Som tidigare nämnts delades de 15 deltagarna in i fyra grupper, där de fyra högst rankade spelarna seedades i var sin grupp. De två högst rankade, nämligen undertecknad samt Olsson, lottades mellan grupperna "spader" och "hjärter", så att vi i händelse av gruppseger skulle slippa mötas i samma semifinalgrupp; medan de därnäst två följande på ratinglistan, nämligen Greger och Monika, lottades mellan grupperna "ruter" och "klöver". Övriga spelare lottades fritt mellan grupperna.
Både Olsson och jag tog oss helt enligt seedningen vidare från grupperna utan matchförlust. I min grupp (spader) blev det i sista ronden en direkt avgörande match mellan Erik och Joakim om den viktiga andraplatsen. Det var ju två ur varje grupp som gick vidare "uppåt" till spel om platserna 1-8. Här vann Jocke överraskande säkert mot den högre rankade Erik, som rent av skulle ha blivit seedad om vi nu hade bestämt oss för att ha åtta seedade i stället för fyra. Erik hade suttit på tåget från Uppsala ända sedan gryningen och hade kanske inte hunnit ladda inför tävlingen på ett tillfredsställande sätt - i vilket fall som helst blev det Joakim som gick vidare efter två segrar. Fjärde man i gruppen var nykomlingen Murat (ofta känd som "Turken" pga sina föräldrars ursprungliga nationalitet), vars Scrabble-erfarenhet före denna tävling inskränkte sig till ett enda träningsparti ett halvår tidigare. Som framgår av hans tidiga resultat tog det ett tag tills han lärde sig undvika alltför stora tidsavdrag, något som vi ofta ser hos nya spelare. Helt enligt sin egen förväntan var han också långt efter sina motståndare i denna inledande grupp, men han lärde sig i alla fall fler och fler av spelreglerna - för att inte tala om en massa nyttiga ord!
Hjärtergruppen blev den på papperet lättaste. Här hamnade den frirond som automatiskt uppstår när det är udda antal deltagare, och här hamnade också den andre debutanten (Magnus) samt den relativt lågt rankade Jörgen, som gått över 1000 i ratingpoäng genom att placera sig i vårens nybörjartävling Konsonantcupen. Olsson hade inga bekymmer att besegra dessa båda, och i det inbördes mötet vann Jörgen ohotad över Magnus. Detta hände redan i första ronden, när alla tävlingsprocedurer fortfarande var nya för Magnus. Därmed blev det Jörgen som följde Olsson till semifinalspel från denna grupp.
Greger har uppvisat en stigande formkurva under hela året och har nog varit den som gjort störst ratingmässiga framsteg. Bland annat vann han den senaste tävlingen AL Cup på sin egen hemmaplan i september. Men i dag fick han det tvivelaktiga nöjet att lottas ihop med de *tre* högst rankade av de oseedade spelarna... nummer fem, sex och sju i ratingordning inte bara i denna tävling, utan till yttermera visso i hela Sverige! Maximalt hård konkurrens alltså - kanske en hånfull fingervisning från fru Fortuna om att vi borde ha valt ett annat seedningssystem. Snittratingen i rutergruppen var så hög som 1045. Räknar man bort den seedade blev siffran 1032, rent löjligt högt jämfört med de andra gruppernas 1005, 1003 och 973 - varvid ändå nykomlingarnas siffra i de andra grupperna är räknad som den missvisande höga ingångsratingen 1000!
Ingen kan i alla fall säga annat än att denna grupp blev spännande och i stora stycken välspelad. Det började med att Anders vände mer än 50 poängs underläge till seger mot Nils i ett knallhårt parti, där båda spelarna drog över betänketiden och skillnaden till sist blev så knapp som sex poäng. "Bra att det blev jämnt. Det gynnar mig om det blir rundgång", kommenterade Nils när den första besvikelsen lagt sig, väl vetande att partiskillnaden mycket väl skulle kunna spela in i en så jämn grupp. Under tiden visade Per ingen som helst respekt för Gregers höga seedning, trots att denne bonusrullade för 81 poäng redan i tredje draget. Per kom igen med två egna rullningar (till råga på allt i rad!) och kunde sedan hålla undan med 55 poängs marginal. Tre rullningar i första partiet - vilken inledning av dessa bjässar!
I nästa rond vann Per igen, nu mot Anders med en bekväm 100-poängskudde att luta sig mot. Greger å sin sida fick däng också mot Nils trots en egen rullning. Nils större jämnhet och bättre kontroll i slutskedet (kanske påhjälpt av bättre brickor än motståndaren) gav resultat. Nu var årets stjärnskott utan poäng efter två ronder och var tvungen att lita till en stor poängseger i sista matchen mot Anders, samtidigt som Per måste vinna mot Nils med tillräckligt mycket. Per, med två segrar, var å sin sida inte säker på avancemang. En stor förlust mot Nils medan Anders vann klart mot Greger skulle kunna hota hans placering. Allt kunde hända!
Mycket riktigt fick poängskillnaden avgöra. Per gick inte att hejda utan slog Nils med 65 poäng efter bland annat 92 för NeDRUSTA, samtidigt som Greger hela tiden kunde hålla Anders bakom sig. Den här gången räckte hans tidiga rullning till seger, men han hade behövt ännu större siffror för att gå vidare - efter suveräne Per med tre segrar hamnade alla de övriga på en seger, och i sammanräkningen skilde det så lite som 30 poäng (över tre partier) till Nils favör. Dennes profetia från öppningsronden gick alltså i uppfyllelse: med god hjälp av sin knappa förlust kunde han följa Per till semifinalspelet, medan Sverigetrean Greger, jämte sexan Anders, vackert fick inrikta sig på spel på nedre halvan. Så kan det gå, och så gick det.
I klövergruppen fick den seedade Monika duktigt motstånd främst av Ola och Olof, två spelare kända för högre kapacitet än vad deras rating brukar ange. Särskilt Ola tycks alltid ligga långt ner på listorna fastän han ofta bevisar att han kan slå vem som helst. (Förmodligen har han en lika uttalad förmåga att också kunna förlora mot vem som helst.) I dag slog han till exempel Monika efter en chocköppning med 98 poäng för STRäCKA direkt från handen. Vem skulle inte tappa modet efter en sådan stjärnsmäll? Och än värre blev det när Monika i slutronden förlorade en jämn match mot Olof, där vi återigen fick se att en bonusrullning alls icke är någon garanti för seger. Detta betydde att ännu en seedad spelare helt moni... öh, helt sonika blev nerknuffad till tredjeplatsen i sin grupp och alltså kunde sluta nia som bäst - men i det här fallet gick det inte att skylla på ratingmässig oturslottning! Olof vann gruppen efter tre raka segrar och gick vidare tillsammans med Ola. Tappert kämpande Anita spelade långt över sin tidigare kända förmåga, men fick ändå ge sig i tre jämna partier mot det tuffa motståndet i gruppen. Det ska inte vara enkelt på en elittävling som Vokalpokalen!
I semifinalgrupp A såg det på papperet ut som om Stefan (alltså jag) och Per skulle gå vidare till final på bekostnad av Jörgen och Ola. Så blev det också, och detta blev den enda av alla fyrmannagrupper i tävlingen som avgjordes redan före sista ronden. Dock ska det sägas att Per fick väl så hårt motstånd som i den tuffa grupp han just lämnat. Jörgen låg aldrig särskilt långt efter i sitt parti, och mot Ola såg det ut som om Per skulle förlora ända in till den sista skälvande sekunden. Men när tidsöverdrag och minusbrickor räknats ihop hamnade Per före med en enda futtig poäng! Så spelar en vinnartyp! De sista två matcherna gällde prestige och rating, men kunde inte påverka kommande gruppindelning. Både Per och jag var dittills obesegrade - bara en osannolik remi kunde behålla den sviten, men därav blev intet. Jag åkte på mer stryk än jag nånsin gjort i mitt liv i tävlingssammanhang! Vilken maktdemonstration av Per inför finalspelet! Under tiden vann Ola den lika betydelselösa matchen mot Jörgen, vilket var en överraskning enligt ratinglistan men knappast enligt rutinen.
Den andra semigruppen blev betydligt jämnare och oviss in i det sista. Gruppsegrarna här var Olsson och Olof, men frågan var om inte Nils var en väl så het finalkandidat efter att ha överlevt ekluten i "dödens grupp". När sedan Joakim helt otippad blandade sig i diskussionen genom att damma till Olsson, så blev det förstås ännu pirrigare för alla inblandade. Alla de fyra första matcherna var oerhört jämna - ingen skilde med mer än 26 poäng! Det betydde att alla hade högst rimliga utsikter att gå både upp och ner inför slutronden. Olsson hade förlorat båda sina matcher, men ansåg sig ändå vara favorit att gå vidare. "Jag behöver ju bara vinna mot Olof med någorlunda god marginal", menade han med sedvanligt gott självförtroende. "Och hur svårt kan det vara? Det är väl klart att Nils klipper till Jocke ordentligt." Klart och klart... precis så blev det i alla fall. Nils, som bara nätt och jämnt hade klamrat sig till semifinal, vann nu alla sina matcher och fick en betydligt lugnare resa till finalgruppen. Och bäst poängskillnad av de tre med var sin seger fick mycket riktigt Olsson. Men man kan knappast låta bli att undra hur pass allvarligt menad hans självsäkerhet egentligen var...
F.ö. var det i denna grupp som det osannolika inträffade att Olsson (mot Nils) lade 125 poäng i ett enda drag med det helt fantastiska SYLTBURK utan någon blank bricka - men ändå förlorade partiet! Fyra övertidsminuter, mycket ovanligt när det gäller Olsson, förstörde hans chanser trots mer än 100 poängs överläge mitt i partiet. (När jag gissade att 125 var den högsta dragpoängen i vår tävlingshistoria hade jag redan glömt bort Olas trippel-trippel för 158 poäng i ÄR Cup, som Greger påpekade. Min egen trippel-trippel mot just Ola från Vokalpokalen 1996 hade "bara" gett 149 poäng, om jag kommit ihåg att ta ut min bonus. Men detta kanske är vår högsta dragpoäng utan trippel-trippel?) Här hade jag också tänkt påstå att Joakims seger över Olsson var Vokalpokalens största sensation, då det skilde hela 92 ratingpoäng dem emellan. Men sedan upptäckte jag att jag själv låg 103 poäng före Per när tävlingen började. Hmmmm.
På den undre halvan blev båda semigrupperna solklara. Greger kom tillbaka med besked från debaclet i första gruppstadiet. Han lade 999 poäng på sina två partier mot Anita och Erik... mer än vad de flesta lägger på tre partier och ett rent astronomiskt snitt på nästan 500! Vidare gick också Erik efter seger mot Anita. Den obefintlige "Jakob Vakant", som vi ofta brukar kalla frironden, fick inga poäng den här gången heller. I den andra "unk-semi-gruppen" kunde ingen av nykomlingarna Magnus och Murat rubba de oerhört rutinerade Monika och Anders. Även Monika hämnades sitt svaga resultat från första gruppen genom att vinna alla matcher. I debutantmötet blev det jämnt, men till sist blev det Magnus som fick sin första seger med 16 poängs marginal mot "Turken".
Nu har jag skrivit så mycket att jag måste ta en paus. Rapporten från finalgrupperna följer därför en annan dag. Godnatt!
S Diös
25 oktober 1999 / Johan Blixt / johan@jblixt.se