom åtskilliga promenader omkring köpingen. De blevo ej långa, emedan jag är en stackare att gå, jag blir så fort trött. En afton var vi vid brunnen och hälsade på Edens, jag fick åka dit. Vi fingo också åka till kyrkan, den skjutsen blev dyr, 3 rdr för hästar o vagn, en knapp fjärndels mil. En afton voro vi bjudna till Björkens.

Den 16-de var vi bjudna av Olssons att bese Gösseforsen, en mil därifrån belägen, att åka i deras beqväma vagn o vackra hästar och kusk av den unge hyggliga sonen Olsen och sedan att passera aftonen hos dem. Der bland gästerna var en mamsell Sanderlin, som spelade utmärkt väl piano.

Den 17-de var söndag och till Arvika hade norrmännen anträtt en lustresa. Det sades att de voro omkring 400 personer mäd qvinnor och barn, matsäcken hade de visserligen tagit mäd sig, men det var otur för dem, ty det störtregnade. På eftermiddagen voro vi bjudna till före detta materialförvaltare Widells.

Den 18-de sedan vi ätit middag, togo vi avsked och åkte i herr Winkranses vagn o hästar, togo nattqvarter i Högboda.

Klockan 5 på morgonen fortsattes resan till Carlstad, dit vi kommo klockan 11 och uppehöllo oss i väntsalen tills bantågets avgång. Vi iakttogo denna inkonnitong för att ej bli uppsnappade av kamrer Olssons gästfrihet, ty vi ville komma hem först och sedan direkt hälsa på hos dem, som Hellman på heder o ära hade lovat.

Den 26-te reste vi till Philipstad. Vid bangården träffade vi Elida Lindberg. Hon kom från Borgvik, där de bo. Hade eljest varit i Philipstad för att ordna begravning efter k:rinan Sköldebrand. Vi hade henne till sällskap under det vi var där. Middag blev vi bjudna på till Ringströms, men hade då tagit in en grundlig 11-kaffe-frukost hos bokhandlare Bronell, Elidas syster o svåger, i deras nya ståtliga hus. Fru Bronell låg sjuk av reumatism i ena benet. Ett varmt och vackert väder, blott en liten regnskur på aftonen. Vi besågo sedan stadens sköna romantiska läge, hela sjöfärden dit är så utmärkt vacker.

Första dagarna i augusti mådde jag illa, men blev bättre, att jag kunde följa mäd Hellman till Carlstad den 5-te på aftonen. Hellman tog in hos kamrer Olssons, jag hos Rotens, men för övrigt mäst hos Olssons.

Den 6-te voro alla av Rotens bjudna på middag hos oss, men blott bror Gösta o Lovisa kommo.

Den 7-de voro vi i domkyrkan och hörde biskop Sundberg predika. Middag spisade vi i trädgårdsföreningens schweizeri, och voro då jemte oss, överstelöjtnant Nordström till middagen.

Den 8-de på e.m. vände vi åter, nöjda och tacksamma för all den artighet o förbindligt vänliga gästfrihet man visade oss. Vackert o varmt väder hade vi hela tiden, mycket gingo vi och svettades, för att se det inre av dessa stora präktiga byggnader, Frimurarlogen, Stadshotellet, nya skolhuset, allt präktigt o elegant.

Den 13-de kom Sophi Wickland, numera fru Högdal, gift med apothekare Högdal, boende i Anderslöd, på sin flyttning till sitt nya hem, i sällskap mäd man och broder, patron Wickland på Svartsången. De spisade middag här och gingo sedan ombord på ångaren. Patronen broderen stannade hos oss tills dagen därpå, då han på Schele återvände, nedslagen o bedrövad som mig tycktes. Vid samma tid kom Lotta Roth från Laxå o Röfors, där hon vistats i 9 veckor hos sina söner, mäst hos Johan på Röfors. Hon möttes här av bror Gösta och reste hem till Karlstad den 15-de.

Den 20-de hade vi gumman Eriksson och hennes värdinna, fru Beckman, fru Bergsten och hennes tre barn, samt fru Källman o barnen, här på krusbär.

Den 21-ta herrskapet Hygrells på bär, de stannade qvar till qvällen, lille John o Anders.

Den 24-de var jag o Carin till Wassgårda, vi hade Löthners häst o vagn. Vi blevo mycket välkomna. Där är obeskrivligt vackert o så mycket blommor. Knappast har jag förut sett så mycket blommor på ett ställe, som här var. I Carlstad var ett intet mot här. Vi hade mäd oss 9 stycken vita liljelökar, som fru Löthner önskat sig hava, och som blev mycket välkommet. Vi fingo istället en fuxia mäd vita kronblad och en annan växt, glömt namn.

Den 27-de hade vi vårt krusbärskalas, men ingen suphé. Anna Bergman kom in samma dag och den 28-de tog hon Carin mäd sig hem till Lundsberg.

September den 1-ta hade Lisa Kullgren sitt stora kaffekalas som räckte i dagarna tre.

Den 12-te kom Lovisa Roth hit för att hjelpa mig mäd ett litet arbete, en syning, hon var qvar till e.m. andra dagen.

Den 17-de gingo vi till skrift. Mor Elsa helsade på oss i kyrkan och mindes oss på att förra gången vi gingo, var patron mäd. Hon menade Hjalmar.

Den 23-dje skrev jag till Hjalmar.

Oktober den 7-de kom enkefru Elfors, förestånderska för ett spektakelsällskap bestående av 22 personer, hit för att giva sex representationer, vartill en abonnemangslista förut här cirkulerade. De som tecknat sig på listan fingo giva 1 rdr 25 öre/biljetten för de bästa platserna, de övriga fingo giva för de sex främsta bänkarna 1 rdr 50.

Den 10-de gavs första spektaklet, Scheridan, en liten efterpjes. Stackars mammor.

Den 12-te ”Bröllopet på Ulvåsa”.

Den 13-de Valborgsmässoafton.

Ett utmärkt vackert väder har det varit hela tiden, något kallt har det dock varit. I dag hade vi ett kort besök av patron Wickland på Svartsången, en mycket hygglig man. Musikdirektör Lüman bor på apotheket. Emot aftonen gjorde herrn o frun o ena dotern en kort visit o sade att de snart skulle komma tillbaka för att göra musik.

Den 14-de hade de ledigt. Vi bad dem då komma på caffe, som de också gjorde. Yngsta dotern gick på repetition sedan hon druckit caffe. Herr Lüman kom sedan mäd sin doter hit. Han är tysk, frun är dansk, döttrarna svenska, Sophi 24 år, Sophi 20 år, mycket hyggliga o söta flickor. Musiken blev ganska litet, mycken fermitet o liten smak, de voro vana att spela i orkestern. Vi höllo oss derför så mycket mera till preferensen, som rogade frun mera. Patron Wickland var qvar i staden, så att Hellman bad honom att komma hit också. Herrarna språkade vid toddy-glaseb. Vid aftonspisningen var Wickland mycket språksam och proponerade att få kalla mig tant, mycket smickrande för mig, som är ovan vid artigheter av det andra könet. ”Jag heter Erik Gustaf, men mina vänner (och sådana hade han legio) kalla mig EgW”. Mig kallade han sedermera ”min fina tant”.vad jag funnit vid den korta bekantskapen mäd Erik Gustaf Wickland, är han en hjertegod och hederlig man, jag önskar han bleve min måg.

Den 16-de i dag spelas ”Engelbrekt och dalkarlarna”.

Den 17-de spelades ”Greven av Haga” eller ”Kärlek o politik”, efterpjes ”Familjen Trögelin” eller ”Lustresa från Skåne”. Den aftonen var jag uppe. Den första var en utmärkt grann pjes, man fick göra bekantskap mäd ryska kejsarinnan och hennes hov. Den sednare var en skojpjes av värsta sort, i mitt tycke högst osmaklig.

Den 18-de var Carin o jag på stort kalas hos mamsellerna Carlström. Där fingo vi höra att fru Marie Rydberg var död o att en son till pastor Gumelius, Gustaf är död.

Den 19-de spelas ”Mjölnarfröken”, skådespel i 5 akter av Johan Jolin, musiken av herr Beherns, Carin o Hellman är uppe.

Den 20-de musikdirektörens här och tog avsked, även fru Pulkan kom hit för att träffa Lümans. Hon o de övriga voro mycket muntra, man bjöd dem punsch o äpplen och tog ett ömt o vänskapligt avsked av dem.

November den 6-te var V6 o Hellman uppe. Der var också från Carlstad hitkomna herrar Pulkan, Lundgren o Schulz. De kommo då överens att som till i dag skulle givas ”En läkare” av August Blanche, och då skulle några herrar härifrån resa till Carlstad, deribland även Hellman. Men så blev det Engelbrekt o hans dalkarlar, och resan blev inställd. Så mycket bättre, ty i morse var marken vit av snö och i dag har det rägnat hela dagen.

Den 8-de voro vi bjudna till Lisa Kullgren på caffe. Det var en brorsdotters bröllopsfest hon ville fira, och vi drucko de nyvigdas skål, fru Lovis Rydberg, fru Larsson , fröken Lövenhielm o vi.

Den 15-de var Sophi Hellman bjuden av direktör Lümans till Carlstad för att bevista spectaklat ”Onda tungor”. Efterpjesen var ”Den förmenta prinsen”. Vädret var högst ogynnsamt, djup smuts utom och takdropp inom teaterhuset.

Den 17-de var V6. Aktören Lindberg var då uppe, en mycket hygglig man, säger Hellman.

En tragikomisk historia: Åtta brev blevo inlemnade på härvarande jernvägsbrevsexpedition, varav 4 till Carlstad, 4 till Arvika. De voro adresserade till fruar som hade män och till herrar utan fruar och så lydande: Ni skall till barnhjelp utbetala nu genast 100 rdr och sedermera varje år 10 rdr, såvida lagsökning vill undvikas, adresseras till Töreboda. Det hade blivit upplyst att en av härvarande skolans lärare inlemnat brevena och att pigans namn var Maria Hjerta, och tjent på gästgiveriet här i staden.

Den 22-dra bjudna till Hygrells på caffe, the o suphé. Det var ett makalöst regn- o blåsväder. Jag, som ej gärna tål hårda väder, sände återbud. Till svar - ”hästar o vagn skall stå vid grinden”. Så hände och vi foro, Sophi, Carin o jag. För övrigt var det ingen mer där. Pappa o Erik kommo senare på afton. Vädret var bättre vid hemgåendet.

Den 25-te, Cathrinadag, sände fru Hjort till Carin en stor skålbrödskrans och en stor rund pepparkaka. Vi smorde oss mäd den goda kransen utan att bjuda någon på den, som vi så gärna hade gjort, men vi tordes ej.

Den 27-de skrev Lovisa Roth att hon o bror Gösta skulle komma dagen derpå o vara qvar över natten, som de också gjorde en 29-de reste de hem, de voro friska o glada,

Den 30-de hade vi visitationskalas och maten bestod av följande: Först svartsoppa o köttsoppa, sedan salt bringa o köttbuding mäd potatis o spenatbuding, så äpplekompott mäd citronkräm, derefter fågel o kyckling, mandelkransar o hallonsylt, krakmandel o russin. Sophi hade att berätta att pappa sagt till herrarna: ”Ni kan fritt tala och sjunga vad ni behagar, ty mina fruntimmer haar jag förvisat härifrån”. Så långt har det nu gått, att herrarna ej har något nöje, om de ej får vara oblyga och plumpa i sitt tal och lättsinnig sång.

December den 1-sta hade Liljesvärd en stor sexa-bjudning på hotellet, pappa var också bjuden. Erik mådde ej rätt väl och var ej mäd. Han har varit opasslig allt sedan visitationen. Carin har också varit illamående dessa dagar, men i dag, den 4-de, är hon bättre.

Nisse hade en ordgåta som bestod uti att av alfabetets 28 bokstäver bilda en begriplig mening, men ej använda något ord mer än en gång. Lösningen skulle utfalla om 14 dagar, och en årgång av Söndagsnisse skulle bli belöningen.

Den 28-de utkom lösningen, över hundrade lösningar utkom, den ena befängdare än den andra. De bästa svaren äro:”Adolph Z:s måg Ö är en qvick byxtjuv”, ”Sex qvicka män bjöd fru Holz på tyg”, ”Qvickt som föl å äng, bjud Zephyr ax”. Den sista fick priset. Men författarens lösning är: ”Spå nu ej om lyx, qvad Fritz Högbäck”.

Den 22-dra väcktes vi klockan 4 på morgonen av brandtrumman. Elden hade kolat en vägg bakom en kakelugn i Nymanska gården, som snart släcktes. Men förskräckelsen sitter länge qvar i våra hjärtan. Jag förkylde mig o fick en svår hosta, åtföljd av ett håll i bröstet på högra sidan, måste intaga sängen julafton o juldagen. Genom tvänne gånger pålagda senapsdeg och sedan Hjalmar kom hem, lagade han till ett linimentmäd opium i som hävde hållet.

Julklapparna utdelades vid min säng. Hellman gav först mig en svart generalsduk, en vit yllefilt, almanacka mäd sina 18 rdr. Erik o Hjalmar vardera 25 rdr till en porslinsservis för 24 personer. Sophi ett ljust klänningstyg. Carin prenumerationssedel på basaren. Herrarna varsin röd tröja. Pigorna deruppe vardera 2 rdr. Vår Anna 5 rdr. Emma 2 rdr. Mina små gåvor: Aophi o Carsin varsin sypåse, varsit muslinsförkläde. Carin en liten kattskinnsmatta till symaskinen. Pappa 2 svarta halsdukar, en urdyna. Hjalmar en bunt trasmattor 25 alnar, en stump till Annas rum, en till köket. Lindén 6 moderna kragar. Anna o Emma varsin yllelånghalsduk. Jag fick av Carin en bibel, av Sophie en modern uppstående krage mäd rosett. Av Hjalmar en låda föreställande en bok mäd ett vackert fruntimmersporträtt och fullt mäd fin confektyr. Carin gav Hjalmar tapetseriarbete, mycket vackert, att kläda över en sliten dyna mäd. Hernitz en dyna eller täcke at lägga i en länsstol. Sophi gav pappa en bägare av glas försilvrad utanpå o starkt förgylld inuti.

Annandagen reste Hjalmar till Wassgårda, var där över natten. På aftonen var bal på hotellet från klockan 6, till 9 var balen för barn, sedan för stora, där var Hjalmar mäd. Han var så snäll och gav sig tid att stanna hemma qvar över nyåret.

Nyårsdagen som vanligt hos Eriks.

1871 januari den 1-sta spisades middag hos Eriks i sällskap mäd herr o fru Kylenstjerna, mamsellerna Carlström, M Fröberger. Vi rogade oss mäd att spela kort.

Den 2-dra reste Hjalmar hem med morgontåget, kom tidigt till Carlstad, fick ej plats på postvagnen, utan tog skjuts, och var hemma i Arvika klockan 11 på natten. Frisk, utom den snuva han ådrog sig här på isen, då han skulle bese deras skridskobana. Fick sova gott det övriga av natten och mådde för övrigt väl.

Den 6-te trettondagen V6 högtidsdag firades mäd stor bal o suphé och mycket annat gott. Ordensledamöter fingo då bjuda de damer som de ville. Jag var ej riktigt frisk och vågade ej, Carin ville ej, och Sophi hade ej hellerr lust dertill, pappa tyckte det var mycket roligt o väl arrangerat på allt vis.

Den 7-de uppvaktades jag av Carin mäd blommor o färsk vetekrans, det var min födelsedag.

Den 8-de hade jag brev från Hjalmar att hans hemresa gick fort o väl.

Den 9-de var bjudning till patron Larssons på caffe, the o suphé, sällskapet de förnäma i staden.

Den 10-de började jag spinna lin.

Den 12-te kom Clara Svenonis hit och var här över 20-dags-marknad, reste den 14-de. Även hade vi ett kort besök av Emelia Zettervall. Hon var hos Kullgrens på Björneborg några dagar, medan dess mamsell var borta.

Den 16-de på aftonen var jag hos mamsell Kullgren. Det var så halt, att jag ej kunnat gå dit, om ej Erik Hellman varit så snäll och ledsagat mig dit och dän, vid hans arm gick det lätt.

Den 22-dra var slädparti arrangerat av doctor Lagerlöf, deruti de mer framstående herrskaperna deltogo, men ingen av den yngre handelskåren. För att få se slädpartiet, som skulle samlas på torget klockan tre, gick Hellman till hotellet och beställde rum och kaffe åt oss, pappa, jag, Sophi o Mina Kylenstjerna. Der i tredje våningens balsal sutto vi hela tiden, drack caffe o glödgat vin. Slädpartiet var gentilt av 22 slädar och i spetsen musik. Till Östervik ställdes färden, traktering vankades. Klockan 8 började balen.

Den 24-de dog Maria Fredrika Katrina Lönner, 19 år 7 månader 25 dagar, sina föräldrars enda dotter, till stor sorg för dem.

Den 29-de begravdes hon, mycket blommor o mycket tårar, ty hon var en älskelig ung flicka.

Den 31-sta förliden natt kunde jag för tanken på Parises kapitulation ej sova. Jag hade hoppats så länge o trott så säkert att Paris skulle segra. Nu önskade jag att de måtte underminera det och skjuta hela Paris med kejsare Bismarck och preussiska hären i luften och jemna Paris mäd jorden, till skräck och fasa för alla högmodiga o ärelystna gudsförnekare. Sedan jag på detta vis gjort slut på dem, blev jag lugnare och somnade. Frampå morgonen drömde jag att jag såg en varpställning och att jag hade två vita trådändar i min nypa, som jag drog från varpställningen och sade: ”Nu är Paris lika fritt som dessa varpor o dessa 4 varp skola vara nyq o vita. Vi voro i går hos Rydbergs.

Februari den 1-sta var Carin till Sjöändan och beklagade sorgen.

Den 2-dra kom fru Hygrell hit på afton. Vi bjöd Sophi för att få en liten priffe, hon o fru Kylenstjerna kommo. Bäst vi spelade kom postmästare Sylvander in och bjöd Hellman på kalas till följande dag klockan 6 e.m. Der var mycket folk samt bal.

Den 4-dje flyttade provisor Hernitz i olaga tid, i anledning av för stor dyrkare av nöjet och lösdriveri.

Den 5-te var slädparti o bal. Det var handelskorpsen som dennq gången visade sig, till Walåsen ställde de sin kosa.

Den 6-te kom provisor Källman hit i stället. Han kom från apothekare Björkbom i Göteborg, en ung man. Men dermäd var ej nog. Här behövdes en till. Som i hast ej någon fanns att tillgå som var antaglig, så tillbjöd sig Hellman Julin, som läste till sin examin I Stockholm, avhjälpa första förlägenheten.

Han kom hit den 13-de, den dagen var 31 grader kallt vid Laxå. Han hade oskadad av köldenhit anländt. På aftonen kom han hit in o hälsade på oss.

Den 16-de hade vi besök av fru Svensson och hennes döttrar, M C o Sophi. Vi spelade priffe, de stannade o höll till godo vad vi hade att bjuda till qvällen.

Den 18-de kom fru Edström och helsade oss från Nerike, der de mådde väl och voro friska. Direktör Edström mäd fru hade varit der och begravit sin fader klockaren, som var 85 år gammal.

Den 21-sta var Carin o jag på visit hos Lars Rydbergs och voro mycket välkomna, och i följd därav hade vi ganska trevligt.

Mars den 7-de var vi hos patron Wahlunds, Sophi var mäd, man spelade priffe.

Den 8-de var slutbal mäd dansskolan. Då var Hellman, jag o Carin uppe o såg på, Carin dansade två valser.

Den 10-de var harpspelaren Pratte här och spelade på sin guldharpa, Friskytten, Näckens polska mäd flera stycken som han spelade. Maan sade att han spelade samma stycken för 8, ja för 20 år sedan.

Den 11-te var vi bjudna av Augusta Nyman till Leonard Rydberg, der var ganska trevligt. Sällskapet bestod endast inom familjen av Rydbergarna och M Carlström.

Den 15-de var maskeradbal arrangerad av en fru Nyman från Örebro. Hon ger för övrigt lektioner i orientalisk målning och blommors förfärdigande. Balen var besökt av 7 fruntimmer och 20 herrar.

Den 19-de gav en mamsell Hedin från Linköping en congsert i sång, biträdd av härvarande herrar Bergsten och Tolin, som spelade piano. Hon hade få personers åhörare, och sången var medelmåttig. Kamrer Olsson mäd sin fru o inspektor Larsson mäd sin fru drucko caffe hos oss. Såå bjöd Hellman de båda fruarna på kongserten och sedan togo de lättsuphé här i sällskap mäd Erik, Sophi o Julin.

Den 25-te var det soaré på gamla asamblesalongen till stöd av hantverkarföreningen.

Den 31-sta var fru Wahlund och Sophi Gummelius här, stannade till afton.

April månad den 4-de hade vi besök av Rydbergska familjen. De kommo på caffe och spisade afton, Sophi Hellman oo Mina Kylenstjerna också.

Den 6-te voro vi bjudna till Larssons dito dito.

Den 28-de pingstdagen Carin o Hellman till kyrkan.

Den 29-de hemma i all stillhet.

Första delen av månaden juni tillbragtes mäd tillredelser för släktmötet och en del för Marstrandsresan. Carin sydde sig 2 nya klänningar, en ljus yllemuslin, som hon fick av mig, en ljusbrun blommig köpt i fastingen, en röd o svart underkjol och ändrade sin bruna sidenklänning. Jag för min del hjelpte upp mina båda svarta sidenklänningar, men de vunno ej stort derpå. Sophi var mäd och hjelpte till, hon ändrade också min vita mössa och den svarta sidenkoftan.

Den 23/6 1871 på morgonen bar det av. Till Wredstorp kommo vi klockan 11, der vi spisade middag ur mädhavd matsäck. Hjalmar var också mäd. Han kom hit den 22 klockan 10. Vid Laxå sammanträffade vi mäd Rothens och voro de först bror Gösta samt Lovisa Edman. Flickorna Roth voro Anna, Lovisa o Walborg. Gossarna smidesmästaren Jacob och magistern Hjalmar. Vid Wredstorp mötte Carolina Tranberg och Alma. Här var hästar o vagnar oss till mötes. Klockan 3 på aftonen anlände vi till Kil, der ett ståtligt kaffebord väntade oss och der vi möttes av Per-Olof o Hedda samt Hinnersions på Lekeberga. Det var så ordnat att Pappa o Carin bodde hos Askers och ungherrarna på Lekeberga hos Hinnersons. Carolina, jag, Lotta, bror Gösta o Anna på Kil o Walborg o Lovisa vid Östa.

Midsommardagen reste man till Hidinge kyrka och spisade middag på Lekeberga, men bror Nils o Lotta Roth voro ej mäd.

Den 25-te var samlingen på Nedre Östa hos komminister Hellman utom bröderna o Lotta Roth.

Den 26-te teste bror Gösta o hans familj tillbaka till Laxå. Hjalmar Roth stannade qvar och var mäd oss till Övre Berga, dit vi samtliga voro bjudna till Knut Krikortz. Där hade vi ganska roligt, ungdomen dansade och hade mycket roligt. Vädret var kallt o blåsigt hela tiden utom vid Kil, der kändes ej stormen så kall. Det låg så skyddat mellan skogen o dälderna, ett riktigt litet paradis.

Derifrån reste vi den 27-de på samma vis som vi kom. Syster Carolina stannade qvar till lördagen och Hjalmar blev hos oss till den 30-de, då han tidigt på morgonen avgick till Arvika. Så ar det slut på den roligheten.

Juli månad den 4-de på aftonen gick Carin o Alma ombord på Oden, förd a Erland Lundbom till Marstrand för att bada och njuta sjöluft till helsans befordran.

Den 7-de reste Hellman, jag o Sophi till Arvika. Blevo väl emottagna av Hjalmar som mötte oss vid station hem till sig, der vi emottogs av Anna och Emma, som bad oss vara tusende gånger välkomna i flera repetitioner, varför jag började tro motsatsen.

Den 9-de var söndag, och gudstjänsten i Arvika kyrka börjades den dagen ej förrän klockan2, så att ingen av oss var der. På aftonen var det sällskapsspectakel, då man gav tvenne pjeser. Den första ”De två direktörerna”, den andra var ”Rosa o Rosita”. Hjalmar spelade i båda, var grosshandlare i den andra och tyckte jag att de spelade sina saker väl, både herrar o damer. Damerna voro mamsell Beda Rodin från Elgå, Ma Flodqvist och Ma (utlämnat). Sophi Hellman var mycket förtjust i Arvika och i den lilla brunnsinrättningen, som ligger omkring ¼ mil från Arvika, der det fanns badinrättning och ångskåp, deruti hon tog 5 bad. Jag var der två gånger, men tog blott ett karbad. Patron Dalander hade en vurst, som man för 25 öre per person, åkte på dit o dän.

Den 16-de var söndag och gudstjensten började i rättan tid. Det regnade, pappa Hellman gick ändå till kyrkan.

Måndagen bjöd Hjalmar på åka, vi åkte ut mot öster och återkom från väster omkring en mil. Landskapet var vackert omväxlande. Skogband o dalar, frogiga åkerfält, snygga gårdar. Vi hade en kruka mäd oss för att få köpa oss grädde. Hjalmar skulle ha främmande till middagen och grädden skulle vara till glasschokladkräm, men det var ej rätt goft. Hjalmars främmande vaar fabrikörerna Robertson o Berg från Karlstad. Det var en fin middag, men vad det var minnes jag ej.

Den 19-de voro vi bjudna till grosshandlare Björks på middag, vi och ingen mera Herr Björk reste på aftonen till Karlstad för att möta sin mor och systrar.

Den 20-de reste vi hem till Christinehamn och här stod väl till, fullt av ogräs överallt.

Den övriga tiden av månaden regnade det mycket och var ingen fri för regn, stundom mer o stundom mindre. Men Helenadagen var det vackert väder. Sophi bjöd på kaffe i stugan, mig o Mina Kylenstjerna.

Söndagen den 30-de var Hellman i kyrkan o träffade då Carolin Hygrell. Han trodde derför att de skulle komma hit på e.m., men som det började regna, uppgav han det hoppet, då kommer de i morgon?

För att Hellman ej skulle få vänta förgäves, sände jag Anna och sade dem, att de voro väntade i går och i dag, och bad dem ej låta honom vänta förgäves. ”Inte hade vi tänkt gå idag, men vi skall komma”. Så kom Sophi, som vi hade slutat dricka hennes caffe, kom Hygrells, då hade jag mitt caffe o då drack vi om. Sedan hade jag jordgubbar att bjuda på, sedermera punsch o saft, till qvällen kalvstek, blomkål, färsk potatis, blåbärsgröt o bakelse. Vad vill man mer begära, oberäknat smörbordet.

Augusti den 4-de kom Lotta Roth och Walborg på resa till Karlstad och vilade över här till den 5-te på aftonen. På samma afton väntade vi Hjalmar och Julin, som följt sin fästmö på väg. Jag hade klätt stugan mäd löv o blommor, vi skulle äta qväll där, fick bannor av pappa för mina dumheter. När vagnen stannade vid grindarna, tände jag ljusena, och det såg så väl ut. Så kom Hellman o Hjalmar Julin, men ej min Hjalmar, han hade som en av sparbanksdirektörerna måst bevista en sammankomst. Men kom sedan på söndagförmiddagen. På aftonen voro vi på visit till Jacobsberg hos August Rydbergs och hade ganska trevligt.

Den 7-de ställde vi vår kosa till Marstrand för att hälsa på flickorna Carin o Alma Tranberg. Vid Herrljunga bytte vi om tåg och gick till Vänersborg och Uddevalla, dit vi anlände klockan9. Dessa vagnar voro ej så indelta som på de övriga järnvägarna, mindre trevliga. En karl hade ej tålt vid åkningen, ty han mådde mycket illa, hade huvudvärk o kräktes. Lyckligtvis lemnade han oss, två jungfruer och några halvherrar som höllo flams o glam mäd dessa pigorna. Den stora slätt vi genomfor var prydd mäd ymnig och vacker säd av alla brukliga slaga. Vägen närmare till Vänersborg var särdeles pittoresk och intagande. Den gick ett långt stycke mellan Halle- o Hunneberg, särdeles egna berg. I Uddevalla logerade vi hos en fru som hette Emeli Liljevalk. Vid framkomsten till våra nattstationer var det alltid Hjalmar som undersökte hurdana sängarna och sängkläderna voro. De bästa skulle vi hava, felades något, avstod han från sitt. I Uddevalla ökade jag huvudgärden mäd täcket, ty jag hade min filt mäd. I Marstrand ökade jag till bolstren mäd täcket. Lyckligtvis fanns ej på någondera ställena vägglöss.

Den 8-de klockan 9 på morgonen avgick ångaren Uddevalla till Marstrand och anlände dit klockan 2 e.m, då flickorna glada o friska togo emot oss, men måste tillägga att Alma har en beständig huvudvärk. Middag åto vi på deras rum, fårstek, potatis o köttsoppa. De bodde på höjden av ”Dygdens stig”, svår att vandra för sjuka och gamla. Rum fingo vi på stadens hotell, två trappor upp. På f.m. seglade vi omkring Marstrandsön, åto middag på Alphyddan, Sågo på Bene??????s kullerbyttor och luftsprång i hotellets festsal, drucko caffe i dess lilla trädgård. Därifrån till parken, där de eleganta badgästerna utgjorde vår beundran. Det sades att det skulle bli barnbal, men nej, det blev ej av den aftonen.

Den 10-de gjorde Carin o Hjalmar en vandring till fästningen och övriga märkvärdigheter.Under tiden sutto vi i parken o sågo desamma som i går, en ung rysk generalska och dess lilla dotter som en duenna bar. Generalskan var ung och mycket vacker. Generalen var ej mäd, det sades att han var gammal. Fru Lundqvist och hennes båda flickor voro nu som alltid i Marstrand, dels för sjukdom dels för det billiga priset på levnadsämnen. Gumman är mycket språksam och förnöjd. S.å åt vi middag hos Carin och drack caffe. Derefter seglade vi över till Koön, där vi på en vurst foro till Bockudden, ett paradis bland Marstrands klippor.

Två nätter i Marstrand o två nätter i Göteborg. I Göteborg voro vi första afton i Trädgårdsföreningen. Der var congsert o sång o vi åto vår aftonmåltid i dervarande schweizeri. Gjorde en tur i vagn till Överås, grosshandlare Dicksons förtjusande villa och dess stora orangeri fullt mäd frukter av alla slag, rikt bärande fruktträd av äpplen, päron samt vindruvor, beundrade och förvånades över att konsten kan frambringa så sköna härliga frukter i så stor mängd och fulländning. Derifrån togs vägen till Haga för att helsa på kapten Petersons. Men frun var bort o badade, endast systern treffades. Vi bo på Göta källare. På nedre ha vi två rum mäd tre sängar, mycket elegant, men dyrt. För dygnet 18 rdr, att dröja der länge var ett dyrt nöje. Hjalmar o jag tyckte det och ville hem. Jag tänkte på det myckna ogräset som frodades i härvarande trädgård. Pappa sjelv var ej riktigt nöjd mäd det, vi kommer för snart hem, tyckte han.

Den 11-te telegraferade vi att vi skulle komma hem lördagen den 12-te och så skedde.

Sista dagen vi var i Marstrand sjuknade Alma, hon klagade då över värk i ryggen. Vi trodde det snart skulle gå över, men hon blev liggande i tre veckor till stor möda o besvär för Carin, som måste skaffa läkare o ävenn barnmorska för att avhjelpa hennes plågor. Under den tiden var också vädret vackrast men också den rysligaste storm som i mannaminne fanns.

September den 6-te kom flickorna från Marstrand. 9-de till 18-de reste vi samtliga till Arvika. 20-de till 22-dra tog vi upp potatisen. 23-dje till 26-te reste jag o flickorna till Lundsberg. Fru Bergman hade då sina nya möbler madrasserade och överklädda med gult o vitt hemvävt överdrag, salongen bebolig och mycket trevlig.

Oktober den 14-de reste lma hem. Carin följde henne på väg till Laxå och häldade på kusinerna Roth och hade rätt roligt. Den 17-de kom Carin hem. Den 18-de kom bror Gösta o Lovisa från Laxå, där de varit över en månad hos patron Cassel. De voro över här en dag till den 20-de. Den 21-ta reste Carin till Sjöändan, blir där i natt.

Den 22-dra stod Johanna brud mäd Peter. Hon hade tjänat hos Eriks Hellman i sju år och Sophi utbad sig som ett nöje att få göra hennes bröllop, vartill pappa Hellman samtyckte. Johanna fick bjuda sina föräldrar, farbror o faster, brudgummens bröder, sin syster samt kusiner och åtskilliga av stadens drängar o pigor, alla städade och anständiga. Först dracks the, sedan vigdes de, derefter bjöds Carolina o bisqvier sedan bischop o äpplen i flera omgångar, herrarna drack punsch o toddy.

November den 22-dra var soaré på hotellet och vi var der, balen var animerad, ehuru få voro uppe, musiken från Carlstad. Herrarna bjöds på förfriskning bestående av äpplen, bakelser o tivolischampang. Även superade vi, bjudna av Waldemar Peterson.

Den 29-de hade vi för i år det vanliga visitationskalaset. Vi bjöd Hjalmar hit på det och han kom. Han hade mäd sig doctor Holmqvist och blev qvar till följande dags morgon, då han återvände till Arvika. Hjalmar stannade qvar o var mäd Hellman på V6.

Fredagen ärnade han sig till Wassgårda, men mådde ej bra. Blev mot aftonen bettre, då följdes vi alla åt och gick till Lars Rydbergs. Lördagen var Hjalmar sämre, åt inget på hela dagen. Söndagen var han åter bra. Men då var det förfärliga yrvädret, så ingen människa kunde komma ut, måndagen likaså, tisdagen o onsdagen gick inga bantåg. Först torsdagen kunde Hjalmar återvända till Arvika.

Maten på middagen var först svartsoppa/köttsoppa, så gädda mäd pepparrot, kyckling, äpplemos mäd grädde o mandelrutor, dessert mandel o russin. Personerna på visitationen voro: doktorerna Bohm, Berg o Holmqvist, rådman Jern, Wagner, P M Sylvander, Svalander, Rydberg, direktör Har, handlanden Larsson, Boveng, Erik, Hjalmar o provisor Hellberg.

December den 13-de ett theatersällskap bestående av omkring 20 personer, alla ogifta. Direktören, en gammal man, hette Fröberg, spelade fiol. ”Fästmön från gränden”, ”En oslipad diamant”, ”Prins Pipi o fröken Titi”. Den 15-de gavs ”Don Cesar de Basano” och ”7 flickor i uniform”. Båda dessa aftnar var jag uppe, men ej Carin. Hon ville ej, var också ej rätt frisk. Den 17-de gavs ”Andersson, Petterson o Lundström”, då var Carin mäd och jag hemma. Men alla tre gångerna var Sophi mäd, bjuden av Hellman.

Den 18-de stod Ida Holmgren brud mäd kaptenen vid Nerikes regemente, Theodor Palm. Hellman, jag o Carin voro bjudna på bröllopet till ½7 e.m, som var i allo mycket präktigt. Det hölls på hotellet av Fredholm, det var mycket folk, säkert hundra personer. Det sägs ha kostat ett tusen rdr, utom vinerna. Maten utom smörbord för damerna, dem bjöds det på brickor påbredda mäd allehanda till. Derefter buljong o pastejer, så en sorts sega o små, dertill på ett fat åtskilligt rostade potatisar, risgryn i form av bollar, morötter, gröna ärter, röda bönor, derefter hummeraladåb, så kalkon, derefter krokan, stor o grann, som sades ha kostat 20 rdr, så hjorthornsgelé, mandel, russin o kaffe.

Den 24-de, julafton, var i år på söndagen. Hellman sjelv, Erik, provisorerna Hellberg, Källman, Julin. Julklappar vankades som vanligt. Världshistorien av Heldin o Korvin av Hellman, prenumeration på ”Förr och nu”, almanack mäd sina 18 rdr. Av Carin fick jag en krage mäd påsydda stjärnor o manschetter, av Sophi en svart neglige mäd gredelina band på , av Hjalmar Hellman ett nålbrev av brons, av Julin en bok om hur man skall kunna odla ormbunkar o andra tropiska växter. Jag gav Carin ett par bruna filttofflor, ½ dussin fina näsdukar, 2 äpplen o en pomadaburk. Sophi fick ett par grå tofflor, en knypplad spetskrage, alla fingo äpplen, stora o vackra. De gifta ett, de ogifta två mäd något gyckel bredvid. Så fick pappa en fickspegel, Erik en liten vagga mäd ett pipande barn uti, Sophi soldater, Källman en flaxande trätupp, Hellberg en gubbe mäd en mask som han tryckte för ansiktet medelst en guttaperkatråd som gubben hängde på, jag ett kuvert eldpapper, ingen kunde gissa varifrån de kommo, man skrattade o voro muntra, men det tycktes som Sophi fanna skämtet något stötande.

Den 27-de onsdagen var den andra soarén, ägnad för barnen från klockan 6 till 8. En stor gran var placerad mitt på golvet fullhängd av allehanda läckerheter, ljus, blommor, papper utklippt samt kronglas.

Den 28-de V6, Hellman hindrad derifrån av en bjudning till Cathrin Wahlund, där var stor bjudning, rummen fulla av folk.

Den 29-de Sophi, Carin o jag bjudna på caffe till Johanna, Petters hustru, Sophis fordna jungfru.

1872 Januari den 1-sta åto vi middag hos Eriks. Personerna utom de vanliga voro herrskapet Kylenstjerna. m Anna Jern. På aftonen tillkom Gustaf Haak och några av Eriks spelkamrater. På samma dags morgon flyttade provisor Hellberg till Stockholm för att fortsätta sina studier, sörjd o saknad. Vi rogade oss mäd att spela kasino o vengtäng.

De efterföljande dagarna ingenting anmärkningsvärt utom att M.K. var vid dåligt lynne i följd av salt kött o bruna bönor som utgjorde julens läckerheter i tre dagar. Det var för mycket godt på en gång. Carin föreslog att hon kunde hämta sin mat från något spisställe och föreslog fru Salström. Detta måste nu Carin ställa mäd, fru Svensson på k ällar´n åtog sig besväret.

Den 5-te stor bjudning till Hygrells på the o suphé. Präktigt kalas, mycket gäster spisade i doctor Lagerlöfs salong. Vi oro också bjudna till Kylenstjernas på middag den 6-te, trettondagen, men försakade båda dessa bjudningar och reste till Arvika, dit vi kommo den 5-te klockan 6 på aftonen i snöslask. Deraf hade vi ej det minsta ont. I andra klassens uppvärmda vagn mådde vi ganska väl. Hjalmar var oss till mötes där. Vi hade brev från honom samma dag att han var bortbjuden den 6-te o 7-de, kom hem tidigt den 7-de. Vi levde der i all ro och stillhet tills doctor Holmqvist bjöd oss på caffe den 10-de. Der sammanträffade vi mäd några Arvika-bor, som herr o fru Björk, herr o fru Falk, herr o fru Schylander mäd svägerska samt fru Malmer. Den 11-te klockan 10 voro vi åter här. Vi hade mäd oss en korg ägg och fingo i korgen tillbaka kramsfåglar och tre ......potäter.

Den 14-de var V6-balen. Då var Carin o jag denna gången mäd, den var lysande och präktig, mycken traktering och suphé, god musik från Karlstad.

Den 18-de reste 5 ungherrar härifrån till Hjalmar. De voro Nils Nordenfeldt, Gösta Holmgren, Carl Holmgren, Erland Lundbom, Carl A Löthner. Återkommo den 20-de.

Den 26-te bjudna på caffe till Lundboms, spisade afton der. Sällskapet var fruarna jag, Sophi Rydberg,Duvander, Södergren, Peterson, Edström, Carin Hellman, Sophi Larson.

Den 28-de klockan 10 f.m. kom apothekare Lindström från Arvika hit, för att hälsa på oss och flera andra vänner, såsom Leonard Rydberg och de unga herrar som den 18-de till den 20-de gästade hos Hjalmar. Carlsdagen voro här bjudna Rydbergarna och deras fruntimmer utom Lovis o Anna Jerns, som båda voro opassliga. Lundboms kommo ej, de hade barnkalas, Erland kom dock hit.

Den 29-de Hellman o Lindström bjudna på middag till Leonard Rydberg. Var för aftonen bjudna av ungherrarna på en sexa, men en dålig sexa, mest torr och smaklös.

Den 30-de middag hemma, bjuden till Karsby av Carl Holmgren och reste hem till Arvika den 31-ta på snälltåget.

Carin o jag voro bjudna till Wahlunds den 30-de på f Ahlbom och hennes släkting mamsell Blomberg från Charlottenberg. Den 1-sta februari hade vi desamma hos oss, fru o flickorna Larsson samt fru Lundbom. Den 2-dra var vi bjudna till Larssons påå densamma mamsell Blomberg samt mamsellerna Haak och Carlströms. Den 3-dje var herrbjudning hos Eriks på hans födelsedag och bröllopsdag. Den 4-de congser på hotellet av en sångerska från Stockholm, demoiselle Fredrika Wickman. Den 7-de spelade Elfverska theatersällskapet ”Kung märta”, historiskt skådespel, jag var ej uppe. Den 8-de höll Sophi en bjudning på direktör Lumans, fru Kylenstjerna och vi voro de mädbjudna. Den 9-de ”Prinsessan Trapesund”, då var jag mäd, en tokrolig pjes, mycken sång, direktören spelade så väl fiol, det var det bästa. Den 10-de var Carin o jag på kalas hos fabrikör Larssons, bjudna på the o suphé, äpplen, apelsiner, bärviner och citronglass. den 11-te gavs komedien ”Den spanska konsuln. Carin o jag voro då bjudna till patron Bergstens, Carin gick från calaset till spectaklet. Den 15-de Hellman på V6. Sophi Hellman o vi spelade träkarls preferens. Den 16-de Hellman bjuden till doctor Bohm klockan 6, Carin o jag bjudna till mamsellerna Carlström mäd flera, ett ståtligt kalas som vanligt.

Mars den 5-te kom Hjalmar hem på f.m. Den 6-te var slädparti o bal. Carin var bjuden av Liljesvärd på åkning. Pappa, Hjalmar, Sophi, Mina K. och jag gingo till Schweizeriet och derifrån o såg samlingen och avfärden på slädpartiet. Hellman bjöd oss caffe, vin o konfäkt. Så var vi på balen och Lijesvärd bjöd på suphén. Den 7-de var V6, Hjalmaar var mäd pappa der. Den 8-de voro båda bjudna på middag till häradshövding Geijer, der det sjöngs och musicerades hela aftonen. Den 9-de till den 12-te reste Hjalmar till Wassgårda. Den 13-de hade vi fremmande av herrskapen Rydbergs, Lundboms och Liljesvärds på caffe, the o suphé, Kylenstjernas också. Den 14-de på qvellen reste han åter. Han har under det han har varit här inte varit riktigt frisk. Här har jag skrivit ett stort fel, Hjalmar kom hit den 27-de februari och reste härifrån den 8 mars.

Den 16-de gjorde Carin o jag ett besök hos fru Boveng, kommo dit klockan 6, drucko kaffe klockan 7, punsch klockan 8, gick hem klockan 9. Den 17-de reste fru Boveng till Arvika, tog mäd sig de vävda banden, två krukor mäd lackvioler och 2 tjog ägg. Hon var blott qvar till andra dagen, men till oss mäd hälsningar från Hjalmar kom hon ej förrän den 25-te klockan 6 på aftonen.

Den 30-de sjuknade Hellman i tandvärk oxh öron- som huvudvärk, ganska klen, har sedan dess ej varit uppe i dag den 3-dje april.

April månad den 1-sta kommo vi ej på maskeradbalen i anledning a pappas sjukdom. Den hade varit särdeles livad och fri. En del av herrarna hade varit på en stor middag hos patron Wahlund, der de lagt en god grund, och under påspädningen vid balen övergick det anständighetens gränser. Liljesvärd började giva slängkyssar åt damerna och blev utledd. Här var en theatertrupp, sedan de slutat sitt spel, kommo några av dem till balen. En herre av dem kom in i bonjour o cigarr o satte sig att röka. Han blev likaledes utledd. Damerna voro så fria att de lade sina armar om halsen på herrarna, men det berättades ej om de blevo utledda.

Fastingsmarknad började den 9-de april. Vi hade ej några betalande gäster, men voro ej utan fremmande. Först Anna Bergman, som låg här en natt. Den 11-te kom helt oförmodat fru Lindberg från Borgvik och var här till den 13-de. Den 12-te hade vi främmande till middag av Oscar Björk och dess broder, Svalander och fru Lindberg. Anna och fru Bergman voro bjudna men hindrade. Hon måste åka hem, men åt sin middag i köket.

Lundgrenska theatergruppen var här men reste så snart marknaden var över. För övrigt vankades här åtskilliga andra förlustelser såsom en dvärg, en jätte, vaxkabinett, panorama och mekanisk theater. Positiv o sång ljöd överallt.

Mamsell Nyman hade lotteriförsäljning på leksaker, överlevor av sjukhemmet, samt ett hemvävt bomullstyg till klänning. Ändamålet mäd vinsten är att bilda ett barnhem.

Den 19-de kom Anna Bergman in. Hennes Maria hade fått ont i ett öga, hon låg här i natt, reste hem på morgonen och lämnade Maria qvar och tog Brita Svanström mäd hem. Hon var här i går afton sent på bön. Sophi håller på o syr en klänning åt sig, rutig i svart och blå.

Den 7-de maj kom Hjalmar hem. Den 9-de var Christi himmelfärdsdag. Då hade vi några bjudna, såsom Bovengs, Kylenstjernas, Lundboms, Erik Hellmans. Den 10-de bjudna till Lundboms. Den 11-te till Kylenstjernas. Den 12-te reste Hjalmar till Wassgårda. Den 13-de bjudning till Bovengs. Hjalmar var över sig given för så mycket bortbjudning.

Den 18-de, pingstafton, reste Hjalmar o jag till syster Carolina, till Boka, där hon numera bor. Hon har der en ganska trevlig bostad. Vår påhälsning gällde mer syster Sophi. Hellman hade lovat henne att bekosta en badkur vid Bie, vi kommo för att föra henne dit.

Annandagen avreste vi mäd många svårigheter att få henne i och ur åkdonen, ty ena benet hade hon ingen styrka uti. Vi blevo väl emottagna av doktor Levin, en glad o vänlig man, fingo rum i Paradiset på nedre botten. Derifrån reste vi den 22-dra. Hälsade på Jacob o Walborg vid Laxå, der vi lågo över natten. Den 23-dje åter hemma.

Den 27-de reste Hellman o hans gumma till Arvika för att helsa på käre sonen. Han hade varit ill sjuk dagarna förut, men var nu sig lik. Det onda hade bestått i magen och varit mycket svårt.

Den 29-de skulle vi göra en utfart på sjön, ty vädret var milt o lugnt. Utkomna på sjön, började åskan gå. Vi styrde fart på kyrkan o hunno lyckligt o väl i land och in i sockenstugan. Så bröt ovädret ut mäd hela sin styrka. Fru Dalman var mäd, vi hade våra bästa hattar på oss, således mycket glada att lyckligen komma under tak. Den 3-dje juni reste vi hem igen.

Den 18-de reste Hellman o Carin för att tillse hur Sophi skulle befinna sig, om hon blivit något bättre. Först for de upp till Boka. Då var Agda o Waetter hemkomna från Amerika. Alma fick följa mäd till Bie. På hemresan togs in hos Jacob o Walborg Roth. Kommo hem den 20-de.

Den 22-dra kom fru Krikortz, hennes två gossar och piga hit. Knut kom sednare på qvällen, han hade tagit en tur åt Karlskoga. Den 23-dje fortsattes resan till Lundsberg och Carin följde mäd.

Juli den 3-dje hemfördes syster Sophi från Bie av Hellman o Carin, lika hjelplös som förut.

Den 5-te på f.m. kom Hjalmar hem för att bevista Löthnerska auktionen. Han inropade en väggspegel, ett flaskfor (?) som liknade en nattkommod, sex stycken stora dricksglas mäd förgylda kanter och ett thekök.

Den 11-te följde han mäd Carin Lundbom till Göteborg. Det blev en svår storm och Hjalmar blev mycket illa sjösjuk, men blev så mycket friskare sedan.. På dragand kall (?)och kärlekens vägnar besökte Hjalmar även på samma gång Marstrand.

Den 26-te ropade Sophi Hellman in för Hjalmars räkning 2 dussin äkta ostindiska thekoppar à 1 rdr 12 öre/paret, ett dussin djupa, dito flata, 2 runda karotter, ett större fat, en soppskål, allt av ostindiskt porslin, en thekanna av brun färg.

Den 2-dra augusti Chatarinadagen firade vi oss sjelva, men på aftonen kom Lisa Kullgren. Hon hade mäd sig åt oss, Carin och mig, varsin påse konfäkt. En stund derefter kom en ask från Hjalmar innehållande lyckönskningar och utmärkt fin konfäkt. Den snälle gossen, måtte Gud löna den som hedrar fader och moder och måtte jag vara tacksam till Gud av att äga honom. Klockan 9 på qvällen kom Walborg Roth hastigt gående.”Har inte faster fått mitt brev”. ”Nej”. ”Mamma väntar på häst o vagn och orkar ej gå”. Det var så sent på aftonen ej godt få någon skjuts. Men efter mycket spring på flere ställen, der det fanns hästar, var de alla vallsläppta, fick man slutligen en, och hon kom välbehållen hit.

Den 5-te reste Hellman o Carin till Stockholm. Togo vägen genom Örebro till Köping och derifrån på ångbåt till Stockholm. Bor på Norra Smedjegatan 15 en trappa upp hos fru Joulin. Alma Tranberg är mäd dem, hon mötte vid Kumla station. Carin var ej frisk när hon reste, måtte hon nu vara bättre. Mycket vackert väder. Den 6-te deremot blåst och gruvligt regn, det var riktiga strömmar från takrännorna.

Den 7-de blåst o vackert väder. Rydbergs mäd flera körde då in sin råg. Nyss hade jag brev från våra resande. De hade haft vackert väder hela resan. Carin mådde illa ända till Köping, men sen hon fått sova över natten, blev hon bra igen. Således kan man vara lugn från den sidan. I dag den 8-de regnar det. Förmiddagen var vacker, men nu striregnar det.

Den 9-de var Sophi Hellmans Mari här o plockade en brunbunke svarta vinbär till saft. Sophi har åtskilliga gånger varit här och sytt på maskinen. Den 10-de hade jag besök på en minut av först mor Ulla samt en av Sköldbergs flickor, sedan av Anna Bergman o Stina. Hon trodde ej att Carin ännu var rest till Stockholm. Den 11-te hörde fru Larssons sig före om de fingo göra mig ett besök, hon och hennes flickor samt Lisa Kullgren. De voro välkomna och trevliga. Jag hade ingen suphé att bjuda på men the o mjölk och gräddkaka mäd sylt, och de höllo tillgodo.

Den 12-te väcktes man av åska och regn som började vid 5-tiden. Men klockan 4 skedde första uppvaknandet, anmärkningsvärt i sitt slag. Bland hönsen här, är en som heter Klara, hon har tagit sig för att gala. Första gången hon upphov sin stämma, var det på Fredriksdagen. Det ville i början ej riktigt gå, men hon gav sig ej, förrän hon riktigt gol flera gånger i rad. Andra gången hon upphov sin röst, var det Catharinadagen, men fick ej riktigt ut tonerna. Tredje gången, i dag, på Klara-dagen hade hon varit ute hela natten på vift. Vid hemkomsten upphov hon ett ståtligt galande, varvid alla vaknade. Hönan heter Klara.

Den 14-de var Anna hela dagen sängliggande av huvudvärk o kräkningar. Vid middagstiden kom fru Lönner hit. Jag kunde ej bjuda på middag, det var ärtmjölspannkakor, men hon föreslog caffe framför något annat. Hon fick blommor, som troligen lades på Marias grav. Sophi hade brev från Carin o av porslin 2 små tallrikar, den ena gredelin o vit, den andra blå o vit. Men båda hade blivit krossade under färden hit. Den 15-de i dag är Anna bättre.

Den 18-de kom fru Albom hit på ett kort besök på the.

Den 21-sta kom Hjalmar från Arvika vid 11-tiden och hade mäd sig en blombukett, den allra grannaste bestående av dalior i flere färger, lövkojor, röda o vita, Lineum perenis (?) en utsökt vacker lupin samt en orrhöna. Den 22-dra till den 30-de reste han till Stockholm.

September månad den 1-sta på e.m. reste Hjalmar till Wassgårda. Återkom den 2-dra på f.m. Jag reste till min sjuka syster Carolina, som var mycket klen.

Den 3-dje reste Hjalmar hem Jag återvände hem och vid Pålsboda sammanträffade jag mäd min man o dotter som kommo från Stockholm, friska o belåtna, mädhavande presenter åt oss hemmavarande. På min del en klase blå en grön vindruvor, ½ skålpund konfäkt, ett glasögonfodral. Pigorna fingo varsina hjertevärmare. En neglige köpte Carin åt mig av den delade blomsterkassan, mycket vacker, klädd mäd paljetter o gula band, kostade 8 rdr, ett gult halsband. Sophi fick ett vitt dylikt.

Den 4-de kom bror Gösta o Lovisa Roth från Laxå der de slutat årsräkningarna. Reste hem den 5-te vid halvett. Samma dag skrev jag till Tranbergs, sände dem mina filtskor, en maggördel, kattunslappar till en nattröja åt lilla Hans samt hälften av mina druvor.

Den 15-de dog syster Carolina, vid 68 års ålder. Hon var född den 13 september 1804, sörjd och saknad av tre döttrar, varav de två äldsta är gifta. Den äldsta Anna mäd bonden Erik Olsson, den andra Agda mäd vise pastor Waetter. De kommo hem från Amerika i juni månad detta år, der Waetter varit i 4 år men Agda i 2 år, glad att åter få beträda den svenska jorden. Alma den yngste ännu ogift. Agda hade en son mäd sig hem som heter Hans Axel.

Den 21-sta reste Hellman o jag till Arvika. Vädret var kallt och regnigt. Hjalmar eldade i alla rummen och tände upp alla sina lampor och gjorde det riktigt högtidligt. Vi stannade qvar till den 28-de.

Den 8-de december: Sedan jag sist skrev upp något, har en lång tidsrytm framskridit, nej lupit, kan man säga. I går den 7-de hade Erik visitation på apotheket för första gången som ägare derav och Sophi sitt första kalas, som var ganska ståtligt. Maten var först svartsoppa , buljong o pastejer, så oxhare mäd brynt kålhuvud, potatis, morötter, mjölpudding, kyckling, blancmanger, mandelspån. Till afton aladåb på gös, sillsallad, öl, porter, mjölk, syltade päron mäd grädde. På smörbordena voro oräkneliga saker som min svaga uppfattning glömt.

Den 8-de var här spectakel, en herr Selander mäd 3 mamseller gav 4 pjäser. Den första ”Gustaf den tredje o Spåqvinnan”. Den andra ”Sam och Segonina”. Den tredje ”Lika för lika”.Den fjärde ”.......... betjänt(?) var den bästa, ty man fick skratta, betjäntens roll spelades väl.

Den 9-de suprinerades jag av Erland. Han kom på afton mäd en stor bukett pappersblommor o en levande törnrosknopp. Sedan kom Sophi, vi spelade kort, Carin hade köpt päron o smörbakelse och så dracks punsch och hade en trevlig afton.

Den 10-de bjöd Erland oss samtliga på konsert. En virtuos på harpa var anländ till staden, som heter Sjödén, utmärkt skicklig. Imellan styckena på harpan spelades o sjöngs småstumpar av löjtnant Montelius som sjöng o pastorskan Lagerlöf spelade på piano, alltsammans mycket vackert. Sedan bjöd pappa oss på sexa, som var serverad i enskilt rum. Och var det 20 särskilda tallrikar upplagt utom potatis, mjölk och porter. Derefter bjöd Erik på kaffe och likör och kommo hem klockan 11.

Den 14-de var konsärt av Bejerböka (?) kapellet. Erland bjöd oss o Eriks. Jag hade ej någon lust att gå ut i kylan o halkan. Även då serverades och dracks kaffe o likör.

Den 15-de är Erlands födelsedag. Som den blivande boningen för de unga tu var i ordning, bjöd Erland oss på kaffe dit till klockan 4. Men som musikanterna ännu var qvar och skulle spela från klockan tre till fem, ville man ej försaka den stora njutningen, o man ville att även jag skulle få höra den, gick man dit först, sedan till Erland, der det var både font och propert. Der dracks kaffe o punsch. Klockan 9 åter till hotellet att supera o dricka kaffe o likörer. Personerna utom oss o Eriks, voro herr o fru Lundbom o lilla Anna, vågmästare Andersson, mamsell Hammar, Herman Peterson. Wegenta (?), Erland Lundbom fyllde då 38 år.

December - Ej det minsta bråk för julklappar, så att hela tiden var lugn och frid. Endast då och då några debatter rörande det stundande bröllopet. Så kunde ej de ärnade värdinnorna komma. Lovisa Roths mor var döende och dog den 15-de. Alma Tranberg kan ej heller komma, för hennes syster Agda fixk den 20-de en flicka, men sjuknade en månad derefter i lunginflammation. Utgången derav har vi ännu ej fått veta, ty de äro särdeles tröga att skriva. Om jag ej missminnes, var det den 22-dra Waetter skrev efter medikamenter åt Agda, grå salva att ingnida på magen. Den 22-dra var Sophi o Hellberg här. Han hade återkommit från Stockholm, han är en hygglig ung man.

Julafton ingen främmande mer än Erland. Julklappar tänkte vi ej på, men fingo det ändå. Pappa ”Fritiofs saga” i stort format med teckningar av A Malmström samt två karikatyralbum. Jag o Carin varsitt album med 12 blad uti och rum för 8 portretter på vart blad. Men han fick blott ett par tofflor av Carin. Anna fick 5 rdr av Hellman och Emma 3 rdr och av mig en halsduk o ett par strumpor.

Juldagen på middag hos Eriks, tillbringade aftonen mäd kortspel, trevligt nog.

Annandagen bjöd jag dem på the, Sophi, Erik o Hellberg. ......fving (?) var bjuden men gick istället på spectaklet. Vi spelade då kometen o durak (?)

Den 29-de i dag är stor bjudning hos August Rydbergs, dit vi äro bjudna på the, men jag har en svår hosta o måste stanna hemma.

1873 den 1-sta januari kom jungfru Anna hit för att tillreda Carins bröllop, det var en onsdag. Den 2-dra kom Hjalmar. Man började mäd att baka thebrön som bestod: Först torra kringlor, bruna pepparkakor, vita dito, frökenbakelse, mandelgubbar, thekransar, mandelkransar, mandeltårtor, 3 stycken, fint knäckebröd, små smörbordskakor. Den 3-dje kom gödkalven från Vigetorp, mäd honom kom ett skålpund smör, 16 rdr/skålpund samt en stor ost. Från Göteborg 4 tjog hummer, 20 rdr/tjog. Vindruvor 15 skålpund à 1.25/skålpund.

Den 7-de stod Carin Hellman brud, Erland Lundbom var brudgummen. Gästerna var bjudna till klockan 6 på kvällen. Brudens broder komminister Hellman från Knista vigde dem och höll ett vackert tal. Erland ledde sjelv in sin brud och deras skål dracks i schampang o ingen annan lyckönskan uttalades. Under aftonen bjöds konfäkt o glass, damerna drack bischoff o herrarna punsch. Damernas dryck var utmärkt god, Hjalmar hade lagat till den. Suphén bestod av buljong o småpastejer, aladåb på hummer, gödkalvstek mäd åtskilliga grönsaker samt skinka. Så en mellanrätt av catrinplommon, äpplen, fikon o risgryn, upplagt på flata fat i sänder, garnerat mäd i strimlor skurna citronskal mäd vaniljsås till. Så kyckling till stek, så mandeltårta o hjorthornsgelé, dessert vindruvor. Under måltiden dracks sherry, portvin, rött samt fiskvin, men alla skålar dracks i schampang och den var utmärkt god.

Middagen andra dagen voro åtskilliga tillbakabjudna. Värdar o värdinnor, de förra voro Herman Peterson o den andra herr Fridholm, värdinnorna fru Källman o Eva Rydberg. Maten till middagen var sköldpaddsoppa, stuvad lake, fågelstek av tjäder o orre, så glass o kaka.Genom delning o slitning på det lilla förråd av duktyg som fanns, ville det ej räcka till. Jag bad Sophi att hon skulle låna mig då det skulle fattas. Och till qvällen var ej något som dugde. Jag hänviste till Sophis löfte. Då lemnar hon ut av de små vardagsdukar som hon fick behålla tillika mäd alla övriga husgerådssaker av möbler, speglar, ljuskronor, sängkläder, täcken samt kökssaker. Men dessa små dukar ville på intet vis räcka till, huru de vände dem och dermed gjorde många försök. Jag satt så lugn och åsåg detta, som om det ej rörde mig. Likväl var det så, kunde de flesta tycka. Men jag kände vad mycket arbete, möda och försakelse, jag fått haft, för det lilla som i den vägen fanns. Av landsbor voro, från Wassgårda herr och fru samt äldsta sonen och Eva, från Knista pastor Hellman mäd fru, från Kil Anna Roth, från Lekeberga patron hinnerson o fru. Gästerna dansade båda dagarna, då någon var så god o spelade på pianot. Första dagen ville ingen börja. Jag bad lilla Anna Lundbom spela, så de fingo höra att det gick an. Sedan tyckte man väl att man kunde hava mera roligt av att dansa än att sitta o se på varandra.

Den 10-de reste släktingarna hem. Per-Olofs på f.m. och de övriga på e.m. Av Rothens i Carlstad och Tranbergs voro ingen här. De hade så nyligen mistat sina mödrar, Lotta Roth o Carolina Tranberg.

Den 12-te var den stora V6-balen, men jag var ej der. Sedan var ett stort kalas hos Hygrells på the o suphé, mycket präktigt.

Hos de nygifta är ofta små partier av Erlands vänner, då jag och några av de spelandes fruar får vara mäd.

I början av februari sade Anna upp sin tjänst hos Hjalmar, föranledd av snarstuckenhet å ömse sidor, ett stort bekymmer för hjalmar, större än han kunde inse, ty hon är i alla hänseenden en värdefull människa, och få hennes likar finnas. Var finna någon som kan fylla den platsen så som hon.

Mars den 4-de skulle Hjalmar hava sitt vinterkalas. Hellman o jag blevo också bjudna. Erland o Carin hade förut på vintern varit der tillika mäd Palle Lundbom, men voro välkomna om de ville göra sällskap. Men de hade så nyligen kommit hem från en resa till Nerke. Sophi Hellman var mycket hågad att få följa mäd och vi reste den 3-dje på snälltåg. Det kalaset var präktigt, gästerna glada, sjangtila och fina.

En förklaring mäd Anna om överseende. Hon var ej obenägen att stanna qvar, så länge som Hjalmar är ogift.

April månad den 1-sta började fastingsmarknad, föga handlade vi på den. Hos Carin satt jag ibland och såg på marknadsvimlet. En sak fanns här i år som aldrig förut varit, nämligen en blomsterexposition. Angtren var 50 öre, då fick man välja något av samma värde. Eller om man köpte något större, ingick alltid inträdesavgiften i det man köpte. De voro från Stockholm, män av dansk nation. 2 rotkorgar var min största handel, den mindre korgen var mäd lock. Det första spectaklet bevistade jag. Det var ”Syfröknarna” i 7 tablåer. Det andra var ”Sparlakansläxor”.

Den 3-dje var V6 samlad på den fordna asamblesalongen, der även Hjalmar var mäd. Derifrån gick han för att se madam Biberti. Några dagar derefter sjuknade Hjalmar och har sedan dess varit sängliggande. 2 nätter vakade vi över honom och trodde han skulle dö. Detsamma trodde också doctor Berg. Anna låg här uppe, för att jag skulle slippa passa upp, då Hellman hade några behov. Men så blev han mera stilla, att Anna blott en gång behövde gå upp om natten. Då tyckte hon att hon kunde få slippa. Detsamma tänkte också jag, men annat blev det. Tre-fyra gånger väcktes jag, det gjorde att min sömn blev störd och svårt att åter somna. Om jag lade mig klockan 10 och väcktes klockan 12, var jag ej i stånd till att somna om . Men sedan lade jag mig i förmaket, och Anna måste komma upp igen. Hellmans sjukdom var en svår hosta mäd att håll i bröstet. Doktorn ordinerade koppning, och det var väl det värsta. Någon medicin ville ej Hellman taga in. Sedan fick han liggsår. Det var väl ej underligt, såsom han låg på rygg mäd hög huvudgärd. Och såsom han spände och hade konster för sig, var det ej underligt om han gnodde av skinnet. Som han i början av sjukdomen ingenting åt, blev han så matt, att vid behov av att gå upp för att bäddas om, dånade han. Det gav sig sedan han började att äta igen.

12-te o 13-de maj har jag båda dagarna varit mäd i trädgården och ordnat och arbetat, så jag var så trött, och det värkte under mina fötter. Lade mig klockan 10, väcktes klockan 12 av Hellman och sedan 3-4 gånger på natten. Jag kunde inte somna förrän framemot klockan 5 och klockan 6 gick jag upp igen.

Den 14-de tog jag fram hans kläder och bad honom försöka gå upp, som han också gjorde, men lade sig sedan klädd. Detsamma har Hellman dagligen gjord.

Men i går den 19-de då han skulle knäppa till nattrocken, ramlade han till, for baklänges på en stol, som stod lyckligtvis till hands, att han föll baklänges på den, så att den slog emot väggen och slog av .......(?)Vad många olyckor som kunnat inträffa om ej stolen till alla lycka fanns till hands, är otroligt.

Den 22-dra Christihimmelsfärdsdag var Carin och Clara Svenonius här på e.m.

I dag var Svalander som hastigast uppe och tog avsked. Han mäd de sina flyttar nu från Christinehamn till Göteborg, där han får samma befattning men större lön, 5000 istället för 4000.

Den 25-te: Ännu har ej Hellman eller orkat gått ner för trappen. I dag har Carin rest till Carlstad för att i afton sammanträffa mäd sin man, som vid 6-tiden kom till Carlstad från Göteborg. En resa var hon mäd ner till Göteborg.

Den 26-te måndagen vid hemkomsten, fingo vi tre fiskar, vitling kallad, saltsjöfisk, men vi har ännu ej fått rätta smaken på den.

Den 27-de var Carin o Erland här vid 6-tiden, de voro då resfärdiga. Hon följer nu åter mäd på denna resan, kommer hem anndag pingst. Clara S reser i morgon tillbaka till Lundsberg, stärkt och utvilad.

Pingst kom Hjalmar hem på sin resa till Carlsbad. Anndagen kom Erlands från Göteborg och åto middag här tillika mäd Erik o Sophi.

Marknadsdagen den 3-dje juni åto vi middag hos dem. Hjalmar följde mäd Löthners till Wassgårda. Erland gick ombord på qvällen och Carin mäd.

Den 6-te reste patron o fru Löthner samt Hjalmar till Baden kl 2 e.m. på jerntåg. Första nattqvarter skulle tagas i Jönköping.

Den 7-de på afton gjorde jag ett besök hos Lisa Kullgren, hon var ganska kry.

Den 18-varpar Anna en 60 alnars lång väv åt Carin, medan hennes piga i stället rensar i trädgården. Det närmar sig till vändpunkten, då solen drager sig ifrån oss. Det är sorgligt har jag alltid tyckt. Man rustar sig till en fest, få tänker på det sorgliga i den. I år var den ovanligt storartad, ej hörd och sedd förr här på orten. 60 studenter skulle här giva en congsärt, och låta höra hur väl de kunna sjunga.

Den 22-dra klockan 6 var vi på congsärten. Flera studenter bodde hos oss.

Juni den 23 gick vi från kyrkan till Asplunds villa. Där var festligt arrangerat mäd åtskilliga dryckesvaror, musik, sång o tal, majstång o en präktig dansbana, mycket herrskaper från hela orten. För studenterna var efter slutad bal en suphé arrangerad på hotellet av dess värdar. Klockan ett voro de årdenteliga ungherrarna hemma, klockan 4 på morgonen avgick deras tåg till Örebro.

Midsommardagen var jag bjuden på ett roddparti till Berglundsberg av Lundboms.

Hjalmar kom från Carlsbad den 26-te och reste härifrån den 28-de hem till sitt. Den 29-de reste Hellman o jag efter till Arvika och var der till den 4-de augusti.

Den 18-de augusti reste vi åter bort med Erlands. För att undvika den oroliga Vänern, gick vi gamla på järnvägen till Vänersborg. Der vilade vi över en dag. Det regnade hela dagen, så att ej staden en gång kunde tagas i betraktande.

Onsdagen den 20-de gingo vi ombord på Wulkan till Göteborg. Der fingo vi ett rum på Carl den XV hotell, ej långt från bangården, en trappa upp. I Vänersborg fingo vi ett rum inåt gården mäd 2 trappor upp. Första natten i Göteborg fick Hellman så ont i magen.

Torsdagen medicinerades och dracks havresoppa. Carin o jag tog en droska och for ut till nya kyrkogården och besåg Renströmska graven som var utmärkt präktig och förbi Dicksons villa och såg de präktiga fruktorangerierna, deras beundransvärda frukter och vindruvor.

Fredagen den 22-dra var Hellman något bättre, så att han tordes sig ut. Erland bjöd på en tur i vagn till Klippan och till en vacker utsikt, som han kallade Mosebacke. Man gick in i ett hus och ut på en altan, derifrån man hade en vidsträckt och herrlig utsikt över hamnen och staden. Derifrån till Lorensberg. Der var congsärt den aftonen. En präktig salong och god musik. Der drack vi punsch och åt en sexa. Der träffade vi bankdirektör Svalander, som sade sig bli mycket förtjust av att få se Hellman. Han höll ett lovtal över Christinehamn och de goda och hederliga vänner, han mäd så mycken saknad lemnade och dess aktningsvärda samhälle som han aldrig kan glömma Han bodde på Vargön mäd sin familj och bjöd Hjalmar o mig dit till söndagen. Hellman gjorde många skäl till att ej kunna komma, men Svalander var envis. Han skulle om lördagen giva vidare besked, hur vi skulle färdas. Medan vi var vid Lorensberg, var det ett regn- och åskväder. Hemkommo kloockan 10. Utfärden hade varit för uppskakande för pappas mage o han måste hålla sig inne hela lördagen. Han funderade på hur han på honett sätt skulle komma ifrån Svalanders bjudning. Men ingen hördes utav.

Söndag f.m. voro vi i Trädgårdsföreningen, åto middag på vårt rum, foro på aftonen till fru Peterson och spisade afton der. Måndagen var pappas mage orolig. Han medicinerade litet och höll sig inne. På aftonen gick vi till stationen för att få veta hur dags tåget skulle gå. Tisdagen, medan vi var ute, hade Svalander sökt oss o lemnat sitt kort, men kom sjelv sedan och ville hava Hellman mäd sig ut på qvällen. Hellman motstod frestelsen, han tänkte på resan och magen. Tak qvarter togs i Skövde, dit vi kommo klockan tre. Skövde är utmärkt vackert, och vackert väder var det.

Den 27-de voro vi här åter, friska och belåtna. Carin, Sophi o Erik voro oss till mötes vid bangården. Vi hade hela tiden haft vackert väder, utom den dagen vi voro i Vänersborg, som regnade. Den 29-de var Carin och jag och hälsade på hos Rydbergs. Söndagen den 31-sta gjorde fru och mamsellerna Larsson oss ett besök. Sednare på afton kom Rakel Åkerström. Hon var på Björneborg och lärde de unga fröknarna dansa.

September den 5-te svarade Lovis Rydberg på visiten samt Sophi Rydberg, Eva och mamsell Qvist. Den 8-de kom apothekar Lindström hit på sin resa från fädernehemmet Godtland mäd Erland på Wulkan. Han stannade här till den 10, under tiden stannade han hos Erlands. Måndagen åto de middag här. På aftonen voro vi hos Erlands mäd flera.

Den 9-de middag hos Erlands. På kaffe till Leonards på Jacobsberg. Den 10-de reste Lindström i sällskap mäd patron Löthners till Arvika.

Den 13-de kom Anna Karlfeldt hit klockan 10 på afton för att hälsa på sina föräldrar och reste hem den 15-de. Hon var ledsen för att hon ej träffade Carin, som denna gången ej kom hem vid samma tid som förut i sommar.

Den 20-de kom Hjalmar hem. den 21-sta på f.m. hämtade patron Löthner honom till Wassgårda. det var söndag. Måndagen till Grängeshyttan, kom hem tisdagen.

Den 23-dje bjudna till Lars Rydberg, det var fru Sophis födelsedag. Den 24-de pappa Hellmans födelsedag firades på hotellet av honom sjelv. Den 25-te bjudning till Leonards. Den 26-te reste Hjalmar åter till sitt hem i Arvika.

Oktober gjorde Alma Tranberg oss ett besök. Hon kom den 14-de och reste hem de 23-dje. Carin gjorde henne sällskap till Laxå, låg der över natten, bjöd Valborg o Jacob till sig till söndagen. De å sin sida stämde sina syskon i Karlstad att mötas hos Carin, som de också gjorde. Och kommo alla tre Rotharna, Johan, Jacob, Hjalmar samt Valborg och Lovisa till middagen och återvände var åt sitt håll på qvällen. De voro glada och muntra och tycktes finna det trevligt. Erik Hellman var den som höll muntrationen vid makt. Carin fick telegram från Erland att möta honom i Karlstad måndags afton.

På morgonen sagda dag mådde hon ej bra, men reste ändå. Vädret var blåst och regn.

Tisdagen var full storm, men de gav sig ut. Men kommo ej längre än till Långholmen. Der blevo de liggande till lördagen. Vi som saknade all underrättelse om vart de tagit vägen, voro på det högsta oroliga över dem. Här var en storm och ett regnande, att man knappt sett dess make. Här i trädgården gick älven upp till stora äppleträdet.

Lördagen den 25-te kommo de välbehållna hem, hade haft en god ankarplats och varit skyddade för den värsta stormen, glatt och trevligt i sin varma hytt.

Den 26-te hade de fremmande, kapten Rogberg, vi samt några vänner till, på the och suphé.

Julafton kom Hjalmar hem klockan 11 på f.m, han var frisk och glad. Det var överenskommet att inga julklappar skulle växlas. Men Hjalmar kom ej tomhänt. Han gav mig en fint broderad krage, en mandeltårta och några saffranskringlor. Eriks och Erlands var här på the o suphé. Juldagen desamma, men då var herr o fru Kylenstjerna bjudna samt Palles. Men fruarna behagade ej komma. Nyårshelgen som vanligt hos Eriks.

Sedan dess har mycket anmärkningsvärt passerat, som jag ej skrivit upp.

1874, pingstaftonen, den 23-dje maj, reste Hellman och jag till Hjalmar. Hade der som alltid mycket trevligt. Hans salong var nymålad. Ett nytt bord av mahong, runt och på 4 ben, väl och konstmässigt utsirat. Fru Björk och fru ....... kommo objudna en afton.

Fredag f.m. blev jag bjuden på 11-kaffe tillika mäd fru Skröder och förut nämnda fru. Samma dag kom landshövding ........... Stor middag på hotell Christiania av ortens herrar.

Lördagen reste vi hem. ½5 på afton gick tåget. Det blev rägnväder o man mötte oss mäd häst o droska. Vid framkomsten var rägnet slut. Stor torka härskar.

Juni den 6-te gjorde vi en resa till Laxå för att hälsa på bror Gösta, som är för närvande hos Johan, sin äldste son. Vi åt middag hos Jacob Roth och fingo hästar och vagn till Röfors. Voro der över söndagen till måndagen, då samma ekipage förde oss tillbaka till Jacob och Valborg, der vi också i går åto middag, samt vid 5-tiden återvände hem.

Den 16-de på theatern gavs ett spectakel av studenter från Uppsala. De spelte ej så illa, men sjelva stycket var ofattligt långsamt och tröttande. ”Herr Ferdinands bröllop”, så kallades den dumma pjesen.

Den 29-de reste Hellman och jag till Knista, till Per-Olof, som hemtade från Vretstorp mäd hästar och vagn.

Den 30-de var middagsbjudning av grannarna från Kil och Lekeberga m.m.

Juli den 1-sta till Kil på middag. Samma sällskap samt fru Wetter från Bärsta samt fru Enhörning. Åkte mäd Anna-Lisa till Lekeberga andra dagen.

Den 3-dje reste vi till Örebro för att helsa på Tranbergarna. Agda, som hela långa tiden varit så svag och klen, att man trott hon skulle snart dö, var nu så pass god, så hon var rest till Sköllersta. Så henne träffade vi ej. Waetter, hennes man, var hemma men sjuk. Togo in på hotellet, der vi fingo ett rum på nedre botten.

Gingo den 4-de till Waetter, åto middag der, gingo på afton på spectaklet och hörde på damqvartetten. På söndagen i kyrkan.

När vi var på Lekeberga, fick Anton Hinnerson brev från Hjalmar mäd bjudning att hälsa på hos honom i Arvika mäd fru Johanna och syster Stina eller kusinerna Johanna och Stina samt Per o Hedda. Vi gör eder sällskap, sade Hellman. Hade jag råd skulle jag följa mäd, sade Magnus Roth. Jag bekostar din resa, sa min snälla Hellman. Som också skedde.

Den 7-de juli skedde avresan till Arvika av de inbjudna släktingarna. Pappa Hellman följde mäd. Jag hade behov av att vara hemma för att få rensat i trädgården m.m. Per o Hedda kommo en dag sednare, emedan de skulle bevista ett barndop i Askersund först. Per Hellman reste hem den 10-de. De övriga kom hit den 11-te och blev över här till den 13-de för att undvika att resa på böndagen.

December den 5-te var Hellman, jag och Sophi på hotellets salong och hörde på sången.Tyrolersällskapet Waldek (?) , fyra damer och fem herrar från Zillerthal (?) De voro klädda i sina nationaldräkter, nätta o väl o anständigt klädda. Sången var ganska vacker. En av dem spelade på en så kallad alpcittra. En liten nätt tingest mäd metallsträngar och klaviatur. Och så ett annat instrument, träpinnar o strå. Den 6-te på aftonen hos Carin.

Den 8-de kom Erland hem. Hade lagt upp sin ångbåt i dockan vid Trollhättan och kom från Göteborg på järnvägen hit.

Den 9-de på qvällen ett kort besök av kaptenen och kaptenskan.

Den 20-de på söndagmorgonen kommo flickorna Roth, Lovisa och Walborg, hit. De voro så innerligt välkomna. De hade mäd sig och skänkte syster Sophi var sitt halft skålpund limon drops. Erlands voro här till middagen. Men vi passerade aftonen hos Erlands, derifrån flickorna återvände hem klockan ½9. Lundbom gjorde dem sällskap till stationen.

Den 24-de, julafton: Personerna för denna gången voro Erik mäd sin fru Sophi, 4 herrar, nämligen apothekar Hellberg, provisor Julander, P. Danielsson, P. Källman, hemkommen från Stockholm, där han läser till sin apothekarexamen. Lundboms kommo ej, ty Carin var opasslig av snuva och bröstvärk. Hjalmar var ej här. Jag skulle ha saknat honom mera, om jag ej trott att han hade mycket roligare hos sig, än vad han kunnat få här. Julklappar äro avlagda, och mäd detsamma kan man taga avsked av julafton. Åtminstone tänker jag ej fira den mer, om jag skulle hava öde att överleva flera. Eriks kommo ej hit förrän klockan 7. De hade delat ut sina julklappar hemma hos sig. Här drucko de toddy, Sophi likamäd herarna. Hon blir så karlavulen i sällskap mäd dessa herrarna. Hon kunde gärna kläda sig som de, ty passheten fattas ej. Sedan spelade vi preferangs.

Juldagen, sedan de ätit, gingo de hem och kommo ej hit förrän klockan 7, då efter toddy vi började spela kort igen. Så åto vi och skildes åt, och så slutade den juldagen. Var det ej i bön och sång, så var det dock i frid.

Den 26-te var Carin fortfarande inne, emedan hennes hosta och snuva ännu pågick. Jag gick dit på afton, hon var då tämmeligen kry.

Söndagen hade Erland några spelherrar på qvällen.

Den 28-de var stort kalas hos Lars Rydbergs. De firade sitt silverbröllop i kretsen av sina vänner. Av stadens nobless var ingen mer än patron och riddaren Wahlund mäd fru och son. Ryktet förmäler att sonen ej förmådde bära de starka drycker som där vankades. Carin var mäd på kalaset. Dagen derpå mådde hon illa. Dagen derefter låg hon till sängs, hade ont i huvud o mage mäd kräkningar. Kunde ej vara mäd hos Eriks nyårsafton eller nyårsdag. Hon var väl bättre, men tordes ej ut.

Januari 1875 den 1-sta på middag hos Eriks, blott jag. Hellman var ej riktigt kry och orkade ej. Sophi skickade mat till honom och till syster Sophi, rikligen. Till qvällen var ingen av oss der, inte pigorna heller. Inga fremmande bjudna mer än vi.

Den 2-dra var Carin så återställd, att hon kunde komma hit en stund på afton. Så kom Erland och så åto de qvälln här.

Den 4-de var jag bjuden till Carin på Anna Bergman. Hon kom från Säby och från Karlskoga, låg qvar hos Carin över natten.

Den 6-te, trettondagen var vi på the-suphé hos Erlands, Palles o Eriks.

Den 7-de, min födelsedag, som Carin kom ihåg o kom hit, samt senare Erland. Vi bjöd in Sophi på toddy och kort, hon kom.

Den 2-dra januari eller februari (?) köpte Hellman Liljebjörnsgården för 11 000 kronor och gav den till bostad åt Carin och Erland Lundbom.

Februari den 3-dje Erik Hellmans födelsedag och bröllopsdag. Pappa ville minnas att den brukade firas, men jag kunde ej minnas det.

Den 27-de reste Erland Lundbom och jag till Arvika. Fingo vänta här vid station 1½ timma. Kommo fram ½9, då både Hjalmar, Lindström o Elvira mötte oss vid vårt nedstigande utur kupén. Det var skönt att träda in i den varma ljusa trevliga boningen, förd och välkomnad av mina käre älskade son. Den 2-dra mars reste vi åter hem.

Mars månad den 19-de klockan 8 på aftonen kommo Anna och Lovisa hit, bjudna att tillbringa vårfruhelgen hos oss. De voro glada och trevliga, men höll på att få stanna qvar för snöyra. Men bantåget avgick ½9 och de fingo följa mäd.

Den 27-de kom Hjalmar hem klockan ½1. Eriks och Erlands bjöds på ägg och gröt. De kommo, utom Sophi, som fått fremmande av Elin Hedin från Örebro.

Påskdagen voro desamma här till middagen och afton.

Annandagen blev vi bjudna till Leonard Rydbergs på kaffe och afton, stilla och tyst, slut klockan 9, Carin var ej mäd hos Rydbergs.

Den 30-de voro vi hos Erlands. Då var Sophi, Elin och Hellberg. Där fingo vi spela kort. Christina och Anna var också der.

Den 31-sta reste Hjalmar till Wassgårda i sällskap mäd mamsell Hedin.

April den 1-sta blev Hjalmar och jag inbjudna att deltaga i Angelikaorden, der vi också voro och hade ganska muntert och trevligt. Avgiften för herre 3 kronor, för dam 1 krona. Hjalmar köpte vävstolen av Carin och gav 20 kronor för den mäd allt tillbehör av skaftkäppar, solf, vastor, trampor, sprotor, en grov svepsked. (?) Av mig fick hon tre fina och en grov vävsked. En bunt linnegarn köpte han hos ....... Pehrson, nr 40, 6 skålpund som kostade 14 kronor. Den gamla ekbyrån fick han av pappa, som också forslades härifrån samma dag, då han sjelv reste, lördagen den 3-dje april. Fredagen den 2-dra bjöd Sophi på kaffe och suphé.

Den 6-te var sista sammanträdet för denna säsongen. Ungdomen hade mycket roligt av lekar , danser, små pjesers uppförande, visor sjungna klädda i kostym, Kalle Glader, En vandrande gesäll, Deklamation om tungans rätta bruk av Selstedt, utförd a Sophi Hellman, Sorgespel ur Erik Hjort utfört av Sophi Hellman och Hellberg, gick ej efter de spelandes önskan, för upplysningen var för svag.

Den 21-ta var fru Boveng och hennes syster här på ett kort besök, de skulle följande dagen resa till Örebro.

Den 27-de ett kort besök av Rakel Åkerström.

Maj den 15-de reste Hellman, jag och Rakel till Arvika, der vi av alla rönte ett kärleksfullt emottagande. Apothekare Lindström mäd fru hade den första maj satt sina fötter under eget bprd. Annandag pingst voro vi deras gäster hela dagen, frukost, middag, kaffe, qvällsvard. Tisdagen vid 12-tiden reste Rakel. Den 21-ta reste vi derifrån på aftonen mellan 2 och 3.

Under det vi voro qvar hos Hjalmar, fick han hem från Uppsala, fruktträd, 2 astrakan, ett plommon, ett päronträd, som genast sattes. En röd och en vit mossrot (?) samt 4 stockrosplantor. Källan, som han i vintras låtit gräva, hade ett godt klart vatten.

Den 6-te juni var stor bjudning för både unga och gamla hos August Rydbergs på Jakobsberg. Eva var då värdinna, mycket snäll och uppmärksam. Man drack och åt under björkarnas kronor. Vädret var vackert men blåsigt. Ungdomen rogade sig mäd alla möjliga lekar. Efter maten dansades på salongen, och de voro så flygande glada. När pianot spelte ett, så sjöng de ett annat. Vi gamla fingo åka både dit o dän. Fru Lindgren och två hennes fullväxta söner från Finland spelade orgel och sjöngo mäd goda sångröster.

Carin Lundbom väntade sin nedkomst på midsommardagen. Men då det ej blev då, skulle det troligen bli följande torsdagen derpå. Men ej då heller, men följande torsdag mäd all säkerhet. Men ännu ej, då slog man upp mäd all räkning. Följande torsdag passerade kallt förbi, men den 19-de juli, Sara-dagen, gav Sara mäd ljudlig röst sin ankomst till känna. Hon hade under tiden växt till och gjort vid sig, så att hon vid framkomsten vägde 10 skålpund.

Anna Karlfeldt var anmodad att laga till barnsölet och Hjalmar att stå fadder. De kommo men fingo resa hem igen. Anna kom mest för att bevista ett Ansgarimöte.

Flickan döptes den 16-de augusti av Peer-Olof Hellman, som tillika var fadder och dess fru fast frånvarande. Jag bar barnet och pappa Hellman var min motfadder. Hjalmar Hellman och Eva Rydberg var ungfaddrarna.

Den 20-de reste Hjalmar till Wassgårda, kom derifrån den 23-dje och reste hem till Arvika den 25-te. Han köpte en kaffekvarn som skänk åt Elvira Lindström.

Den 31-ta följde Carin mäd Erland till Göteborg.

September den 2-dra kom pastor Waetter hit. Vi höll på att äta middag. Vi bad honom sitta ned och hålla till godo. Men han var bjuden till pastor Bergsten. Vi bad honom taga natthärbärge här, som han också gjorde. Han gav mig sin lilla dotters portrett. Han reste på morgontåget hem igen. Han spisade qvälln hos oss och sedan gick han att hålla tal och bön i bönhuset här.

Den 4-de vaccinerades lilla Sara. Sophi Hellman var närvarande dervid.

Den 5-te var fru Ahlbom här på avskedsvisit. Hon skall flytta till sin måg o dotter Dallövs, som bor i Malmö.

Den 8-de kom apothekar Lindström mäd fru hit klockan 7 på aftonen, glada och trevliga. Lars Rydberg hemtade dem från station mäd hästar och vagn. Till middagen var ej fler än de, men på afton var Carin, Erik o Sophi här. På en liten stund var Laura Rydberg och mamsell Spik här. Lindströms hade mäd sig present till mig från min snälla son, en flaska fin sjulvrunnen honung så klar och vacker att det är lust att se den och så en mängd sköna blommor och några klara astrakaner.

Den 10-de reste Lindström till Wassgårda över dagen. Den 11-te voro vi samtliga bjudna till Eriks på kaffe och suphé. Den 12-e var vi hemma hela dagen. Lindström hade ont i framtänderna, som mycket svällde upp övra läppen o vänstra kindbenet, som missklädde honom mycket. Sophi och Carin förljuvade e.m. mäd sin närvaro och man drog sin lilla priffe.

Den 13-de voro vi och Lindströms på kaffe och suphé hos Erlands. Erik och Sophi samt Palle och Anna voro ock där.

Den 14-de reste Lindströms till Kumla station till stationsinspektor Skröder och kommo derifrån den 15-de på qvällen. I dag mäd e.m.tåget tillbaka till Arvika. Sednare på afton kom doktorinnan Bohm. Hon hade sitt arbete mäd sig och var trevlig. Jag bjöd kaffe, äpplen, krusbär och the.

Den 17-de gav Olle Bull consärt i kyrkan för fullt hus. En Bull spelade piano och en pianist från Stockholm på det andra pianot. Förstås att alla tre voro beundransvärt skickliga Hellman hade ett mycket artigt brev från Lindström, deruti han tackar för sista vistandet här. Han berättar att Hjalmar, i sällskap mäd Björks, reser till Carlstad om måndag att få höra den stora sångerskan.

Den 21-ta kom Sophi Larsson på f.m.och bjöd mig på middag. Fru Ahlbom var middagen anställd för. Hon flyttar i morgon till sin dotter Dallöf. Sällskapet bestod av mamsellerna Carlström och mig. Kyckling mäd blomkål och potatis, sagosoppa, mannagrynskaka mäd hallonsylt, 2 gånger kaffe, plommon, päron, the, och så gingo vi hem.

Den 25-te kom Alma Tranberg. Just som vi åto middag, fingo vi höra ett barn gråta. Hon hade lilla Alfhild mäd sig, en frisk och livlig unge på 3 år. Systeer Sophi tyckte hon var mycket sjelvsvåldig. Alma var sig lik, tyst och fåordig. Flickan var henne till stort besvär, derför reste hon säkert förr än hon ämnat. Från Stina Schreiber född Fagergren hade jag brev. Hon anhöll om att hennes moder skulle få taga in hos oss, beviljades mäd nöje. Hon skulle också komma men taga in hos Hanssons. Lena kom fredagqvälln och prostinnan Fagergren lördag middag. Hon var sig lik, så mycket man vid 72 år kan vara. Utan tänder, varken egna eller lösa, håret gråsprängt, men dock ganska tillräckligt, minnet svagt, lättheten att tala oförminskad.

Söndagen var hon till kyrkan, likaså Alma och Hellman, e.m. voro vi hos Carin. Lördagen här, både Stina, Carin och fru Hansson. Lördags afton fick jag en ask från min snälla Hjalmar mäd klara astrakaner och röda plommon, utmärkt goda, att fägna dem med.

Måndagen klockan 9 reste prostinnan Fagergren och hennes dotter fru Schreiber till Örebro. Der skulle mötas mäd häst och vagn från Axbergs prostgård att träffa Malin Hallgren.

Tisdagen vid samma tid reste Alma och Alfhild. ”Nu måtte vi ej få något främmande i år mer” hoppades Hellman.

Höstmarknaden den 6-te oktober hade vi ett kort besök av fru Björk från Arvika mäd glada hälsningar från Hjalmar, att han var frisk. Hon träffade honom vid station, han var der för att taga emot fru Wålgren, eget nog skämtade hon.

Den 10-de var Hellman och jag bjudna på middag hos Carin. Det var böndag. Carin drog sig till minnes att det var samma dag, datum och böndag för 10 år sedan, som kyrkan vigdes in.

Den 21-ta hade Carin sin första bjudning åt sina vänner, som hon framdeles önskar att umgås mäd. Dessa voro fru Wahlund, fru Våga Andersson, fru Wigart, Eva, fru Juvenius, fru Sophi Rydberg, Laura Rydberg, mamsellerna Carlström, fru Larson mäd döttrar, fru Södergren, mamsell Fahlqvist, fru Sylvander, fru Duvander, fru Källman, Christina Lundbom och mamsell Fröberger. Bjudningen var på the och suphé.

Den 10-de november kom Hjalmar hem på e.m. Utom de besök han gjorde i staden, var han hemma.

Söndagen den 14-de kommo Lovisa och Walborg Roth från Carlstad mäd morgontåget, åto middag här, passerade afton hos Carin, återvände till Carlstad vid sjutiden.

Måndagen hämtades han till Wassgårda och var der tilll torsdagen. På aftonen hos Lundbom, som var hemkommen, mäd flera på spelparti.

Fredagen bjudning till Leonard Rydberg på kaffe, då Hellman och jag voro mäd. Man arbetade och berättade historier.

Lördagen mäd snälltåget hem igen till Arvika.

Den 25-te var middagsbjudning hos Carin Lundbom på Hellman och mig, på Catharinadagen, blott vi och ingen annan.

December den 3-dje kom Rakel Åkerström, som vi satt och åt middag. Jag bjöd henne deltaga i måltiden. Jag kommer igen klockan 4 i afton. Att få sällskap åt henne var min första tanke. Sophi och Carin voro hindrade av slakt och.......? Då sändes ut att bjuda fremmande och köpa småbröd. Av alla Rydbergs kommo blott Eva och Anna Åberg, ej fullt passande. Vidare sändes ut till Fröberg och hennes mamseller, som kommo. Sist kom Rakel och mäd henne fru Kylenstjerna. Vi spelade kort, och voro de så särdeles muntra och trevliga.

Den sista november sjuknade Johanna, vår kammarpiga. Har sedan dess legat sjuk och ligger ännu. Sara sjuknade andag jul. Hon var åt julottan och intog sängen förut nämnda dag, är nu illa sjuk.

Den 9-de december firade Carin Anna-dagen mäd att sända mig en god och fin vetekrans.

Julhelgen firades var för sig av Hellmanska släkten. Sedan julklapparna blev bannlysta är slut mäd julen. Hellman och jag voro för första gången helt solo vid julbordet. Ja, man får vänja sig vid allt, vi ville så hava det.

Juldagen, som vi satt och åto middag, stördes vi i vår matro helt angenämt av Hjalmars inträdande. Han var bjuden per telegraf på middag till Leonard på löjtnant Ole Norbom. Andagen åt han också middag der.

Den 28-de var herrbjudning hos Carin. Fruar endast Christina, jag och Anna Lundbom.

Den 29-de hos Lars Rydbergs på the. I anledning av de sjuka pigorna, var jag ej där.

Den 30-de var Hellman bjuden på the till häradsskrivare Rydstedt. Hjalmar var hos Ole Norbom och fruntimmerna fru Juvenius och Nyman.

En av dagarna på gamla året var herrarna Nordenfält, Norbom, Hellman bjudna på middag till Wassgårda, voro hemma klockan 10.

Januari 1976 den 1-sta bjudna på the och suphé till Patron August Rydberg. Stor bjudning, mycket folk, muntert och trevligt, god och läcker mat, Eva vid bästa lynne. I ett av rummen var klätt mäd granen, varuti hängde kulörta lyktor. På ett bord stod en bål, varutur man drack det nya årets skål. Musiken bestod av piano, spelades av dem som kunde och hade lust. Leonard mäd sin fiol och Landin mäd sin flaut.

Den 2-dra på middag hos Eriks och mamsellerna Carlström. På afton kom mamsell Fröberger mäd två sina mamseller.

Den 3-dje klockan ½ till 5 reste Hjalmar.Han hade mäd sig hit två harar, 7 ripor. Carin fick en hare och 3 ripor, vi en hare och 2 ripor, Sophi Hellman 2 ripor. I återfora fick han två tuppar. Johanna har klätt på sig och efter förmåga gjort vad hon kunnat, men är ganska svag. Sara sämre.

Den 15-de, i afton, har Johanna bäddat Hellmans och min säng för första gången sedan hon lev frisk. Sara fortfar att vara sjuk, huvudet värst. Hon har nu varit sängliggande i 20 dygn och är långt till hon blir frisk. Men Lovisa, som under den förflutna tiden varit här, skall upphöra därmed. Hon har blivit betald därför mäd 10 kronor, som hon tyckte var för mycket. Och så gav jag henne blodt 6 kronor, som hon tog mäd tacksamhet. Augusta Walberg, dotter till den förra, som varit här sedan Johanna sjuknade den sista november, några dagar sednare, och dröjde en vecka längre, fick till julklapp av Hellman 2 kronor, av mig ylletyg till en kjol samt vid flyttningen 5 kronor.

Februari den 9-de bjudning på the och suphé till ½7 av herrskapet Hygrells. Stort och gentilt sällskap, arrangemangerna derefter prydliga och delikata. Bland den mängd av smörbordsmat fanns siampinjonomelett, vid stora bordet bruten hummer, fågelstek, gräddkräm, flera sorter bakelse, på buffén var punsch, bischoff, russin, mandel, valnötter, hasselnötter, äpplen, vattlingon, fikon. Vädret var blåsigt och kallt, men jag åkte både dit och därifrån.

Den 13-de begravdes madam Larsson, en av Hellmans hyresgäster, jag blev bjuden på gravölet.Medan de buro bort den döda, var hennes gamla vänner bjudna på kaffe mäd mycket småbröd till, samt sedan vin och konfäkt och mandeltårta, lika mäd kaffet i tvänne omgångar.

Den 27-de var V6-balen och jag var där, bjuden av Erland Lundbom. Det var ganska trevligt. Jag fick också åka både dit och dän.

Mars den 14-de kom Hjalmar hem sent på qvällen. Var hemma hela den 15-de. Då hade vi Eriks ocdh Erlands här till middagen. Torsdag middag reste Hjalmar i sällskap mäd patron Löthner till Stockholm.

Den 24-de kom Hjalmar hem från Stockholm klockan 5 på aftonen, frisk och glad. Han hade mycket att berätta från huvudstaden. Lördagen till Wassgårda, söndagen hemma, måndagen reste han åter tillbaka till Arvika.

Den 25-te åto vi middag hos Carin. Jag gick dit på morgonen, för att se på kyrkfolket. Samma dag begravdes guldsmeden Tullgren och urmakar Larsson.

April den 20-de kom Hjalmar hem kl 7 e.m. för att som värd fungera på Laura Rydbergs bröllop, som firades den 21-a.

Gästerna var bjudna till klockan 7 på e.m. Brudgummens föräldrar och syskon voro här, herr och fru Sundelius, en dotter och en son student, nedrest från Uppsala. Herr Sundelius är från Uddevalla, fadren direktör vid fängelset. Ett ungt fruntimmer var mäd dem. Dallöf var mäd dem. Patron Wahlunds herr och fru samt Jerns familj och vi. De övriga voro största delen släktingar.

Den 22-dra reste de unga i sällskap mäd sina föräldrar till Uddevalla, där Lars Rydberg åt måg och dotter köpt en egendom ej långt från staden.

Den 23-dje åt Hjalmar middag hemma, men gick ut och träffade Rydbergarna hos Augustus på afton. Blev bjuden av Leonard till klockan 2 e.m. följande dag, den 24-de. Träffade C.A. Löthner, uppmanades av honom att komma mäd till Wassgårda. Kom derifrån den 25-te f.m, åt middag hemma, gick till Leonard på aftonen. Den 26-te reste han hem klockan 7 f.m. frisk och sund.

Juni den 6-te kom mamsell Postström hit för att sy min rutiga klädning och av min gamla sidenklänning göra en polones (?) och en svart ylletröja. Mäd tillhjälp av Carin blev det färdigt på f.m, mäd en krona om dagen. Carin fick intet.

Den 14-de hade vi ett kort besök av pastor Edens herr, fru och dotter Catrin.

Den 23-dje reste Hellman, jag och Sophi till Arvika, där allt var fint och putsat till vårt emottagande.

Midsommardagen var på lördagen. Vi voro mäst inne eller på verandan, ty värmen var stark. På söndagen kom provisor Julander. Våra nöjen bestod uti kort- och krocketspel.

Måndagen gjordes en tur på Skallerormen till brunnen. Där drucko vi saft, medan en stark regnskur läskade jorden, åtföljd av en åskknall. Klockan ½8 reste Sophi och Julander åter hem.

Onsdagen kom Carin och lilla Sara mäd sin amma, som var snäll och alla fägnade sig åt henne.

Torsdagen gjorde Hjalmar och jag ett kort besök hos fru Mobiud (?) och gumman Skröder. De bodde väl och hade så trevligt. En trädgård mäd blommor och bersåer, mycket körsbärsträd. Hjalmar bjöd dem på kaffe till klockan 4, men han rådfrågade ej sin hushållerska. Det gjorde att båda vid konsulteringen ej skiljdes som vänner.

Den 14-de juli reste Hellman och jag till Stockholm. Sophi Hellman var mäd oss till Hallsberg, där skiljdes vi. Hon for till Södertelje för att bada. Vi till Örebro. Der fingo vi vänta i fem timmar. Under tiden voro vi hos Waetters, der vi åto middag. Åkte dit och dän i hyrvagn.

December 1876 var vår julhelg firad på samma vis dom förlidet år. Vädret var . . . . . .

Dagbok under vistandet i Stockholm juli och augusti månader 1876:

Den 14-de juli reste Hellman och jag från Christinehamn till Stockholm genom Örebro till Köping, därifrån på ångbåten Maria till huvudstaden, dit vi anlände

den 15-de klockan 6. Emottogs där av apothekar Numa Peterson som mäd ett präktigt ekipage förde oss till hotell Germania, där vi inlogerades 2 trappor upp i ett elegant rum mäd utsikt åt Gustaf Adolfs torg. I Örebro station var Agda, Alma och Waetter oss till mötes. Vi blevo bjudna av dem på middag och åkte både dit och därifrån. Fortsättning till Köping, dit vi anlände klockan ½10, under vägen många och långa uppehåll. Banhotellet snyggt och propert. Klockan 10 gick man ombord på Maria, åt där en god middag på fårkött mäd dillsås, smultron, mjölk och gräddkaka. Vår käre son var vårt bistånd, råd och hjälp vid allting. Vi hade inga bekymmer, dem kastade vi på honom. Av apothekar Peterson blevo vi bjudna på middag dagen därpå till Vaxholmen. Han hade sin familj där, hans hustru Hanna Lindström före detta, son, dotter och svägerska Emma.

Den 17-de var pappa ute och sökte upp familjen Stenman, gjorde en rond omkring Kornhamn, Såg efter en båt som skulle gå till Sigtuna, kom ej någon, hade gått vida omkring, var mycket trött. Jag satt hemma och såg på gatvimlet. Hjalmar var också ute i sina affärer, såg på posterlinskakelungar, köpte hem bigaråer och trakterade mig mäd. Middag åto vi på Granghåtell, så grant har jag aldrig sett, får troligen ej heller. Maten däremot var ej så, benig kalvstek, tunn mörk sås, förvällda ärtskidor, våfflor runda som små bollar. I kafferummet dracks den ädla drycken, den var god. Hela rummets väggar och tak var porselin, blått och vitt och guld. Djurgårdsspektaklet. Såg Jorden runt på 80 dagar.

Den 18-de skrev jag till Carin och sände en liten gratulation till lilla Sara, som vi på f.m. köpt. Middag åt vi här på hotellets restauration, ärtsoppa, Hellman aborre, jag kallops. Sov middag. Kaffe dracks i Blanchs kafé, promenerade i Berzelie park, gingo hem. Hellman drack öl och åt en bit bröd, jag åt ost och bröd och drack ett glas mjölk. Så slutades den dagen.

Den 19-de promenad i vagn till Albano från 12 till 1. Klockan 2 spisades middag, Hellman filbunke och flundra, jag köttpudding och bruna bönor. Klockan 5 gingo vi ned i Strömparterren och drack kaffe. Där var vi till klockan 7. Det drog och var kyligt. Så slutades den dagen,

Den 20-de gingo vi till Munkbron och på ångbåt till Sigtuna. Avlemnade ett brev till Laurents, derifrån till Kornhamnstorg. Under vägen köpte jag ett halft skålpund sjutvinnat bomullsgra, som kostade 1 krona. Åkte i omnibussen till norr och såg etnologiska museet. Gingo sedan hela vägen hem, åt middag, sov och drack kaffe, hemma klockan 7. Gick ner i Strömparterren, såg på folkliv, som Hellman tycker så mycket om. Men under tiden hade Mathilda Stenman sökt oss och bjudit oss på kaffe till söndagen. Därmed var den dagen slut.

Den 21-sta i dag gjort en tur i vagn till Belvy och drack 2 buteljer öl på Stallmästargården. Fått brev från Carin, mycket kärkommet. E.m. till Djurgården på ångbåt. Drack kaffe på Hasselbacken, hörde på musik av polacker, alla spelade på fioler. De voro klädda i röda knäbyxor, höga stövlar, jackorna av en mycket vacker gredelin färg, utsydda mäd vita band. Jag kände mig mycket trött.

Den 22-dra det roar mig ej att gå ut, ehuru gatorna äro goda att gå på. Att låta pappa gå ensam är också orätt, men jag var så trött. Hellman tröttnar ej, han har varit ute både f.m. och e.m.

Den 23-dje söndag och vi gingo till Jacob och bevistade gudstjänsten, det var hovpredikant Widén. Ingångs var ”Skapa i mig ett godt hjärta” och början lovade mycket. Men fortsättningen var sårande för blygsamheter. Den gick ut från sjätte budet och utvecklade följderna av dess omättliga bruk. Tog exempel från Sodom och Gomorra, alldeles för långt bort för att göra någon verkan, tyckte jag. Efter middagen var vi hos Stenmans på kaffe och suphé. Sällskapet utom oss var syskonen Löfvengren och fru Löfvengrens moder. Skjutsen skulle komma ½10. Klockan blev över 10 och vi togo avsked. Men var så väl att vi mötte vår kusk på hemvägen och fingo vila oss. Jag tappade mina handskar.

Den 24-de, sedan vaktparaden passerat, gingo vi ut. Till Skeppsholmen ställdes kosan i solhettan. Där åt vi litet kall mat av mycket goda saker, drack öl och kaffe, återvände, vilade på säten som var i vår väg, klockan var ½7. Strax derefter kom Laurents mycket kärliga omfamningar och vänskapsuttryck. Fruen gav mig en stor och grann blomsterbukett, däribland en vit lilja. Löken hade hon fått av mig, sa hon. Om 6 veckor flyttar de från Mariedal till Kungsör, där de ej äga några andra kreatur än några höns och en hund.

Den 25-te hemma hela dagen. Trötta av gårdagens vandring, orkade vi ej äta någon middag. Pappa åt 2 ägg, jag litet bröd och ost, därpå drucko vi kaffe. Hellman gick senare på afton till bangården för att höra efter hur tågena går till Uppsala.

Den 26-te i dag ärnade vi gå mäd omnibussen till Haga. Men det stormar så och dammet yrar som snön om vintern, så vi vände om igen. Pappa är ej rätt kry. Han har sin vanliga bullermage igen. Vi sover mäst bort vår tid här. Åto middag här som bestod av hönspuré, som jag av nyfikenhet tog. Den var tjock som ärtpuré, grågul till färgen, mäd få små bullar uti och även bitar av höns, mycket små. Så stekt kalvbringa mäd turkiska bönor och gröna skärbönor.

Den 27-de i dag ringningen som varje morgon klockan 4 sker men strax därpå börjades klämta, men allt var tyst. Jag undrade, steg upp, såg blott några karlar som helt lugnt sopade torget, men en svag rök som steg upp på söder. Men sedan blev det liv, vagnar mäd sprutor, ridande militär, två särskilda militärkårer drog iväg, klockan mellan 8 och 9 var det släckt. Klockan 11 reste vi till Haga orangeri. Där var mycket vackert att se hur blommor voro placerade i smakfulla grupper m.m. Hos en gammal fru som hölt spisning, fingo vi middag bestående av stek och potatis, hallon mäd grädde och kaffe mäd grädde. Klockan 4 kom vagnen tillbaka och vi reste hem.

Den 28-de reste vi på bantåget till Uppsala. ½8 skulle tåget avgå. Klockan 7 reste vi till bangården. Drucko ej kaffe hemma. Skulle göra det där, men hemmade som vi båda voro, hade vi ej mod att göra det. Genom någon händelse blev tiden förlängd tre qvart. Uppsala är en stor stad men liten rörelse på gatorna och dessa av samma beskaffenhet som i Christinehamn. På afton klockan 6 öppnades domkyrkan. Fler än vi voro då där för att få se dess märkvärdigheter. Lördagen var regnväder och vi höll oss inne.

Den 30-de söndagen bevistade vi gudstjänsten i Domkyrkan.. Efter middagen reste i till Gamla Uppsala för att dricka mjöd. Hon som har den ädla drycken, är andligt sinnad, och sålde ej något på söndagen. Måndageb gingo vi på ångbåt hit igen, mycket vackra stränder omger segelleden hit.

Augusti 1876 den 1-sta tändes gasen och det var utmärkt vackert. Den brann till närmare 1. Så mycket folk ute, som vi från våra fönster hade så god utsikt på. Apothekar Numa Peterson kom och tog Hellman mäd sig ut. Jag hade nog av att se på belysningen och folket som vimlade på broen och höra musiken från Strömparterren och se gaslyset genom träden.

Den 2-dra, min namnsdag, som vanligt brukat firas, hur skall det nu gå. Men en glad överraskning nådde mig, då vår mamsell inträdde mäd tre stora brev, alla till mig. Från Hjalmar mäd blommor uti. Från Carin mäd lilla Sara Chatarinas portrett, så likt den lilla snälla ungen samt ett från Sophi Hellman mäd blommor från Christinehamn. Fram på f.m. kom vår värd, herr Svanfält, in mäd blommor i ett glas, sköna välluktande nejlikor. Hans fru ville göra oss en visit, sade han. Hon sände före sig en bricka mäd småbröd och kaffe, en trevlig fru.

Den 3-dje i dag har vi varit inne hela dagen och väntat på en dam som sökte oss men skulle komma igen om torsdagen. Men ännu har hon ej kommit, klockan ½7. Jag har sedan jag kom från Uppsala ej varit ute en enda gång. Hellman ej heller, mer än en aftonstund Numa tog mäd sig honom ut. Under tiden har jag likvisst gjort så pass att jag skrivit till Carin och Hjalmar.

Söndagen gick vi ombord på en ångbåt till Södertälje för att hälsa på Sophi Hellman. Framkomna träffades hon ej och vi hittade ej till henne. Hellman sökte att få något rum på Stadshotellet och Järnvägshotellet, men inga rum funnos någonstans. Pappa kände då till Sophis adress och gossen som bar våra saker, visste var det var. Pappa är stark till att gå, och blir han förtretad som nu, så bär det iväg. Jag blev långt efter. Sophi trodde vi skulle komma på bantåget, och den stationen hon hade nära till, men väntade oss senare. Vi stodo lika fullt utan rum. Sophi bodde i ett vindsrum mäd en mycket brant trappa dit upp. Jag gick dit upp för att se den herrliga . Sophi hade gjort bekantskap mäd ett herrskap, fru och dotter, änka efter en sjökapten Peterson. Dessa hade för några månader sedan flyttat till Södertälje från Sundsvall. De voro så goda och bjödo oss in, så vi fingo vila oss. Lyckligtvis fingo vi rum hos ett arbetsfolk, som hade ett rum de hyrde ut. Två fruntimmer från Stockholm hade nyss lämnat det.

Södertälje har den vackraste belägenhet man kan tänka sig, romantiska dess omgivningar av skogbeväxta höjder och berg, djupa dalar och skogar. Bebyggt av vackra hus, större och mindre, i vackra mönster mäd torn, balkonger och verandor. Parker och lundar, gångar uppför höjderna, bänkar att vila på och det klaraste och friskaste källsprång. Söndagen bevistade vi gudstjänsten. Predikanten hette Kjellman. Åkte till kyrkan, men där var slut. Åkte en tur omkring för att se den sköna trakten. Återkomna spisade vi middag på Stadshotellet som hålles av friherrinnan Armfält, änka efter baron Carl Armfält, som i första giftet hade Tora Hagander till fru. Så gingo vi hem och sovo middag. Sedan i badparken dracks kaffe. Därefter åkte vi ut en halv mil till ett ställe som heter Lina (?) som ligger invid segelleden utmärkt vackert, nästan igenväxt av lummiga lundar, stora gamla träd.

Den 7-de seglade vi på ångbåt hit igen, gynnade av vackrare väder än på bortfärden. Vi sågo nu alla vackra hus och villor som omger segelfarten. På aftonen gingo vi till Blanchs kafé och hörde på musiken och drucko the, var där till klockan elva.

Den 8-de hemma hela dagen. På f.m. besök av Numa Peterson. Han skulle i morgon anträda en resa till Paris i och för sina affärer. Han visade oss guld- och silvermynt som han växlat sig till. På e.m. kom Mari Sund och hälsade på oss. Pappa beställde kaffe åt mig och henne.

Den 9-de onsdag: Hellman skrivit till Sophi om hennes och Numa Petersons hitresa och till syster Sophi att fägna henne mäd i sin ensamhet. Jag tycker vad det skall bliva kärkommet. Vi har i dag varit ute och åkit till Danviken. Medan hästarna pustade, gick vi in i en trädgård och drack 2½ buteljer öl, kusken fick också en butelj. Det är roligt att åka, man har så godt tillfälle att betrakta omgivningarna.

Den 10-de gingo vi till Riddarholmskyrkan för att se de kungliga gravarna och dess innevånares granna omhöljen. Kyrkan hade blivit så uppstädad och snygg, sedan jag förra gången såg den. På hemvägen köpte vi bär vid Munkbroen. Ett qvarter bigaråer kostade 30 öre och ett krusbär, gröna, 8 öre. När jag kom hem var jag så trött och svettades förfärligt.

Den 11-te f.m. åkte vi till Norra kyrkogården. Där var många gravar och många vackra gravvårdar. Biskop Wallins gravvård stor plan i fyrkant, överst på stenen hans porträtt, på mitten av stenen O. Wallin, därunder en lyra. På e.m. reste vi och fru Svanfält till Mosebacke. Där drucko vi kaffe och beundrade utsikten. Herr Svanfält ändrade droskkusken och förordade hyrkusken. Det blev då rymligare för dem som åker baklänges.

Den 12-te kom Sophi Hellman och en ung flicka Elin Peterson. Vi hämtade dem mäd hyrekipage vid Centralstation klockan ½1. Sedn de rustat om sig, gingo vi ner och åt på härvarande restauration, där vi alla dagar spisar och passas upp av bugande kypare. Sophi och Elin gingo på ångbåt över till Djurgården och såg Jorden runt på 80 dagar. Men här på scenen såg man det miraklet på tre timmar. De kommo belåtna och ograverade hem igen.

Den 13-de söndag gjorde vi från klockan 11 en tur Djurgården omkring ända till Lidingö bro, där vi vände om. Där tog Hellman in tre buteljer öl, en åt kusken och de övriga samfält åt oss. Två kakor bröd som Sophi undfägnade hästarna mäd. Det var ett gudavackert väder. Djurgården mäd sina vackra villor och majestätiska ekar är något förtjusande. Helst sett från ett elegant åkdon, vackra hästar och livréklädd kusk. Det är att agera herrskap på en stund.

Den 15-de voro vi på Mindre Theatern och såg De muntra fruarna i Windsor.

Den 17-de på Stora Operan och såg Mingong. Samma afton kom Hjalmar och sökte oss. Han var då kommen i sällskap mäd patron Löthner. Hjalmar skulle bli värd på unga patron Löthners bröllop, som skulle firas den 18-de.

Den 18-de reste vi från Stockholm på ångbåt till Köping. Klockan 8 åkte vi ner till ångbåten.En stund därefter kom Hjalmar ner till oss och tog avsked. Så seglade vi så gladerlig, jag åtminstone. I Köping träffade Hellman vännen Linroth.

Den 19-de från Köping till Örebro. Därifrån klockan 9, i Örebro klockan . . . . .

Sedan har jag inget mer skrivet av Ann-Katrin, som dog 6/4 1877.


[Johan Blixt] [Genealogi] [Barbro]
22 januari 2017 / Johan Blixt / johan@jblixt.se